Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Subsumera - Subsumtion - Subtil - Sub titulo majestatis - Subtrahera - Subtraktion - Subtraktiv färgblandning - Subtropoisk - Subuktigin - Subularia - Subungulata - Subur - Subura - Suburbikariska biskopar - Sub utraque forma - Subway - Subvenera - Succedera - Succentor - Succès - Successio apostolica - Succession
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutsättning hvaraf en tankegång genomföres. -
Subsumtiv, som kan förutsättas. l-2. S-e.
Subsumtion, Subsumtiv. Se Subsumera.
Subtil (lat. subtilis), fin och tunn, hårfin;
skarpsinnig, klyftig, spetsfundig. - Subtilisera,
syssla med spetsfundigheter. - Subtilitet,
finhet och tunnhet; spetsfundighet, hårklyfveri.
Sub titulo majestatis, lat. ("under majestätstitel"),
är ett i diplomatien användt uttryck om vissa från
Utrikesdepartementet utgående skrifvelser. Enligt
kansliordningen af 17 febr. 1801 handhade
Utrikesexpeditionen "brefväxlingen med främmande
potentater, utfärdandet af kreditiv och rekreditiv,
sköldebref och öppna bref för personer, som utrikes
vistas, samt respass, d. v. s. allt hvad sub titulo
majestätis utrikes afgår". Särskildt ålåg det
kabinettssekreteraren att "vaka öfver titulaturen
mellan Deras kongl. majestäter och främmande hof
samt notera de förändringar, som kunna förefalla". I
inskränktare mening omfattar brefväxlingen sub
titulo majestatis numera bref till och från
främmande regenter, utgörande notifikationer
om familjetilldragelser inom de regerande husen,
äfvensom kreditiv och rappellbref för respektive
sändebud och svaren på de senare. Ur formell synpunkt
äro notifikationsbrefven antingen kanslibref (lettres
de chancellerie) eller handbref (lettres de cabinet).
Subtrahera (lat. subtrahere, fråndraga), mat.,
draga en storhet, särskildt ett tal, från en annan
storhet, särskildt ett tal. Själfva operationen
benämnes subtraktion (se d. o.).
Subtraktion (af lat. subtractio, fråndragning),
mat., den operation, hvarigenom en storhet drages
från en annan storhet, så att denna därigenom minskas,
förutsatt att båda storheterna äro positiva eller båda
negativa. Den förra storheten kallas subtrahend,
den senare minuend. Är den ena af dessa
storheter positiv, den andra negativ, uppkommer genom
subtraktionen en tillökning i minuendens numeriska
värde. Subtraktion är ett af de fyra räknesätten i
hela tal. Som subtraktionstecken nyttjas tecknet minus
(-). (I. F.)
Subtraktiv färgblandning. Se Färg, sp. 266 o. 270.
Subtropisk (af lat. sub, under, inemot, näraliggande,
och tropisk, se d. o.), bot. Se Växtgeografi.
Subuktigin (Sebektekin), muhammedansk härskare. Se
Ghasnavider.
Subularia L., bot., örtsläkte inom fam. Cruciferæ,
innehållande endast 2 arter, hvaraf den svenska
S. aquatica L., sylört, är en mycket liten ört,
som växer i grundt vatten eller på den dyiga
stranden nära vattnet. Hela växten är glatt med
en eller flera stänglar, som uppskjuta mellan de
hela och syllika rotbladen och uppbära en gles,
fåblommig klase af små hvita blommor, hvilka sakna
kronblad, om växten blommar under vattenytan.
O. T. S. (G. L-m.)
Subungulata, zool., äldre benämning på en familj
(marsvinen, se d. o.) af ordn. gnagare.
Subur, flod. Se Sebu.
Subura. Se Rom, sp. 653.
Suburbikariska biskopar (af lat. suburbium, förstad),
de sex kardinalbiskoparna i romerska
kyrkoprovinsen (Roms närmaste omgifning). Se
Kardinal, sp. 917.
Sub utraque forma l. Subutraque specie, lat.,
teol., under bägge gestalterna. Se Husiter,
sp. 1353.
Subway [sa^wéi; ty. untergrundbahn], järnv., en
engelsk eller egentligen amerikansk benämning på
en sådan bana inom ett stadsområde, som är lagd
i tunnel under gatorna. Mest bekant är den 1905
öppnade New Yorks subway, som sträcker sig under hela
Manhattan-halfön. Den börjar i n. med två linjer,
som utgå den ena, västligt, från Kingsbridge (Bailey
avenue), den andra, östligt, från Bronx park, och
hvilka förenas vid 103:e gatan för att fortsätta till
halföns sydspets vid Battery park samt vidare under
East river till Brooklyn (Atlantic avenue). Banan är
på den lifligast trafikerade delen (i "down-town")
4-spårig och trafikeras dels på två af spåren med
"expresståg", hvilka stanna endast under stadens
förnämligare platser och trafikplatser, dels på de
andra båda spåren af lokaltåg, som stanna vid hvarje
gatublock. Trafiken är utomordentligt liflig med
stora tåghastigheter. H. L.
Subvenera (lat. subvenire), komma till hjälp,
bistå. - Subvention, bistånd, understöd (särskildt
statsunderstöd till ett enskildt företag).
- Subventionerad, åtnjutande statsunderstöd.
Succedera [sukkse-; lat. succedere], efterfölja,
efterträda. Jfr Succession.
Succentor [sukksern-; af lat. sub, under, och cantor,
sångare], en funktionär i de medeltida domkapitlen,
som hade att biträda kantorn i dennes uppgift att
förestå korsången i domkyrkan. Stundom gick ämbetet
i tur mellan kanikerna; i andra fall utgjorde
det en fast plats (succentoria) i kapitlet. I
Sverige fanns den senare anordningen åtminstone i
Linköping. En succentor där, magister Jöns Petri,
förvaltade efter biskop Brasks afresa 1527 på Gustaf
Vasas uppdrag stiftet, tills den nye biskopen, Jöns
Magni, tillträdde på nyåret 1530. _
K. B. W-n.
Succès [syksa], fr. (lat. successus), framgång.
- Succès de curiosité [de kyriåsite], fr.,
framgång på grund af sin ovanlighet eller af
nyfikenhetsintresse. - Succès de rire [de nr],
framgång, som yttrar sig i skrattsalfvor af bifall;
i sv. betyder det äfven löjeväckande misslyckande. -
Succès d’estime [desti;m], fr., framgång,
som grundar sig endast på ett verks eller en
framställnings trots bristerna goda sidor eller
på den aktning någon (t. ex. en författare) vunnit
genom föregående arbeten. - Succès pyramidal [pi-],
fr., pyramidalisk, d. v. s. oerhördt stor,
framgång, stormande bifall.
Successio apostolica [sukkseVj, lat., apostolisk
följd. Se Apostolisk succession.
Succession [sukkses-; lat. successio, af succedere,
efterträda]. 1. Jur., efterträdande, inträde i en
annan persons rättsförhållanden. Den, som inträder i
annans rättsförhållanden, kallas successor; den åter,
som efterträdes, auctor eller fångesman. Man skiljer
mellan universalsuccession (se d. o.), som innebär,
att en persons hela förmögenhet med alla dithörande
rättigheter och skyldigheter - eller förmögenhetens
efter vissa afdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
