Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Styngflugor - Styptica - Stypticin - Styptol - Styr - Styr - Styra - Styra - Styracaceae - Styraceae - Styracin - Styrande ord - Styrande äldste - Styrax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedermera kapsla in sig och ge upphof till den
alltmer växande varbölden. Här gör larven ett hål
på huden, ömsar skinn ett par gånger och tränger
slutligen vid sommarens början baklänges ut genom den
nämnda öppningen för att i marken uppsöka plats för
sin pupphvila. Att dessförinnan klämma ut och döda
larverna torde vara det enda säkert verksamma medlet
att skydda kreatursbesättningarna i en trakt för
nämnda skadedjur. - Att oxstynget i sällsynta fall
angripit äfven människor, omtalas i Muscidæ,
sp. 1417. G. A-z.
Styptica (af grek. styptikos, sammandragande),
farm., sammandragande (adstringerande) och därigenom
blodstillande medel, äfven kallade hemostatica
(se Blodstillande medel). Ordet har äfven kommit att
betyda blodstillande medel i allmänhet, ej blott
sådana, som stilla blödning genom adstringering,
t. ex. limlösning, insprutad under huden eller
i blodet, klorkalcium eller s. k. stypticin,
saltsyradt kotarnin, C12 H15 NO4. HCl + H2O, en
opiumalkaloid, färglösa, lättlösliga kristaller,
som ges invärtes eller sprutas under huden (i 5-10
proc. lösning) i dos af 2,5 till 10 cg. flera gånger
dagligen och liksom hydrastinin (se Hydrastis) verkar
sammandragande på blodkärlen, hvarigenom blödning
stillas. Ftalsyradt kotarnin, s. k. styptol, ges
invärtes i ungefär lika stora doser för samma ändamål.
C. G. S.
Stypticin, farm. Se Styptica.
Styptol [-tål], farm. Se Styptica.
Styr. Gå öfver styr (öfver styret, d. v. s. emot
rodret), sjöv., säges om ett fartyg, då rorgängaren
ej kan förhindra det att "gå öfver stag"
(vända). Kallas äfven "fånga uggla". R. N.*
Styr, högerbiflod till Pripet söderifrån, upprinner
i Galizien 75 km. ö. om Lemberg och flyter i
nordlig hufvudriktning. Under Världskriget har
den viktiga S.-afskärningen alltifrån de förbundna
centralmakternas offensiv i slutet af aug. 1915 spelat
en framstående roll i striderna på östfronten. 31
aug. genombröt v. Böhm-Ermollis armé de fientliga
linjerna vid Bialykamien och tvingade ryssarna
tillbaka öfver S., hvarefter de förbundne öfvergingo
floden på bred front. Samtidigt utkämpade Puhallos
trupper lyckosamma strider v. om den vid S. liggande
fästningen Luzk, som intogs 31 aug. Striderna
fortsattes sedan vid tillflödet Ikvas mynning, utanför
Luzk och vid nedre S. under sept., tills de förbundne
23 måste gå tillbaka öfver S. och utrymma Luzk, som
de dock redan 26 återtogo, tillintetgörande general
Ivanovs öfverflyglingsförsök. 27 gick v. Linsingen
öfver S. nedom Luzk. Sedermera kämpades i S.-linjen
med omväxlande framgång särskildt vid Czartorysk,
Rafalowka och Kolki under okt. och nov., och efter
4 veckors hårda strider vid förstnämnda ort kastades
ryssarna där tillbaka öfver S. 14 nov., men på andra
ställen höllo de sig kvar på västra stranden, där
striderna fortsattes under återstoden af året. 7
jan. 1916 återtogo ryssarna Czartorysk, och i juni
gingo de öfver S. både ofvanför och nedom Luzk,
som togs af dem 7, och i midten af juni nödgades
de förbundne draga sig tillbaka till Stochodlinjen.
L. W:son M.
Styra, sjöv., med rodrets tillhjälp få ett fartyg
att framgå i den riktning man önskar. -
Styra efter landkänning. Se Landkänning. - Styra
kurs. Se Hålla af. - Styra upp, lofva upp närmare
vinden. - Styrfart säges ett fartyg ha, då det lyder
rodret. Jfr Roder. R. N.*
Styra, socken i Östergötlands län, Aska härad. 1,143
har. 344 inv. (1916). S. är förenad med Hvarfs socken
till en kyrkoförsamling, benämnd Hvarf och Styra, som
utgör ett pastorat i Linköpings stift, Aska kontrakt.
Styracaceæ, Styraceæ, bot., växtfamilj af serien
Ebenales bland sympetalerna, som dessutom omfattar
fam. Sapotaceæ, Ebenaceæ och Symplocaceæ. Blommorna
äro tvåkönade, sambladiga både i foder och krona;
kronan är dock nästan fribladig. Ståndarna äro
dubbelt så många som kronbladen och mer eller mindre
sammanvuxna med strängarna. Fruktämnet är vanligen
öfversittande. Frukten är stenfrukt, nöt eller
kapsel. Hithörande växter, som till största delen
förekomma i tropiska och tempererade Amerika och
Öst-Asien, äro träd och buskar med spiralställda,
vanligen stjärnhåriga blad och små eller medelstora
blommor i klaseartade ställningar. Familjen innehåller
endast ett fåtal släkten, af hvilka Styrax är det
viktigaste. De 60 Styrax-arterna ha 5-taliga blommor
med 10 ståndare, som endast vid basen äro sammanvuxna
med hvarandra, och öfversittande fruktämne. Frukten
är torr eller stenfruktartad. Bland arterna märkas
S. Benzoin, som är ett medelstort träd på Malakka,
Java och Sumatra med hvithåriga blad och som
lämnar bensoe (se d. o.), och S. officinalis, en i
Medelhafsområdet växande buske med på undersidan
filthåriga blad och mycket välluktande blommor, af
hvilken förr erhölls storax eller styrax (se d. o.).
G. L-m.
Styraceæ, bot. Se Styracaceæ.
Styracin, farm. Se Styrax.
Styrande ord, språkv., detsamma som hufvudord
(se d. o.).
Styrande äldste. Se Presbyterialförfattning.
Styrax. 1. Bot. Se Styracaceæ. - 2. (Storax)
Bot. farm., till rökelse och parfymer använd
balsamart, Balsamum styrax liquidus, som
erhålles i Orienten, af Liquidambar orientalis (se
Liquidambar). Den utgöres af en degformig, seg,
gråaktig massa med behaglig lukt samt innehåller
flera hartser, kanelsyra, bensoesyra, flera
kanelsyreestrar, t. ex. med kanelalkohol (styracin),
kolvätet styrol m. m. I medicinen används
styraxbalsam likasom perubalsam företrädesvis till
ingnidning mot skabb och löss. Då styraxbalsam
är mycket seg och omöjlig att outspädd gnida ut
på huden, blandas den i olika proportioner med
oliv- eller ricinolja samt stark sprit. - Till
rökelse används stundom ett fast styraxpreparat,
styrax (storax) Calamitus (calamita), som man
bereder genom att intimt blanda styraxbalsam med
groft pulvriserad bark af Liquidambar orientalis,
s. k. virakbark, cortex Thimiamatis
(Thymiamatis), till en torr, pulvriserbar,
gråröd, välluktande massa, hvari ej sällan
styracinkristaller kunna ses. Ibland begagnas vanlig
sågspån vid beredningen i st. f. Liquidambar-bark.
2. P. T. C. (C. G. S.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
