Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Student - Studentbladet - Studentbref - Studenterforeningen - Studenter och arbetare - Studentersamfund, Det norske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptogos i de äldres samfund, se Deposition. Om
fattiga studenters understöd i form af fri
bostad och kost se Kommunitet och Studenthem;
understöd ges äfven i form af penningar,
studentstipendier. - Om sponsions- l.
kautionsstudenter se Studentexamen, sp. 484. -
Studentikos, egendomlig för studentlifvet. Jfr
Burschikos. P. E. L-m.
Studentbladet, veckotidning, som utkom 1846 i Uppsala
(profblad utsändes under dec. 1845). Som utgifvare
angafs skalden J. Nybom, men hufvudredaktörskapet
föll på A. Sohlman, sedan afsikten med ett
växlande redaktörskap mellan tolf medarbetare, af
hvilka tre skulle sköta hvart kvartal, icke lät sig
genomföra. Jämte Sohlman var E. Hjärne den förnämste
medarbetaren. Bladet innehöll dikter, litterära
uppsatser, recensioner samt speciella uppsatser om
studentfrågor och universitetsspörsmål. Tidningen
medverkade till bildandet af en studentförening. Jfr
O. Sylwan, "Fyrtiotalets student" (1914).
K. W-g.
Studentbref, ett för studerande, som inskrifves
vid universitet, af rektor enligt fastställdt
formulär utfärdadt och af honom undertecknadt
bref, innehållande uppgift på de betyg, den
inskrifne företett, äfvensom erinran om hans
skyldighet att, så länge han uppehåller sig vid
universitetet som studerande, ställa sig till noggrann
efterrättelse universitetsstatuterna samt stadgandena
ang. universitetets disciplinära myndighet.
P. E. L-m.
Studenterforeningen i Köpenhamn stiftades 1820 "till
främjande af vetenskaplighet och broderiighet",
d. v. s. som medelpunkt för studenternas kamratlif
och till förkofran af deras allmänna kulturella
intressen (vitterhet och vetenskap). Där höllos
ofta föredrag, uppläsningar och diskussioner; där
utfördes musik och spelades muntra pjäser. Bland
ledarna voro de tre skalderna Poul Möller, Wilster
och Kr. Winther. Politik fick däremot ej alls
förekomma. Under den politiska väckelsen efter
1830 utvecklades dock en friare anda äfven bland
studenterna, och medan S. blef alltmera stel och
förnäm, samlades många af de yngre i Akademisk
læseforening (l. "Academicum"), stiftad 1839,
där Ploug och Hostrup voro ledare; här kommo den
förstnämndes mycket oppositionella "Atellaner"
till. 1844 sammansmälte bägge föreningarna - med
anledning hvaraf Hostrup författade sitt första stora
sångspel "Gjenboerne" -, och sedan präglades S. en
lång följd af år af den nationalliberala riktningen,
hvarvid studenterna ej blott kände sig som "herrer
i aandernes rige" (Kr. Winthers ord af 1820),
utan äfven som det naturliga uttrycket för folkets
stämningar. På 1870-talet började, i synnerhet
inom de yngres krets, visa sig tecken till en ny
opposition, dels litterär, närmast brandesiansk,
dels politisk, lutande åt vänster. Den ställde allt
starkare kraf på full frihet för alla riktningar,
och särskildt framkom man med fordran på, att
föredragshållare skulle inbjudas utan hänsyn till
deras politiska ståndpunkt. Då detta vägrades af
dåv. "seniorat" (styrelsen), utgick oppositionen i
maj 1882 och sammanslöt sig till Studentersamfundet
(se d. o.). Småningom nödgades emellertid S. uppge
sin ensidiga högerprägel och ådagalägga fördragsamhet
mot alla andliga riktningar. Den
måste böja sig för det ofvannämnda, dittills
afvisade krafvet och äfven bevilja tillträde till
föreningen åt studentskorna (1898), något som den
ett tjugutal år hårdnackadt motsatt sig, under
det att Studentersamfundet redan från början hade
öppnats för dem. Genom denna successiva öfvergång
till friare förhållanden har S. lyckats bibehålla
sin dragningskraft på de unge studenterna och
står därför sedan 1905 ånyo som den gemensamma
samlingsplatsen för de akademiske medborgarna
af alla riktningar; den har nu (1918) omkr. 2,000
medlemmar. Sedan 1862 har den egen byggnad (först vid
Holmens kanal, sedan 1910 vid Vestre boulevard). -
I nära samband med S. har alltifrån början stått
Studenter-sangforeningen, stiftad 1839 efter svensk
förebild för att idka flerstämmig manssång. Den hade
1843-1900 J. P. E. Hartmann till ordf.; men dessutom
ha kompositörerna K. J. Hansen, P. Heise, O. Malling
och C. J. Bartholdy samt skalden Richardt varit intimt
förknippade med dess verksamhet. Den har gett många
konserter, dels i Köpenhamn, dels under sommarresor
landet rundt, ja, en del däraf drog t. o. m. 1911 på
turné genom Nord-Amerika. - Jfr H. C. A. Lund, "S:s
historie 1820-70" (2 bd, 1895-98), och A. Sörensen,
"Studenter-sangforeningen 1839 -1889" (1889).
E. Bbg.
Studenter och arbetare, en förening, som 1886 bildades
i Uppsala i syfte att genom personligt umgänge mellan
studenter och arbetare, vid samkväm med bildande
föredrag och diskussioner och genom utgifning af
skrifter minska klyftan emellan de s. k. bildade
klasserna och kroppsarbetarna. Föreningen vill "öppet
och ärligt arbeta för klassfördomarnas häfvande och
klassskillnadernas utjämnande samt i deras ställe söka
sätta ett sant och fullt broderskap". Den har filialer
i Stockholm, Göteborg och Lund. Under de senare
åren har föreningen ej uppträdt utåt och existerar
nu endast i form af en vänkrets, som då och då
samlas. Dess idéer och arbetssätt ha delvis upptagits
af Centralförbundet för socialt arbete (se d. o.),
som i sin ursprungliga form framgått ur föreningen
Studenter och arbetare. Äfven den s. k. Kulturella
ungdomsrörelsen (se d. o.) utgör i många hänseenden
en fortsättning af dess verksamhet. Se publikationen
"Studenter och arbetare" (2 hftn, 1894 och 1898,
af hvilka det förra innehåller en historik öfver
föreningen).
Studentersamfund, Det norske, stiftadt 2 okt. 1813
vid Kristiania universitet, var urspr. ett slags
sluten litterär klubb, men öppnades 1820 för hvarje
akademisk medborgare, hvarigenom det efter hand blef
de norske studenternas representativa förening, där en
stark kåranda ofta gjort sig gällande. Där hållas i
regel hvarje lördag möten, som upptagas af föredrag,
diskussioner, amatörföreställningar på den under
1830-talet inrättade studentteatern, annan konstnärlig
underhållning, danssoaréer o. d. Flera fackliga
studentsammanslutningar ha varit mer eller mindre fast
förknippade med Norske Studentersamfund, men ha nu,
i likhet med Studenter-sangforeningen, h. o. h. eller
delvis lösgjort sig härifrån och ofta fört en blott
dagsländelik tillvaro. Däremot är studenternas 1901
reorganiserade frivilliga folkundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
