Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 421-422 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ström, Hagbarth - Ström, Thorvald - Ström, Halfdan - Strömafbrytare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fackorgan offentliggjorde han åtskilliga uppsatser.
Många år var han anställd vid rikshospitalet; han
hade dessutom egen klinik och ansågs som en af
landets skickligaste kirurger, särskildt inom
gallvägarnas kirurgi.

3. Thorvald S., den föregåendes broder,
ingenjör, f. 16 nov. 1858 i Kongsvinger, idkade
1890–1905 entreprenörsverksamhet i Norge tills.
med ingenjör K. H. Horneman och utförde bl. a.
Gravehalstunneln (5,311 m. lång) på Bergensbanan,
Grimstad-Frolandsbanan o. a. mycket betydliga
ingenjörsarbeten. Sedan 1905 är han verkställande
direktör för riksförsäkringsanstalten.
1–3. K. V. H.

Ström, Halfdan, norsk målare, f. 1863 i
Kristiania, fick sin första undervisning i teckningsskolan
där, reste 1884 till München och vistades
1892–95 i Paris. Han började som realist i Kr.
Krohgs anda med Från restaurangen, en interiör
med figurer från arbetarsamfundets kafé, såväl
typerna som lokalen förträffligt karakteriserade
(1888, norska nationalgalleriet). Så följde
Skomakarverkstad (1889) och andra motiv af samma art.
1895 målade S. Ung moder (Luxembourgmuseet),
1898 Afton, 1905 Interiör från en bondstuga, båda
i norska nationalgalleriet, som äfven eger porträtt
af E. Hannover (1898), ett damporträtt och
friluftsbilden I furulunden - damer och barn
frukosterande i skogen en solig sommardag –, som med
sina glada och ljust stämda färger representerar
hans senare stadium. Ett af hans äldre arbeten,
Middagshvila (interiör från en drängstuga på
landet), eges af det moderna museet i Venezia.
S. blef 1909 professor vid konstakademien i
Kristiania.
G–g N.

Strömafbrytare, Strömbrytare,
Strömställare, elektrot., apparat för brytande och
slutande af en elektrisk strömkrets, utgöres i sin
enklaste form af en knifliknande kopparskena, som
medelst ett isolerande handtag bringas att förbinda
två kontakter eller att bryta förbindelsen dem
emellan (knifströmställare; fig. 1).

Fig. 1. Knifströmställare.

För små strömstyrkor anbringas förbindelsestycket vridbart kring
en axel, i en dosa (vrid- l. dosströmställare; fig. 2).

Fig. 2. Vrid- l. dosströmställare (den vanliga strömbrytaren vid elektrisk inomhusbelysning).

Vid strömmens brytande uppstår en gnista, som
vid högre spänningar erbjuder vissa svårigheter att
släcka. För sådana fall utföres strömställaren
så, att kontakter och förbindelsestycken befinna
sig nedsänkta i ett kärl med olja (oljeströmställare;
fig. 3).

Fig. 3. Oljeströmställare.

Jfr Elektriska säkerhetsapparater,
sp. 329–331. För mycket höga spänningar
antaga dessa apparater betydande dimensioner. För
vissa ändamål användas själfverkande strömbrytare,
som regleras af strömmen själf, så att strömmen
afbrytes, i händelse den skulle bli så stark,
att fara för, att apparater och ledningar skola
skadas, kan uppkomma (jfr Elektriska
säkerhetsapparater, sp. 331). – Automatiskt
verkande strömafbrytare, s. k. själfafbrytare,
användas dessutom vid flera slags
apparater. Förutom blixthjulet (se d. o.), som
numera hufvudsakligen används för
demonstrationsändamål, är den äldsta och fortfarande
allmännast använda själfafbrytaren den s. k. Neefs
hammare (se d. o.), som begagnas vid de flesta
slag af elektriska ringklockor (se Elektrisk
ringledning) och vanligen vid alla mindre
induktorier (se Induktorium). Vid de stora
induktorierna, som komma till användning t. ex.
inom röntgentekniken (se d. o.), och vid trådlös
telegrafering kräfver man dels, att strömafbrotten
skola ske mycket skarpt och att strömafbrytaren
skall tillåta, att stark ström passerar genom
densamma, dels att antalet strömafbrott per
tidsenhet skall vara stort. För att så mycket som möjligt tillfredsställa
dessa kraf ha många olika slag af själfafbrytare konstruerats, af hvilka de
elektrolytiska strömbrytarna och turbinströmbrytarna äro de viktigaste. - En
strömbrytare snarlik Neefs hammare är Deprezafbrytaren. I st. f. det vid
fjädern fästa järnstycket används här en liten parallellepipedisk staf af mjukt
järn, som kan svänga i horisontell ledomkring en vid dess midt anbragt axel
(fig. 4).

Fig. 4. Deprezafbrytare.

Järnstafven attraheras af induktoriets
järnkärna, hvarvid strömmen brytes, och en
fjäder, som kan spännas mer eller mindre hårdt,
pressar sedan åter tillsammans kontakten. -
Kvicksilfverströmbrytaren består af ett delvis med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>