Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ströftåg - Ströfvelstorp - Strögods - Ström - Ström - Ström - Ström, Nils T. - Ström, Israel Adolf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
infanteristyrka, helst åkande. En sådan afdelning kallas
ofta ströfkår. Ströftågen falla h. o. h. inom
"lilla krigets" område (se Krig, sp. 1292),
riktas vanligen mot fiendens förbindelser eller
mot trakter, som ligga bakom eller på sidan om hans
armé, för att borttaga eller förstöra förråd, hindra
truppsammandragningar o. d. I Europa ha de största
ströftågen förekommit under 1813 års krig i Tyskland,
då de gjorde Napoleon I rätt stor skada. De ryktbara
raids (se Raid), som utfördes under nordamerikanska
inbördeskriget (1861-65), voro ströftåg i stor skala.
C. O. N.
Ströfvelstorp, socken i Kristianstads län, Södra
Åsbo härad. 4,532 har. 2,017 inv. (1916). S. utgör
ett pastorat i Lunds stift, Södra Åsbo kontrakt.
Strögods, kam., förr bruklig benämning på
jordegendomar af utsockne eller allmän frälse
natur till åtskillnad från frälsesäterier
underlagda egendomar, vare sig dessa lågo
inom eller utom visst säteris rå och rör.
A. W. D.
Ström. 1. Elektrot. Se Elektrisk ström.
– 2. Fys. Se Galvanisk ström. – 3.
Geogr. o. sjöv. Se Ebb och flod, Haf,
sp. 989–990, och art. öfver de olika
världshafven. – Strömdrag, mindre vattendrag, där
ström förefinnes. – Strömhvirfvel, roterande
vatten. – Strömkantring, större
förändring eller omkastning af strömmens riktning,
där tidvattensströmmar råda. Strömkantringen eger
rum nästan endast i hafsvikar samtidigt med
öfvergången från högt vatten till lågt vatten eller
tvärtom. – Strömras, ställen
på vattenytan, där befintlig ström åstadkommer
ett puttrande och sorlande, som om vattnet vore i
kokning, hvilket ljud i stiltje kan höras på ganska
långt håll. – Strömvatten, trakter i oceaner och
större sjöar, hvarest ström råder. Vattenmassans
förflyttning där kallas strömsättning. Denna utgör
oftast en del af tidvattensfenomenet, men är i
öfrigt hufvudsakligen beroende af lufttrycks- och
vindförhållandena samt af jordens rotation, på vissa
trakter äfven af större floders utlopp i hafvet.
3. R. N. (H. W-l.)
Ström. 1. Socken i Jämtlands län, Hammerdals
tingslag. 244,420 har, 6,401 inv. (1916), hvaraf 75
har, 1,005 inv. komma på det inom socknen belägna
municipalsamhället Strömsund. S. bildar med Alanäs
ett pastorat i Härnösands stift, Jämtlands norra
kontrakt. - 2. Gods i Göteborgs och Bohus län,
Hjärtums socken, med hufvudgården, bebyggd med en
af R. von Ascheberg 1685 uppförd, sedan förändrad
och tillbyggd slottslik byggnad af trä, belägen på
en dominerande höjd vid Göta älf midt emot Lilla Edet
och vid Ströms kanal, byggd 1826-32 i st. f. de äldre
på andra sidan älfven vid Lilla Edet nedsprängda
slussarna, som befunnits för små, och nu ytterligare
ombyggd. Godset var till senare tid det största i
länet, åtminstone i enskild mans ego, bestående 1876
af 14 1/8 mtl i Hjärtums och Västerlanda socknar,
tax. till nära 400,000 kr., jämte kvarn, såg och
benstamp, men är nu styckadt. Trollhätte kanal
och vattenverk eger jordbruksfastigheter tax. till
64,100 kr. och annan fastighet tax. till 1,514,200
kr. (1916), staten eger S. säteri och S. södra,
7/24 mtl, tax. till 20,300 kr., en del eges af
Inlands nya pappfabriks a.-b. o. s. v. Godset, som
omnämnes åtminstone så tidigt som på 1400-talet,
sammanfördes vid 1600-talets midt af Dorotea
Bielke, änka efter Daniel Bildt till Morlanda,
och var 1660 enligt hennes egen jordebok S:s hela
hufvudgård med därunder liggande Långeröd, 2 sågar,
1 kvarn och 4 torp skattlagd till 16 pund smör;
under densamma lågo 7 1/4 insockne hemman i Hjärtums
socken; antalet strögods i Inland, Västerlanda,
Jörlanda, Ucklums, Spekeröds, Ödsmåls, Resteröds,
Forshälla och Grinneröds socknar, var 29. Efter
hennes död (1674) köptes S. af R. von Ascheberg,
egdes sedan af hans måg, landshöfdingen D. Maclean,
och dennes ättlingar, bl. a. sonsonen Gust. Maclean
(d. 1804), som har en minnesvård i parken vid S.,
och sedermera efterkommande på kvinnolinjen af
friherrliga ätten Bennet. Det har därefter tillhört
bl. a. grosshandl. Otterdahl, A. H. och A. Evers. -
3. Sulfitfabrik i Harmångers socken, Gäfleborgs
län, vid Harmångersåns utlopp i Bottniska viken. 11
km. från Via station vid Norra Hälsinglands järnväg,
tillhör Ströms bruks a.-b. (bildadt 1873; aktiekapital
4,5 mill. kr.), som inom socknen eger utom
sulfitfabriken (tax.-v. 955,000 kr., 1916), Stocka
sågverk (4 ramar och en tillverkning af omkr. 4,000
stds), tax. till 322,300 kr., elektrisk kraftstation,
tax.-v. 200,000 kr., samt jordbruksfastigheter
med ett sammanlagdt tax.-v. af 343,500 kr. S. var
förr järnbruk, som privilegierades 1672 och 1695,
och bestod då af 2 hammare med 4 härdar. Dit hörde
äfven Gnarps masugn. 1835 funnos vid bruket 2
hammare och 3 härdar och vid de dåv. Strömsverken
vid Ström, Gnarp och Franshammar tills. 7 hammare
och 9 härdar. 1880 utgjorde tillverkningen, som var
koncentrerad till S., omkr. 30,000 ctr stångjärn och
30,000 ctr smältstycken. Järntillverkningen nedlades
på 1880-talet, och i stället anlades sulfitfabriken
1890, grundad på brukets betydande skogsarealer. Den
har 6 kokare, 4 kisugnar och 2 torkmaskiner och en
årstillverkning af omkr. 14,000 ton torr, lättblekt
sulfitmassa. – 4. Samhälle. Se Skoger.
Ström (fno. Straumr), adlig sätesgård.
Se Strömsgodset.
Ström, Nils T. Se Strömcrona.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
