Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strängnäs domkyrka - Strängnäs domprosteri - Strängnäsfjärden - Strängnäs landsförsamling - Strängnäs stift - Strängsered - Strängslida - Strängväfnad - Strätta - Strö - Strö - Strödda - Ströfkår - Ströftåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fanor, fingo förmultna och borttogos. Under
1800-talets första årtionden företogs en grundlig
städning af domkyrkan, då mycket värdefullt borttogs
och mindre värdefullt tillsattes. Kyrkan blef alltmer
bofällig, och de välmenta försök, som gjordes till
dess upphjälpande och förskönande, voro ej alltid
lyckosamma. En af H. Zettervall 1875 utarbetad plan
till en genomgripande restaurering af kyrkans både
yttre och inre kräfde mera penningar, än som kunde
anskaffas. Men enligt en af Fr. Lilljekvist utarbetad
och af K. M:t 1905 godkänd plan och under hans ledning
utfördes 1907-10 en restaurering hufvudsakligen af
kyrkans inre för en kostnad af 227,000 kr. (hvaraf
119,000 kr. statsmedel). Genom denna har domkyrkan
blifvit bevarad i vackert, värdigt och ålderdomligt
skick, visande "en interiör af i vårt land enastående
målerisk skönhet’’. - Litt.: L. Hallman, "Det gamla
och nya Strengnäs" (förf. omkr. 1760, tr. 1853),
K. G. Brunius, "Konstanteckningar under en resa år
1849" (tr. 1851), J. Wahlfisk, "Strengnäs domkyrkas
ursprungliga utseende" (i "Bidrag till Södermanlands
äldre kulturhistoria", III, 1882), Fr. Lilljekvist,
"Strengnäs och dess domkyrka" (1891), O. Bejbom,
"Grafvarna i Strengnäs domkyrka" (3:e uppl. 1902),
K. S. F. Ambrosiani, "Medeltida kyrklig byggnadskonst
i Sverige" (1904), S. Curman, "S:s domkyrka" (i
"Teknisk tidskr.", 1908), A. Bæckström, "De medeltida
kalkmålningarna i Strängnäs domkyrka" (i "Ord och
bild", 1911), A. L. Romdahl. och J. Roosval, "Svensk
konsthistoria" (1913), och I. Fehr, "Vägledning för
besökande i Strängnäs domkyrka" (2:a uppl. 1916).
Fr.
Strängnäs domprosteri, i Strängnäs stift, omfattar de
nio pastoraten Strängnäs stad med landsförsamlingen;
Aspö; Fogdö med Helgarö; Mariefreds stad med Kärnbo
och Taxinge; Ytterselö; öfverselö; Toresund; Vansö med
Härad; Åker med Länna. 77,585 har. 18,784 inv. (1916).
Strängnäsfjärden. Se Mälaren, sp. 238.
Strängnäs landsförsamling, i Södermanlands län,
Åkers härad. 5,534 har. 1,087 inv. (1916). Annex till
Strängnäs stad, Strängnäs stift, Domprosteriet.
Strängnäs stift omfattade vid midten af 1100-talet
endast landskapet Södermanland, men tillökades 1165
med Närke. Efter denna tid har, med undantag af,
att några socknar af Södermanland vid gränsen mot
Västmanland lagts till Västerås stift, ingen nämnvärd
ändring af stiftsgränsen egt rum. F. n. (1917)
omfattar stiftet hela Södermanlands län, Södertörn
af Stockholms län, två socknar af Västmanlands län,
en socken af Östergötlands län samt, med undantag af
två sockendelar, hela Närke af Örebro län. Kontrakten
äro 16, nämligen: Domprosteriet, Villåttinge, Oppunda
östra, Oppunda västra, Nyköpings västra, Nyköpings
östra, Daga, Södertörns, Södertälje, Västerrekarne,
Österrekarne, Örebro, Askers, Glanshammars, Kumla,
Edsbergs kontrakt. Af dessa ligga de fyra förstnämnda
äfvensom Nyköpings östra, Daga och Österrekarne
kontrakt i Södermanlands län, Södertörns kontrakt
i Stockholms län, de fem sist uppräknade i Örebro
län samt Nyköpings västra i dels Södermanlands, dels
Östergötlands län, Södertälje i dels Södermanlands,
dels Stockholms
län och Västerrekarne kontrakt i dels
Södernianlands, dels Västmanlands län. Pastoraten
äro 108 och församlingarna 171. Af pastoraten
äro 16 patronella, 4 alternerande patronella,
1 patronellt-regalt och 1 prebende. Af areal och
folkmängd 1916 kommo på Södermanlands län 6,811 kvkm.,
185,537 inv., Örebro län 4,147 kvkm., 130,118 inv.,
Stockholms län 1,855 kvkm., 59,259 inv., Västmanlands
län 130 kvkm., 4,396 inv. och Östergötlands län 71
kvkm., 798 inv., tillsammans 13,014 kvkm., 380,108
inv. (1916). L. Wll.
Strängsered, socken i Älfsborgs län, Redvägs
härad. 6,204 har. 445 inv. (1916). Annex till Hössna,
Skara stift, Redvägs kontrakt.
Strängslida, bot. Se Endodermis.
Strängväfnad, bot., i grundväfnaden inbäddade
strängar, bestående af celler eller kärl eller
af bådadera. Den kan vara näringsledando eller af
mekanisk betydelse. Man skiljer mellan enkel och
sammansatt strängväfnad. Den förra består af endast
ett slag celler (kollenkym- och sklerenkymsträngar)
eller af silrör och kambiformceller (silsträngar). Den
sammansatta strängväfnaden bildar kärlsträngarna
(se d. o.). G. L-m.
Strätta, bot., namn på Angelica silvestris (se
Angelica).
Strö. 1. Landtbr., ämnen, som läggas under kreaturen
som bädd samt för att uppsupa urinen och som sedan
ingå i gödselns sammansättning. Ströets värde
beror i främsta rummet på dess förmåga att uppsuga
fuktighet, men därjämte äfven på dess inverkan på
gödselns beskaffenhet. Högst i värde står
torfströ, beredt af rifven omultnad hvitmosstorf,
därefter halm, som allmännast används som strö,
sågspån och, sämst, granris, som används som strö i
skogstrakter. Som inströ pläga betecknas ämnen, som
inblandas i ladugårdsgödseln för att kemiskt påverka
gödselns jäsning, såsom superfosfat, kalk m. m. Jfr
Halm och Torfströ. - 2. Text., små växtpartiklar,
som pläga förorena vissa spånadsämnen. Så t. ex. är
det vanligt, att i ull finnas inmängda halmpartiklar,
tistelfrön och små kardborrar, som genom särskild
mekanisk eller kemisk behandling måste aflägsnas
(se Borrplys, Karbonisera och
Plysmaskin). I bomullsflockar kvarsitta ofta
små delar af kapslar och frön, som egrenermaskinen
(se d. o.) icke förmått aflägsna. Dessa borttagas i
rens- och kardmaskinerna (se Bomullsindustri)
eller, om de medföljt ända in i garnet eller tyget,
aflägsnas genom skrapning eller skafning medelst
hastigt roterande stålklingor. Bomullstyger, som
skola ha luden yta och därför underkastas ruggning
af ståikardor eller slipning mot smärgelvalsar,
befrias genom dessa operationer från eventuellt strö
(se Appretera). 1. H. J. Dft. 2. G. A. W.
Strö, socken i Skaraborgs län. Kållands härad. 2,054
har. 377 inv. (1916). Annex till Sunnersberg, Skara
stift, Kållands kontrakt.
Strödda l. Spiralställda, bot. Se
Bladställning, sp. 629.
Ströfkår, krigsv., truppstyrka, som är afsedd till
utförande af ströftåg (se d. o.).
Ströftåg kallas de själfständiga företag., som i krig
utföras af något så när stora kavalleriafdelningar,
som vanligen fått sig tilldeladt något artilleri och
någon gång äfven en mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
