Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 393-394 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stryknin - Strykning - Strykring - Strykstickor - Strykvinkel - Strymon - Strümpell, Adolph Heinrich Ludwig von - Strümpell, Adolf von - Stryn - Strynsbugten - Strynsdalen - Strynselven - Strynsvatnet - Strypa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej en likformig, utan en i styrka tilltagande effekt,
som kan leda till förgiftning, om man ej i tid upphör
att ge medlet i fråga. Doserna af strykninnitrat
äro 3 till högst 5 mg. 1-2 gånger dagligen, af
räfkakeextrakt 1 till högst 5 cg., af tinkturen 10
till högst 30 droppar (1 gr.) 2-3 gånger dagligen. -
I en del utländsk humbugsmedicin förekommer ibland,
utan att man vet det, tillsats af räfkaka eller
strykninsalt. Man vill därmed låta patienterna
erfara en viss uppiggande nervverkan i afsikt att
lura dem att beställa mer af medikamentet i fråga;
Kidds kapslar t. ex., ett äfven i vårt land mycket
spridt amerikanskt humbugsmedikament, ha emellanåt
visat sig innehålla stryknin och ha på grund däraf
vållat dödsfall. Sådan medicin är naturligtvis i lag
förbjuden, men sprides det oaktadt postledes från
utlandet. Nu omtalade förhållande innebär en kraftig
varning mot bruk af medicin med okänd sammansättning.
C. G. S. I. B.

Strykning. 1. Fys. Se Magnetisering,
sp. 486. - 2. Geol., ej fullt horisontella
berglagers utsträckning l. utsträckningsriktning i
dagytan, m. a. o. riktningen af skiktytornas skärning
med horisontalplanet. Lutningen, d. v. s. den större
eller mindre vinkel, som skiktytorna bilda mot nämnda
plan, benämnes stupning. Stupningsriktningen
är naturligtvis vinkelrät mot strykningen. Stupningens
storlek anges i grader, strykningsriktningen i
väderstreck enligt kompassen, exempelvis sålunda:
Strykning NO-SV (N. 45° Ö), stupning 20° SÖ eller
20° NV. Ett fullkomligt horisontalt lager har
hvarken strykning eller stupning. Äfven i fråga
om längdutsträckning och lutning hos gångar (såväl
malmgångar som andra) användas ej sällan benämningarna
strykning och stupning. - 3. Hästsk., säges ega
rum, då hästen med en fot slår eller stryker mot inre
ytan af motsvarande fot på andra sidan. Orsaken är
vanligen felaktig gång på grund af skefva hofvar,
oriktigt hofbeslag, bristanda kondition,
öfveransträngning o. s. v. Oskodda hästar stryka
sig sällan; är hofbeslaget vållande till strykning,
måste rättelse i detsamma göras. Är orsaken bristande
kondition, upphör strykningen af sig själf, när
hästens krafter och prestationsförmåga förbättrats. Då
hästen stryker sig, bör han till skydd häremot
förses med s. k. strykkappa, som har olika form,
allteftersom den skall skydda skenbenet (se fig. 1,
a och b) eller kotan (se fig. 2, a och b). En enkel
strykkappa kan äfven åstadkommas därigenom, att
en filtbit bindes omkring kotan (se fig. 3) eller
därigenom, att en halmfläta fästes omkring densamma;
i samma syfte används s. k. strykring (se fig. 4,
a och b).
2. E. E. 3. B. C-m.
Fig 1 a och b. Strykkappa för skenbenet.
Fig. 2 a och b. Strykkappa för kotan.
Fig. 3. Enkel strykkappa för kotan.
Fig. 4 a och b. Strykring.

Strykring, hästsk. Se Strykning 3.

Strykstickor. Se Tändstickor.

Strykvinkel, befästningsk. Se Bastion.

Strymon, flod. Se Struma.

Strümpell. 1. Adolph Heinrich Ludwig von S.,
tysk pedagog, f. 1812 i Schöppenstädt, d. 1899 i
Leipzig, var en af de förnämste representanterna
för den herbartska skolans pedagogik, som han
riktade särskildt genom att sätta den i samband med
fysiologiska och psykiatriska lärosatser. Han hade
först verkat som professor i Dorpat och medlem af de
högsta skolmyndigheterna i ryska Östersjöprovinserna,
men blef 1872 professor i filosofi och pedagogik
vid universitetet i Leipzig, där han grundlade det
pedagogiska seminariet. Hufvudarbete: Pädagogische
pathologie (1890; 3:e uppl. 1899). Hans mindre,
pedagogiska skrifter utgåfvos i 4 bd (1893-94).

2. Adolf von S., den föregåendes son, läkare,
f. 1853, blef 1875 med. doktor och 1883 e. o.
professor i medicin i Leipzig; han kallades till
ord. professor 1886 i Erlangen och 1903 i Breslau,
1909 i Wien och 1910 i Leipzig. Han har särskildt
bearbetat nervsystemets sjukdomar och redigerar sedan
1891 "Deutsche zeitschrift fur nerven-heilkunde". Hans
Lehrbuch der speziellen pathologie und therapie
der inneren krankheiten (2 bd, 1883) har upplefvat
19 uppl. (1914) och öfversatts till de flesta
civiliserade språk.
1. S-e. 2. R.T-dt.

Stryn, härad och pastorat, som österut sträcker
sig från det inre af Nordfjord upp emot de
ständiga snöfälten ("snebræerne") på gränsen till
Kristians amt och i s. omfattar en större del af
Jostedalsbræen, N. Bergenhus amt, Norge. 889,2
kvkm. 2,518 inv. (1910). Här finnas Vestlandets
mest storartade partier. Särskildt gäller detta
trakterna vid Strynsdalen, vid Strynsvatnet
(ibland kalladt Opstrynsvatnet; 23,1 kvkm., 25
m. ö. h., 16 km. långt, ända till 3,8 km. bredt),
som genom Strynselven faller ut i Strynsbugten
af Nordfjorden, och uppåt Viadalen. I
S. ligger Jostedalsbræens högsta punkt (2,038
m. ö. h.). S. har många hotell och stor turisttrafik
samt ångbåtsförbindelse mellan Loen (se d. o.) och
Bergen.
K. V. H.

Strynsbugten. Se Stryn.

Strynsdalen. Se Stryn.

Strynseiven. Se Stryn.

Strynsvatnet. Se Stryn.

Strypa, biflod norrifrån till Dnjestr, upprinner 50
km. ö. om Lemberg i Galizien och flyter i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>