Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strychnos - Stryienski, Casimir - Stryj - Stryjkowski, Maciej - Stryka - Strykfåglar - Strykjärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tropiska jordbältena, med motsatta, oval-elliptiska
blad, försedda med 3-5 grofva, från bladbasen
utgående hufvudnerver. Blommorna sitta i knippen
i toppen eller på sidan af grenarna. De ha fodret
kortare än den vanligen gråa, hvita eller gulaktiga,
5-flikiga, trattlika kronan, i hvars mynning sitta 5
korta ståndare. Frukten är ett klotrundt bär, ofta
med ett fast perikarp, innehållande oregelbundet
ställda frön med stor hornartad fröhvita. De många
Strychnos-arterna äro alla giftiga genom närvaron af
de stelkramp orsakande alkaloiderna stryknin (se
d. o.) och brucin (se d. o.). Mest bekant är
S. nux vomica L., räfkaketrädet (se fig.), hvars frön
äro kända under namnet räfkakor, Semen nucis
vomicæ l. Semen Strychni. S. Tieuté Lesch. på Java
lämnar ur sin rotbark det häftigt dödande pilgiftet
Upas Radja (Upas Tieuté). Af Strychnos-arter i
Syd-Amerika beredes det fruktansvärda curaregiftet (se
Curare). S. potatorum L. har frön (eng. clearing-nuts,
"klarnötter"), som icke äro giftiga, utan användas
till utfällande af orenligheter ur vatten, så
att det blir drickbart. S. colubrina L. lämnar
den som motgift mot ormbett kända veden "lignum
colubrinum" o. s. v. Om S. Ignatii se Ignatiiböna.
O. T. S. (G. L-m.)
Stryienski, Casimir, polsk-fransk historiker,
f. 1853 i Carouge, kantonen Geneve, d. 3 aug. 1912
till följd af en bilolycka, var 1885-90 maître de
conférences vid Grenobles litterära fakultet och
lyceilärare i Versailles, Grenoble och Paris. 1888
-92 offentliggjorde S. fyra band otryckta arbeten
af Stendhal, för hvars verk han hyste den största
beundran och till hvars litterära renässans
S. ytterligare bidrog med L’enfance de Beyle (1889),
Soirées du Stendhal-club (1905) och uppsatser i "Revue
bleue", "Mercure de France" m. fl. tidskrifter. S. var
äfven en kännare af 1700-talets franska historia,
framför allt den anekdotiska, och utgaf Deux victimes
de la terreur (1899), La mère des trois derniers
Bourbons (1902), Le gendre de Louis XV (1904), Le
dix-huitième siècle (1909) m. fl. dithörande arbeten
och tidskriftsartiklar. S. utgaf äfven grefvinnan
Anna Potockas memoarer (1897; sv. öfv. 1902) m. m.
Stryj, stad och viktig järnvägsknut i
Galizien, vid Dnjestrs biflod S., 75 km. s. om
Lemberg. 30,942 inv. (1910), polacker, rutener och
judar. Obergymnasium. Under Världskriget besattes
S. af ryssarna 9 sept. 1914, men återtogs 20 okt. af
österrikarna, som dock måste utrymma staden 3 dagar
senare. Ryssarna befäste nu sin ställning vid S.,
där det sedan kämpades med smärre afbrott till 31
maj 1915, då staden stormades af tyskösterrikiska
trupper under von Linsingen och ryska försvarslinjen
genombröts. Striden fortsattes n. om S. 2 juni,
och flodens nedre lopp öfvergicks af de förbundne
3-4 juni.
L. W:son M.
Stryjkovski, Maciej, polsk historiker, f. 1547
(dödsår okändt), studerade i Italien och bosatte sig
sedan i Litauen för att studera dess historia. I
Krakau var han 1574 vittne till Henriks af Valois
intåg och kröning, som han på vers skildrat i
Przeslawnego wjazdu do Krakowa i pamieci godnej
korona cji Henryka Valezjusza opisanie. Han deltog
i Andr. Tarnowskis beskickning till Turkiet, där han
stannade halftannat år, och blef 1518 domherre hos
den samogitiske biskop Gedrojc, ehuru han ej var
prästvigd. Hans förnämsta historiska verk äro
Vywód narodów sarmackich i krolów polskich zywoty
(1575), Zwierciadlo kroniki litewskiej (1577),
Sarmatiae Europaeae descriptio (1578) och
Kronika polska, litewska, smudzka i
wszystkiej Rusi ("hvars make världen ej skådat";
1582; omtr. i "Zbiór dziejopisów polskich", 1766,
3:e uppl. 1844-46).
A-d J.
Stryka, sjöv., nedfira eller nedhala (används mest om
flagg, se Flagga). - Stryka stänger och rår betyder
merendels att, sedan bramrår och bramstänger blifvit
nedtagna i däck, nedfira märsrårna i märsarna och
underrårna till relingen samt märsstängerna, så att de
komma längs masterna med sina toppar och bramsalningar
strax ofvan masttopparna. Detta sker för att minska
vindfånget, då ett fartyg i storm ligger till ankars
och man fruktar, att det skall råka i drift. - Stryka
(med åror). Se Rodd.
R. N.*
Strykfåglar, zool. Se Fåglar, sp. 184.
 |
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
