Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strut - Strutbräken - Strutharald - Struthionidae - Struthiopteris - Strutmärgel - Struts - Strutsfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett fartyg omkring en bottenkran inbyggd plåthylsa.
C. K. S.
Strutbräken, Onoclea Struthiopteris
(Struthiopteris germanica), bot., en på helst
något fuktiga ställen vid bergsrötter, i bäckdalar
o. s. v. växande vacker ormbunke eller bräkenart
inom fam. Polypodiaceæ. Ifrån den öfver jorden
uppskjutande toppen af den grofva, upprätta
rotstocken, som åt sidorna under jorden utsänder
långa, nya stånd bildande utlöpare, uppväxa
spiralställda, 1-2 m. höga, tunna, pardelade,
mot spetsen af smalnande sterila stamblad, hvilka
äro tätt sammanstående och bilda liksom en väldig
strut, från hvars botten 1-3 (stundom flera)
sporbärande blad (sporofyll, se d. o.) uppskjuta
till en höjd af 0,30-0,60 m. Dessa sporbärande blad
äro likaledes pardelade, med mycket smala flikar,
hvilkas kanter äro tillbakarullade öfver sori, som
äro mycket tätt sittande och täcka hela baksidan af
parflikarna. Genom sori får det sporbärande bladet
en brun färg, som starkt framstår emot de sterila
bladens blekare gröna eller åt gulgrönt dragande
färg. Denna ormbunke odlas ofta som prydnadsväxt i
trädgårdar och parker och är näst Osmunda regalis
L. den ståtligaste bland ormbunkarna i Skandinavien.
O. T. S. (G. L-m.)
Strutharald, skånsk jarl, fader till jomsvikingarna
Sigvald och Torkel den höge (se dessa).
Struthiönidæ, zool. Se Strutsfåglar.
Struthiopteris, bot. Se Strutbräken.
Strutmärgel, geol., en grå, kalkrik, stenhård
märgel eller lerig kalksten, som genom någon
konkretionär kraft blifvit så utbildad, att dess
hela massa utgöres af en mängd i hvarandra trädda
små strutar, 1-2 cm. stora och placerade tätt
invid hvarandra, hvarigenom skiktytorna få ett
storknottrigt utseende, å ena sidan en mängd små
toppar, å den andra små koniska fördjupningar. Detta
slags märgel förekommer inom flera geologiska
lagersystem. I Sverige har det träffats som
mindre lager i Skånes kolförande formation.
E. E.
Struts, zool. Se Strutsfåglar.
Strutsfåglar, Ratitæ (Brevipennes, Proceres),
zool., är en till fågelklassen hörande underklass,
hvars alla medlemmar i sammanhang med fullkomlig
förlust af flygförmågan förvärfvat en snabbhet
att röra sig på marken, som är vida större än
hvarje annan fågels. I öfverensstämmelse härmed
har ock organisationen erfarit djupt ingripande
modifikationer: bröstbenets höga kam, som (med några
få undantag) finnes hos alla öfriga fåglar och tjänar
de starka flyg-(bröst-)musk]erna till fäste, saknas
hos strutsfåglarna h. o. h.; hela främre extremiteten
(vingen) är förkrympt, fullkomligt oduglig till flykt;
utbildade ving- och stjärtpennor saknas; bistrålarna
i fanet äro ej sammanhängande, hvarigenom fjädrarna
komma att få en viss likhet med hår (jfr Fjäder);
dunbeklädnad saknas. Till gengäld äro de bakre
extremiteterna starkt utvecklade; de äro långa och
grofva med 2-4 starka tår. Strutsfåglarna ha ock
kunnat uppnå mycket betydligare kroppsdimensioner än
hvad som skulle vara möjligt för flygande djur. I
öfverensstämmelse med sin utomordentliga förmåga
att springa bebo de - med undantag af den ock i
flera andra
afseenden mycket afvikande kivi (se
Apteryx) - torra slätter och stäpper. De äro företrädesvis
växtätare. Hos dessa fåglar är det i synnerhet hannen,
som rufvar äggen. Alla arterna tillhöra den södra
hemisfarens varmare trakter. - Strutsfåglarnas
hela organisation bevisar, att de genom förlust af
flygförmågan framgått ur fåglar, som varit försedda
med denna förmåga. De anatomiska skillnader, som
finnas mellan strutsfåglarnas olika familjer, göra
det dessutom mycket sannolikt, att de härstamma från
olika grupper bland Neornithes Carinatæ (se Fåglar)
och således sannolikt ej utgöra någon genetiskt
intimt sammanhängande, s. k. naturlig fågelgrupp. -
Underklassen innefattar följande afdelningar:
1. Egentliga strutsar (Struthionidæ). Fötterna äro
försedda med två tår. Hufvud, hals och lårben äro
nästan nakna. Näbben är rak och bred. Vingarna ha två
sporrar och långa, mjuka, böjda fjädrar; stjärten
har liknande fjädrar. Denna afdelning utgöres af
ett enda släkte, Struthio, med två afrikanska arter,
S. camelus: hannen (se fig.) svart med undantag af
 |
| Vanliga afrikanska strutsen, Struthio camelus, hanne. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
