Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 369-370 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Struktur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djupbergarterna, den sist nämnda de vid eller på
jordytan, således under lättadt tryck hastigt
stelnade ytbergarterna; den hypokristalliniska
strukturen uppträder i bergarter, som stelnat på
gångar i jordskorpan eller m. a. o. på de geologiska
mellanleden emellan djup- och ytbildningarna. Om
stelningen försiggick långsamt och utan af brott,
bildades en kristalliniskt kornig struktur. Inträdde
däremot under stelningen en skarp ändring af de
fysikaliska förhållandena, ett tvärt afbrott,
blef följden, att vissa större, väl utbildade
kristaller (porfyriska utskillningar, strökorn),
tillhörande en äldre, tidigare del af stelningen,
dess intratelluriska period, ligga inbäddade i en
tät eller glasig grundmassa, som synbarligen stelnat
senare än
strökornen och under andra förhållanden än dessa, lättare
tryck och hastig afkylning, d. v. s. under stelningens
effusiva period. Bergarter, som sammansättas af
porfyriska utskillningar i en tät eller glasig
grundmassa, sägas ha porfyrstruktur (fig. 1). - Om
stelningen försiggick så långsamt, att de vid densamma
bildade kristallerna icke kunde undgå att vid sin
tillväxt röna inflytande af hvarandra och således ej
heller erhöllo själfständig ytbegränsning, uppstod
en allotriomorft kornig struktur, gabbrostruktur
(fig. 2), om inga af hufvudmineralens ytor äro
själfständiga, eller hypidiomorft kornig struktur,
granitstruktur (granatoid struktur), om somliga
mineralslag ha, men andra sakna själfständig
kristallbegränsning (fig. 4).

Fig. 5. Vitrofyrstruktur; glasmassa med större intra-telluriska utskillningar.

Fig. 6. Kristalloblastisk granoblastisk struktur med kristallisationsskiffrighet.

Härvid händer, att
vissa, äldre element bilda liksom en stomme,
ett skelett, hvars mellanrum utfyllas af den sist
stelnande magmaresten, som härvid kan bilda ett
eller flera mineral, divergent strålig struktur,
ofitisk struktur, diabasstruktur (fig. 3),
eller en glasbasis, intersertalstruktur. Vid
porfyrstrukturen kan grundmassan bestå af idel
små kristaller, holokristallinisk porfyrstruktur
(fig. 1), eller delvis af kristaller, delvis af glas,
hypokristallin porfyrstruktur, eller slutligen af
enbart glas, vitrofyr l. vitroporfyrisk struktur
(fig. 5). Om i sistnämnda fall glasmassan hyser små,
under den effusiva perioden utskilda kristaller,
kallas strukturen hyalopilitisk. - Bland öfriga
stelningsstrukturer, i det stora hela beroende dels
på mineralelementens

Fig. 7. Kristalloblastisk gatstensstruktur med artpräglad kristallisationsskiffrighet.

Fig. 8. Blastopsammitisk reliktstruktur; en sandsten, som genom pressning delvis omkristalliserats till kvartsitisk sandsten.

Bland öfriga
stelningsstrukturer, i det stora hela beroende dels
på mineralelementens
utbildning, dels på deras anordning, må nämnas
sådana, som framkallats däraf, att vissa slag
af mineral, särskildt kvarts och fältspat,
vid stelningen genomträngde hvarandra och på
regelbundet sätt sammanväxte med hvarandra. Till
sådana implikationsstrukturer må räknas
mikrogranit-, pegmatit-, mikropegmatit-, skriftgranit-,
poikilit- och mikropoikilit- samt sfärolitstruktur. I
dessa strukturformer bibehålla ofta de olika
mineralarterna en enhetlig optisk orientering öfver
större, ej synbart sammanhängande partier. I andra
fall visa mineralen en centrisk anordning, centrisk
struktur. Så uppkommer rapakivistrukturen därigenom,
att omkring vissa ortoklasutskillningar lägger sig
en mantel af plagioklas- och kvartskorn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>