Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 343-344 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strindberg, Johan August - Strindberg, Tore - Strinden - Strindenfjord - Strinden og Selbu sorenskiveri - Strindfjorden - Strindlund, Nils - String. - Stringendo - Stringens - Stringerplåt - Stringocephalus - Stringocephaluskalk - Stringopidae - Strinops habroptilus - Strinnholm, Anders Magnus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

musiken" (1917). S:s bref till kusinen J. O. Strindberg
utgåfvos 1915; hans bref till Ola Hansson trycktes
i "Tilskueren" 1912, till Jonas Lie i "Norske
intelligenssedler" (maj s. å.), till Nietzsche i
"Frankfurter zeitung" 1913 och till Björnson i
"Aftenposten" (sept. 1916).

2. Tore S., kusins son till S. 1, skulptör,
f. 19 febr. 1882, var elev i medaljgravyr för
Ad. Lindberg 1898-1902, studerade vid
konstakademien 1902-05 och gjorde därefter en studieresa
till utlandet. Bland hans arbeten äro statyetter
(Sandalbinderska, Yngling, Moder och barn),
porträttbyster och reliefer i granit, brons, trä,
grafmonument, byggnadsskulptur i granit i
Engelbrektskyrkan, Tekniska högskolan m. fl. nybyggen
i Stockholm samt småskulptur i silfver och
brons. 1. E. F-t. R-n B. 2. G-g N.

Strinden, härad och pastorat strax s. ö. om
Trondhjem, S. Trondhjems amt, Norge. 140,9
kvkm. 7,752 inv. (1910). S. genomskäres af
Nidelven och begränsas i n. af Trondhjemsfjorden,
här kallad Strindfjorden (se d. o.). I S.
ligga storgården Lade (se d. o.), statsgodset
Rotvold (se d. o.) med hospital, Reitgjerdets vårdanstalt
för spetälska, och Ranheims gård med stor
pappersfabrik. Röros- och Merakerbanorna gå
genom S. K. V. H.

Strindenfjord. Se Strindfjorden.

Strinden og Selbu sorenskriveri (förr därjämte
fögderi) omfattar jordbruks- och skogsdistrikten i
S. Trondhjems amt, Norge, s. om Trondhjemsfjorden,
n. om Guldalen, ö. om Orkedalen, inalles
12 härad med en sammanlagd ytvidd af 3,544
kvkm. 24,733 inv. (1910). K. V. H.

Strindfjorden l. Strindenfjord, den breda
bukt, som strax ö. om Trondhjem mellan Frostahalfön
och Strinden (se d. o.) öppnar sig ned
till fiskeläget Stjördalshalsen (se Stjördalen
1). K. V. H.


Strindlund, Nils, riksdagsman, talman, f. 1792
i Skedom, Sollefteå pastorat, Ångermanland, d.
där 5 juni 1872, blef 1813 hemmansegare och
valdes 1823 till fullmäktig i bondeståndet, där han bevistade alla riksdagar
t. o. m. 1858. Redan 1823 blef han led. af allmänna besvärs- och
ekonomiutskottet, var sedermera under en följd af riksdagar medlem af
statsutskottet, utsågs flera gånger till revisor af stats-, banko- och
riksgäldsverkens räkenskaper samt deltog i tullkommittéerna 1829 och
1830. Under riksdagarna 1853–54 och 1856–58
ledde han bondeståndets öfverläggningar som
talman. S. var till sina åsikter utprägladt
konservativ och slöt sig nära till de styrande, men
endast för så vidt dessas planer öfverensstämde
med hans egen öfvertygelse. Han var hofsam och
redbar samt uttryckte sig med parlamentarisk takt
och talang. Inom sitt stånd egde han i allmänhet
stort inflytande under alla de politiska
omskiftningar, som försiggingo under hans
riksdagsmannaperiod. Flera viktiga beslut, i första
rummet det om en förändrad brännvinslagstiftning
(1854), genomdrefvos till stor del genom hans
kraftiga och orädda biträde. Se H. Wieselgren,
"Ur vår samtid" (1880). (V. M.)

String., mus., förk. för stringendo (se d. o.).

Stringendo [-djendå], it. (af lat. stringere,
åtdraga), mus., med tilltagande hastighet.

Stringens (af lat. stringere, åtdraga, hopsnöra),
klarhet och sträng följdriktighet. - Stringent,
strängt noggrann, bindande, öfvertygande. Jfr
Strikt.

Stringerplåt, skpsb. Se Balkvägare och
Däck.

Stringocephalus Defr. (af grek. stringx, uggla,
och kefale, hufvud), paleont., ett i devontiden
lefvande brachiopodsläkte, utmärkt genom stora, cirkelrunda, hvälfda skal.
Det större skalet är försedt med långt framspringande spetsig näbb och därunder
en trekantig, genomborrad area. Det mindre skalets låsutsprång äro ovanligt
stora och krökta. Armstafven löper som ett svagt band längs det mindre skalets
rand och är på sin innersida försedd med många, inåtriktade smala utskott.
Den mest bekanta arten är S. Burtini Defr.
A. Hng.

Stringocephaluskalk, geol., den öfre
afdelningen af mellersta devon (se Devonsystemet).
Denna afdelning, som karakteriseras
särskildt genom <i>Stringocephalus Burtini</sp> Defr.,
förekommer i Eifel och Belgien, i Harz, Vogeserna,
Alperna och Ural. A. Hng.

Stringopidæ, zool. Se Papegojor, sp. 1487.

Stringops habroptilus, zool. Se Papegojor,
sp. 1486.


Strinnholm, Anders Magnus, häfdatecknare,
f. 25 nov. 1786 i Umeå socken, Västerbottens
län, d. 18 jan. 1862 i Stockholm, aflade
studentexamen i Uppsala 1808, lämnade universitetet 1810 på grund af
bristande tillgångar och begaf sig då till Stockholm, där han i förening
med sin ungdomsvän Z. Häggström 1813 bildade ett boktryckeribolag, i
hvilket han kvarstod till 1815, dels som delegare, dels som biträde.
Med beundransvärd kraft och flit egnade han sig därefter åt historiska
forskningar, ehuru han samtidigt måste skaffa
sig sin utkomst som korrekturläsare och senare
genom registrering af Riksbankens handlingar.
De försörjningsbekymmer, som hotade att afbryta
hans författarbana, häfdes emellertid, då han vid
1828-30 års riksdag erhöll ett sedermera
förhöjdt anslag till fortsättandet af sina
omfattande vetenskapliga arbeten. 1842 promoverades
han till filos. hedersdoktor i Uppsala samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>