Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 273-274 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stralsund - Stramalj - Strambotto - Strand - Strand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allierade (ryssar, sachsare, danskar) 7 sept. 1711
-7 jan. 1712 samt hösten 1713. 11 nov. 1714 kom
Karl XII till staden. Sept. 1715 började den, då i
tämligen godt försvarsstånd, belägras af de allierade
(preussare, danskar, sachsare).

Fig. 2. Torget i Stralsund med rådhuset t. h. och baktill Nikolaikyrkan (ena tornet ofullbordadt).

Försvararna byggde
under belägringen en mängd framskjutna verk,
retrancherade Dänholm och Altefähr,
iståndsatte Redewichskansen och byggde en redutt på
Ruden. Försvaret leddes af konungen själf. Först
2 nov. öppnade fienden sin artillerield; fram i
dec. började staden likna en grushög, och redan
12 dec. var bräsch skjuten. Natten till den 22
lämnade Karl XII S. för att segla öfver till Skåne,
och följande dag måste staden kapitulera, men
återlämnades efter fredsslutet 1720. Under Sjuåriga
kriget blockerades S. vintrarna 1757-58 och 1758-59
af preussarna. Enligt en af Virgin utarbetad dessein
arbetades "med force" på S:s förstärkande från
1770 till 1776, hvarefter en af v. Röök utarbetad
förstärkningsplan följdes. Febr.-mars 1807 var staden
innesluten af fransmännen; de fördrefvos ur Pommern,
men återkommo och började 6 aug. belägra S., som redan
20 s. m. öppnade sina portar, sedan svenskarna natten
förut öfvergått till Rügen. Fransmännen raserade
en del af försvarsverken. 31 maj 1809 stormades den
af Schills friskara besatta platsen af danskar och
holländare. 1810 återfick Sverige S. genom freden i
Paris, men afträdde det jämte det öfriga Pommern till
Danmark, som 1815 öfverlät det till Preussen. 1873
upphörde S. att vara fästning. S. bibehåller ännu
sitt särskilda, under de katolske hertigarnas
välde tillsatta protestantiska
stadskonsistorium. Stadens borgmästare, syndikus
och rådsmedlemmar ega som sådana personligt
adelskap, ett privilegium förlänadt af Karl
XII. 2. J. F. N. L. W:son M.

Stramalj (antagligen af
lat. stramen, strå, stråbädd), ett genombrutet tyg,
som används til]
bottenväf för en del broderier. Håligheterna i de
vanligaste stramaljarterna bildas därigenom, att såväl
varp- som inslagstrådarna äro ordnade i små grupper,
som till följd af sina skarpa motsatsbindningar hållas
isär från hvarandra. Alltefter den önskade tätheten
väljer man olika antal trådar i grupperna, som kunna
innehålla 3, 4, 5 eller någon gång ännu flera trådar;
äfven garnets finlek inverkar naturligtvis. Ett
annat slags stramalj väfves i gasbindning (se Gas),
och en annan sort, s. k. filéstramalj l.
filéväf, utgöres af ett flätadt nät, som framställes i
knyppelmaskin. Javastramalj l. yllejava är tvåskaftad
väfnad af tjockt tvinnadt ullgarn. G. A. W.

Strambotto [-bå’ttå], metr., metrisk form i
den italienska lyriken, af folkligt ursprung,
uppkommen på Sicilien, vanligen bestående af en
strof om åtta elfvastafviga, jambiska verser, äldst
med rimföljden abababab. Den har äfven kallats
rispetto. Ur den har man velat härleda flera af
konstdiktens versformer, bl. a. ottavarima. Se
Ortolani, "Studio riassuntivo sullo s." (1898).
R-n B.

Strand. Se Kust.

Strand, ångsåg med 6 ramar, 2 kant- och 1 stafverk,
2 hyflar och 1 dubbelklyfsåg samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>