Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Straff - Straffafdelning - Straffanstalt - Straffarbete - Straffbalken - Straffdom - Straffexercis - Straff-fängelse - Straff-förvandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållande rum, särskildt i fråga om sådana
konfiskationspåföljder, som egentligen främst tjäna
syftet att borttaga den uppmuntran till brottslig
verksamhet, som kunde ligga däri, att ett subjekt
eljest skulle göra sig en vinst på sin brottsliga
verksamhet, t. ex. i fråga om förverkande af
lagstridigt afverkadt virke inom vissa delar af
vår skogslagstiftning. Frågan, huruvida en påföljd
af lagstiftningen behandlas som straff eller icke,
är särskildt af betydelse med hänsyn till spörsmålet,
huruvida densamma kan vara föremål för benådning.
Inom modern kriminalpolitik har man låtit krafvet på,
att straffet principiellt skall fullfölja syftet att
tillfoga delinkventen ett lidande, helt falla. Man
söker då i stället dess speciella kännetecken i
motsats till skadeståndet däri, att ingreppet i fråga
uteslutande eller främst skall direkt tjäna syftet att
garantera rättsreglers tillvaro (prevention), likvisst
under samtidigt fasthållande af, att endast sådana
ingrepp i detta syfte äro att föra dit, som på sätt
ofvan sagts ega rum på grund däraf, att subjektet i
fråga låtit något komma sig till last, som innefattar
ett brytande af dessa regler. I denna mening bli
ej blott de förutnämnda konfiskationspåföljderna
att beteckna som straff, utan äfven t. ex. en sådan
åtgärd som tvångsuppfostran af minderåriga förbrytare,
förutsatt att den kan inträda endast på grund af
att ett visst rättsstridigt förhållande ligger
vederbörande till last, såsom hos oss är fallet,
forsåvidt densamma grundas på förhållanden, som af
se tiden efter fyllda 15 år.
Straffens arter kunna naturligtvis principiellt
sedt vara lika många, som det finnes arter af
rättsligt skyddade intressen. I nutiden användas
dock i strafflagarna såsom straff i egentlig mening
vanligen endast dödsstraff, frihetsstraff och böter
(se dessa ord) samt i fråga om förbrytelser i ämbetet
därjämte förlust af ämbete i form af afsättning eller
suspension (se dessa ord). Jfr Straffteori. N. S-g.
Straffafdelning, krigsv., truppafdelning, hvars
manskap utgöres af soldater, som blifvit ådömda eller
undergått stränga straff eller visat sig opålitliga i
sitt uppförande. Inom de allra flesta arméer finnas
dylika afdelningar, dock icke i Sverige, sedan det
för de värfvade trupperna afsedda
disciplinkompaniet (se d. o.) 1897 blifvit upplöst.
C. O. N.
Straffanstalt, fängelse, där frihetsstraff
aftjänas. Om fängelsebyggnader och olika arter af
sådana i Sverige se Fängelse (äfven i Suppl.);
om sätten för fängelsestraffs verkställighet se
Fängelsesystem (äfven i Suppl.). Under det att
de svenska straffanstalterna hufvudsakligen äro
cellfängelser, i det att enrumsfångarnas antal är
vida större än gemensamhetsfångarnas, äro i de flesta
främmande länder, utom exempelvis Belgien och Holland,
gemensamhetsfängelserna öfvervägande, ofta inrymmande
mer än tusen fångar, mestadels inom anstalten
sysselsatta med industriella arbeten. Särskildt böra
märkas de s. k. reformfängelserna i Nord-Amerikas
förenta stater, för yngre, förut ostraffade fångar,
hvilka där göras till föremål för uppfostrande
behandling, samt do s. k. Borstalanstalterna
i England, afsedda för unga gossar, som i nämnda
anstalter aftjäna straff under friare former och
göras till föremål för sorgfällig
ungdomsledning. Viss uppmärksamhet påkalla äfvenledes
de för unga förbrytare i Förenta staterna inrättade
s. k. barnrepublikerna, främst Georg-Junior-republic
i Freeville, där gossar och flickor undergå sin
bestraffning sammanförda som medborgare i en fri
stat med uppgift att ej blott själfva förtjäna sitt
uppehälle, utan ock att utöfva själfstyrelse genom
att bland sig utse öfverhet och domare etc. De
unge förbrytarna bo i mindre landtgårdar under
ledning af manliga och kvinnliga ledare. Som en
egendomlig straffanstalt må slutligen erinras
om jordbruksfängelset Witzwil i närheten
af Neuchâtel, Schweiz, hvilket delvis tjänat
till förebild för svenska jordbruksfängelset
vid Mariestad (se Fängelsesystem, Suppl.). I
vissa länder, såsom Tyskland, skiljes mellan
"straffanstalter", afsedda för dem, som skola
undergå det svåraste frihetsstraffet (tukthus eller
straffarbete), å ena sidan samt "fängelser", afsedda
hufvudsakligen för öfriga fångar, å den andra sidan.
V. A-t.
Straffarbete, jur. Se Frihetsstraff, Fängelsesystem,
sp. 258-259, Fästningsstraff och Lifstids
straffarbete.
Straffbalken, den sjunde af balkarna i 1734 års lag,
utgörande jämte Missgärningsbalken den straffrättsliga
afdelningen af denna lagbok. Straffbalken innehöll
vissa regler om åtal, om verkställighet af dödsstraff,
om förvandling af straff m. m. Genom införandet af
den nya strafflagen af 16 febr. 1864 upphörde bägge
dessa balkar att vara gällande.
Straffdom, Villkorlig, jur. Se Villkorlig dom.
Straffexercis, Straffhandräckning, Straffvakt
o. s. v. kallas i dagligt tal vid krigsmakten
sådan exercis o. s. v., hvilken anbefalles som
bestraffning för viss förseelse antingen af enskild
person eller hel afdelning. Enligt strafflagen
för krigsmakten faller sådan bestraffning under
"tillrättavisning", hvilken beträffande manskap
kan tilldelas af kompanichef, och omfattar numera
endast handräckningsarbeten utom vanlig ordning.
C. O. N.
Straff-fängelse (Straffängelse), den mellanklass af
rikets straffanstalter, som i storlek och betydelse
ligger emellan de största, centralfängelserna,
och de minsta, kronohäktena. I straffängelserna
inrymmas såväl straff- och fängelsefångar som äfven
rannsakningsfångar. Tidigare var straff-fängelse
benämning på den största klassens fängelser, i hvilka
blott straffångar förvarades. Se f. ö. Fängelse.
V. A-t.
Straff-förvandling (Strafförvandling), jur., säges
ega rum, då ett straff, som är bestämdt att utgå i en
viss straffart, af någon särskild anledning utbytes
mot ett straff af annan straffart. Anledning härtill
kan antingen vara, att man önskar uppnå enhetlighet
i bestraffningen i fråga om flera sammanträffande
brott - t. ex. enligt svensk strafflag, om fängelse är
ålagdt för ett brott samtidigt med straffarbete för
ett annat, eller förvandlingsfängelse för ett brott
samtidigt med vanligt fängelse eller straffarbete för
ett annat (Straffl. kap. 4 §§ 6-7) - eller ock att
något faktiskt eller rättsligt hinder möter för ett
visst straffs verkställande, såsom då en ämbetsman,
som för brott i ämbetet gjort sig skyldig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
