Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stosz, Veit - Stotgarn - Stothard, Thomas - Stotmatta - Stottalja - Stou - Stoughton - Stoughton, John - Stour - Stourbridge - Stourdza - Stourm, Fortunat René - Stourport - Stout - Stovain - Stowe, Harriet Elisabeth Beccher-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kompositionskonst visar altaret i Vårfrukyrkan i Krakau. S. var
verksam äfven som metallgjutare, koppargravör
och altarmålare. I sin vandel var han ej otadlig;
på äldre dagar kom han i delo med rättvisan för en
växelförfalskning. Jfr monografier af Bergau (1884),
Daun (1903 och i Knackfuss’ "Künstlermonographien"
(1906) och M. Lossnitzer (1912).
G-g N.
Stotgarn, sjöv., smäckra eller nackade (till hälften
afskurna, "förlorade") kabelgarn, som påläggas
rundt seglen tätt invid beslagsbanden (sejsingarna),
hvilka därefter i stället losstagas. Då ett fartyg
skall "gå till segels för stotgarn", såsom i storm
med pålandsvind, i närheten af land, grund eller
andra fartyg, synnerligast då bottnen är så lös, att
man under ankarets hemvindning fruktar gå i drift,
eller i allmänhet när det gäller att hastigt få seglen
tillsatta, upphissas rårna till sina resp. stånd
(med seglen på förhand refvade, om så fordras)
och brassas efter omständigheterna. Sedan ankaret
blifvit hemvindadt och fartyget "faller af" l. börjar
svänga sig, skotas seglen, hvarvid stotgarnen genast
brista. – Att ligga på eller för stotgarn betyder
att ligga med kläderna på, för att hastigt kunna
vara på benen, eller i allmänhet att på förhand ha
gjort sådana anordningar, att man när som helst är
beredd på det, som väntas möjligen kunna inträffa.
R. N.*
Stothard [stå^hed], Thomas, engelsk målare, f. 1755
i London, d. 1834, studerade från 1777 i akademien
i London, utförde väggmålningar i Burleigh house
(1780-83) och i advokatbiblioteket i Edinburgh
och är representerad af målningar i National
gallery (Yppigheten m. fl.) och i South Kensington
museum (Trettondagsafton m. fl.). Hans eteriska
kvinnogestalter föranledde Ruskin att kalla målaren
"Englands fra Angelico". Han utförde raderingar,
stentryck och omkr. 5,000 teckningar till böcker och
tidskrifter. - Hans son Charles Alfred S., f. 1787,
d. 1821, var tecknare och etsare, utgaf The monumental
effigies of Great Britain (1811 ff.) m. m. En annan
son Henry S., f. 1791, d. 1847, var skulptör.
G-g N.
Stotmatta, sjöv., en vanligtvis späckad tågmatta,
som uppsättes på akterkant af rårna för att vid skarp
brassning skydda vant och barduner för skamfilning.
R. N.*
Stottalja, sjöv., detsamma som numera kallas
stöttalja (se d. o.).
Stou, bergstopp. Se Karavankerna.
Stoughton [ståu’tən], stad i nordamerikanska
staten Wisconsin, vid Catfish river och järnvägen
Madison–Janesville. 4,761 inv. (1910).
J. F. N.
Stoughton [stSu^on], John, engelsk kyrkohistoriker,
f. 1807 i Norwich, d. 1897, blef 1843 pastor i
Kensington samt 1874 professor i kyrkohistoria och
homiletik vid New College i S:t John’s Wood. Han var
kongregationalist. Af hans många arbeten må nämnas
Ecclesiastical history of England (5 dlr, 1867-74;
ny utvidgad uppl. under titeln Religion in England
etc., 8 dlr, 1881-84), Religion in England from
Queen Anne to 1880 (4 bd, 1876 -84) och Our English
bible; its translations and translators (1878).
(Hj. H-t.)
Stour [stō’ə], namn på flera floder i England. 1. Flod
i grefsk. Dorset och Hampshire, faller vid
Christchurch fr. h. ut i Avon. Längd 65 km. – 2.
Flod på gränsen mellan grefsk. Essex och Suffolk,
faller ut i Nordsjön, i Harwichbukten. Längd 75
km., nederbördsområde 1,054 kvkm. – 3. Flod i
grefsk. Kent; delad i två grenar, utmynnar den vid
Sandwich i Nordsjön. Längd 65 km., nederbördsområde
960 kvkm. – 4. Biflod fr. v. till Severn i
grefsk. Worcester.
1–4. (J. F. N.)
Stourbridge [stō’əbridʃ l. stā’bridʃ], köping i engelska
grefsk. Worcester, vid Stour. 17,312 inv. (1911)
i hela urban district, hvari S. ingår. Latinskola
(från 1551), school of science and art. Glas- och
järnindustri samt lädertillverkning.
(J. F. N.)
Stourdza. Se Sturdza.
Stourm [storm], Fortunat René, fransk nationalekonom,
f. 13 sept. 1837 i Paris, en tid professor vid
École des sciences politiques, finansministerns
kabinettschef 1867-70, administratör för Crédit
foncier de France, är sedan 1913 ständig sekreterare
vid Acad. des sciences morales et politiques. Han
har skrifvit Les finances de l’ancien régime et de
la revolution (2 bd, 1885), ett af hans förnämsta
arbeten, L’impôt sur 1’alcool dans les principaux pays
(1886), Le budget (1889) och Les finances du consulat
(1902) m. fl.
Stourport [stō’əpåt], köping i engelska
grefsk. Worcester, vid Stours förening
med Severn. 4,432 inv. (1911) i hela urban
district. S. har uppstått efter anläggningen
af Trent–Severn kanalen (1768), som slutar i
en bassäng vid S. Järnindustri, mattväfveri.
J. F. N.
Stout [stäu’t], eng. Se Porter.
Stovain, farm. med., ett syntetiskt
framställdt, lokalt bedöfningsmedel, ett af
de preparat, som pröfvats till ersättning
för det giftigare kokainet. Stovain är
benzoyletyl-dimetylamino-propanol-hydroklorid med
formeln
 |
| C2H5 CH3 - C - CH2 . N(CH3)2. HCl O-CO.C6H6 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
