Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 111-112 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stolzenfels - Stolzenhagen, Benedikt - Stolypin, Petr Arkadevitj - Stomachica - Stomachus - Stomakace - Stomakal - Stomata - Stomatitis - Stomatol - Stomatomykosis - Stomatopoda - Stomatoskop - Stomhemman - Stomkarta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett nytt, praktfullt slott, som
tillhör konungen al Preussen.
(J. F. N.)

Stolzenhagen [stå’ltsen-], Benedikt. Se Jakob från
Jüterbogk.


Stolypin, Petr Arkadevitj, rysk statsman, f. 1862,
d. 1911, afslutade sina studier vid Petersburgs
universitet, inträdde först i jordbruksministeriets
tjänst och blef 1901 guvernör i Grodno, hvarifrån
han 1903 förflyttades till Saratov. Omedelbart före
den första dumans inkallande utnämndes han till
inrikesminister 1906 i Goremykins ministär. De 1 juni
1906 i Biaiystok anställda judekravallerna gåfvo
anledning till en parlamentarisk undersökning, hvaraf
det framgick, att pogromen framkallats af de lokala
myndigheterna med militärens tillhjälp. Detta hindrade
dock icke, att S. blef Goremykins efterträdare och
fortfarande behöll inrikesportföljen. 12 aug. 1906
företogs mot honom ett attentat, hvarvid 20 personer
dödades och hans son och dotter sårades, men han
själf slapp oskadd undan. Han föll offer för ett
nytt attentat af Bagrov i Kiev. Som politiker
hade S. en synnerligen svår ställning och har
blifvit mycket olika bedömd. Personligen älskvärd,
utvecklade han stor kraft i återställande af
den yttre ordningen, visade stor hänsynslöshet
vid upplösningen af de båda första dumorna och
i utarbetande af den nya vallagen och företog
vissa byråkratiska rensningar, men saknade i sin
statskonst vidare vyer och djup. Häcklad som liberal
af den yttersta högern och som ärkereaktionär af de
frisinnade, åtnjöt han sin monarks fulla förtroende
och styrde riket med stor kraft i kritiska tider,
tills omständigheterna blefvo honom öfvermäktiga.
A-d J.

Stamachica (af lat. stomachus, mage),
farm. med., Magmedel, läkemedel, som användas
vid sjukdomar i magsäcken. Mest afses med ordet
stomachica de s. k. bittermedlen (se d. o.) samt
diverse aromatiska kryddor och droger (anis, fänkål,
kummin m. fl.), hvilka användas för att pigga upp
aptiten och magsaftafsöndringen, när dessa äro
nedsatta genom någon magåkomma. Äfven vissa skarpa
kryddor (senap, peppar) räknas till magmedlen
(stomachica acria), om de någon gång användas
invärtes i terapeutiskt syfte. C. G. S.

Stomachus,
lat., anat., mage (se d. o.).

Stomakace (af grek. stoma, mun,
och kakos, elak, dålig), med., sårig
muninflammation. Se Munsjukdomar, sp. 1354.

Stomakal (lat. stomachale, näml. remedium, af
stomachus, mage), magstärkande medel (uttrycket
förekommer hos Bellman). Jfr Stomachica.

Stomata, bot. Se Klyföppningar, sp. 361.

Stomatitis (af grek. stoma, mun), inflammation i
munnen, framkallad af bakterier eller kemiska medel,
bland de senare vanligast kvicksilfver.
Stomatitis kan uppträda i alla grader, från en enkel
katarral retning af slemhinnan till sårbildningar
med beläggningar af bakterier och deras produkter
(aphthæbildning). Se vidare Munsjukdomar.
I. H.

Stomatol [ståmatål; af grek. stoma, mun, och
lat. oleum, olja], ett af tandläkaren Jean Albin
Maurits Lenhardtson (f. 1861 i Stockholm) 1895
uppfunnet, vid riktig användning ej giftigt,
antiseptiskt medel för tändernas och munnens
vård, till gurgling vid svalgåkommor o. d. En
huvudbeståndsdel skall vara terpinol (en blandning
af terpineol C₁₁H₁₈O, terpinen m. fl. terpener),
en produkt ur terpentin. Idén till stomatolen
hämtades från den erfarenheten, att personer, som
mycket tugga kåda (t. ex. i Dalarnas skogstrakter),
vanligen ha vackra, väl bibehållna tänder.
C. G. S.

Stomatomykosis (af grek. stoma, mun, och mykes,
svamp), med. Se Torsk.

Stomatopoda (af grek. stoma, mun, och pus, fot),
zool. Se Kräftdjuren, sp. 152.

Stomatoskop [-skåp; af grek. stoma, mun, och
skopein, se], ett instrument, som för undersökningar
och operationer begagnas till att hålla munnen öppen
och släppa ljus ditin. F. B.*

Stomhemman, kam., åt prästerskapet i gamla Sverige
anslagna fastigheter, som icke äro afsedda att
bebos af präst, utan endast att lämna bidrag till
prästernas aflöning. Dylika s. k. löningsboställen
förekomma i de forna danska provinserna under
åtskilliga andra benämningar, såsom annexhemman,
mensal-, predikostols-, kanike- och altarhemman,
annexfästa, fästa, mensalgrund, vederlagsjord,
mensal jord, gatehus och mensalhus. Stomhemman
ha uppkommit hufvudsakligen på två sätt. Under
katolska tiden hade, utom prästgårdarna, åt
kyrkoherdarna till förbättring i deras underhåll
på hvarjehanda sätt upplåtits åtskilliga andra
hemman, som kyrkoherdarna i allmänhet läto brukas af
landbönder mot landgille. Vid reformationen blefvo
visserligen dessa landbohemman i allmänhet indragna
till kronan mot ständigt vederlag, men en del sådana
hemman bibehölls dock fortfarande, särskildt i
Västergötland, till kyrkoherdarnas underhåll och
benämndes sedermera stommar. Andra stomhemman leda
sin uppkomst därifrån, att vid reformationen flera
pastorat sammanslogos till ett, då kyrkoherden i det
sålunda nybildade pastoratet fick bibehålla de gamla
prästgårdarna, af hvilka de, som ej användes till
bostadsboställe, sedermera kallats stomhemman. (Se
prästlöneregleringskommitténs betänkande IV 19 juni
1903.) Prästerskapets löningsboställen, med undantag
af därtill hörande skogs- och hagmark, som skall stå
under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning,
skola utarrenderas i enlighet med föreskrifter,
som meddelats i k. förordn. 15 sept. 1911. B. V.

Stomkarta (jfr Fältmätning), det underlag, som
erfordras vid upprättande af kartor öfver större
områden i mindre skalor (geografiska kartor). Till
material för detta underlag för våra ekonomiska och
topografiska kartor användas befintliga egokartor. Som
dessa emellertid äro af olika ålder, skala och
beskaffenhet i öfrigt samt dessutom, åtminstone hvad
äldre kartor angår, upprättade utan sammanhang med
(relation till)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>