Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stoffel, Eugène Georges Henri Céleste - Stoffera - Stofflety, Jean Nicolas - Stofthalt - Stoftmoln - Stoglav - Stohmann, Friedrich Karl Adolph - Stoftregn - Stoichiometri - Stoicism - Stoiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visserligen i viss mån af kejsar Napoleon, som
befordrade honom till öfverste, och krigsministern
marskalk Niel, men möttes på andra håll af misstro
- sålunda yrkade konseljpresidenten Ollivier
t. o. m. på S:s återkallande - och förmådde icke
hindra krigets utbrott 1870. Under kriget utmärkte han
sig särskildt som befälhafvare för den stridsgrupp,
som försvarade Mont-Avron-ställningen utanför Paris
under belägringen. 1872 försattes han på tillskyndan
af Thiers, af hvilken han som ifrig bonapartist var
illa sedd och hvars försvarsreformer han ogillade,
i disponibilitet. Utom det ofvan omnämnda arbetet
utgaf 8. 1873 Le procès Bazaine och La dépêche de
20 août, det senare afhandlande Bazaines bekanta
depesch till Mac Mahon 20 aug. 1870, som aldrig kom
denne senare till handa, hvari han tillkännagaf
sin afsikt att, om omständigheterna så medgåfve,
afmarschera med Rhen-armén från Metz i riktning mot
de franska nordfästningarna, hvilken depesch S.,
som det sedermera ådagalades, med orätt ansågs
ha smugglat undan. Ytterligare arbeten af S:s
hand äro La guerre civile de César (2 bd, 1887, en
fortsättning af Napoleons skildring), La possibilité
d’une future alliance franco-allemande (1890) och
La guerre de Jules César et d’Arioviste (1891).
H.J-dt.
Stoffera. Se Stoff.
Stofflet [ståflä’], Jean Nicolas, fransk militär,
f. omkr. 1751 i Lunéville, d. 1796 i Angers, af
låg härkomst, skogvaktare till yrket, var en af
Vendéeupprorets (se d. o.) ifrigaste tillskyndare
och hörde till dem, som trots motgångarna i slutet
af 1793 oförtrutet och icke utan framgång fullföljde
striden. Jämte Charette (se d. o.) var han efter
d’Elbées och La Rochejaqueleins död upprorets
egentlige ledare. Då Charette i början af 1795
förmåddes att nedlägga vapnen, protesterade S. till
en början, men förmåddes inom kort att följa hans
exempel. Personliga misshälligheter mellan de båda
ledarna, som den landsflyktige konungen förgäfves
sökte bilägga, föranledde S. att, då Charette ånyo
grep till vapen, länge nog förbli overksam. På
uttrycklig order af grefven af Artois höjde han
slutligen upprorsfanan (jan. 1796), men fann ej den
anslutning, som han påräknat, blef tillfångatagen och
afrättades i Angers (febr. 1796). Litt.: "E. S. Un
vendéen. Documents historiques" (1877). N.H-tz.
Stofil (antagl. af ty. stoffel, gammal tölpig och
enfaldig man, eg. smekform till namnet Kristofer),
åldring, som envetet håller fast vid säregna vanor
och inskränkta åskådningar.
Stofthalt, Luftens, fys. Se Luft, sp. 1279.
Stoftmoln och Stoftregn, meteor. Vid häftiga stormar
och hvirfvelvindar medföres upp i luften en stor
myckenhet fin sand, rök och andra lättare partiklar,
hvilka sedan genom de öfre luftströmmarna spridas till
vidt skilda trakter. Dessa fasta partiklar grumla
luftens genomskinlighet. Stundom, då de förekomma
i större myckenhet, presenterar sig deras massa
på afstånd som ett vanligt moln, mest af det slag,
som benämnes åskmoln, uppstigande från horisonten
mot zenit och vid sin passage däröfver aflämnande
ett glest och fint stoft, som består af olikartade
ämnen. Färgen och konsistensen hos de sålunda
nedregnade
partiklarna ha gett upphof till sådana benämningar som
svafvelregn, blodregn m. m., ehuru inga undersökningar
visat, att svafvel eller blod någonsin kommit ned
ur atmosfären. Stoftregn förekomma tämligen ofta
i vissa trakter, såsom i Italien, omkring Lahore
och i Pendjab i Indien samt på Afrikas nordvästra
kust. Den tyske vetenskapsmannen Ehrenberg har inlagt
stora förtjänster om utredningen af det i dessa regn
nedfallna stoftets verkliga natur. Stoftmolnen kunna
stundom utgjuta sitt innehåll öfver vidsträckta
områden. Vid en af Muncke anställd observation,
25 aug. 1842, antogs detta område upptaga minst
500 kvkm. Ett stoftregn kan äfven härröra från
meteorstoft, som ur världsrymden inkommit i jordens
atmosfär, eller från ett vulkaniskt utbrott, t. ex. af
Vesuvius år 79 (se Pompeji) och af Krakatau (se
d. o.) 1883. R. R. (N. E-m.)
Stoglav [stå’glav], "de hundra kapitlens bok",
kallas sammanfattningen af de svar, som det ryska
prästerskapet under ledning af metropoliten Makarij
på synoden i Moskva 1551 lämnade på de af tsar Ivan
Vasiljevitj förelagda frågorna rörande gudstjänsten,
kyrkotukten, de bibliska texternas revidering,
munkväsendet m. m. Dessa utlåtanden lämna ett
rikt material för utforskande af Rysslands andliga
utveckling på 1500-talet. S. utgafs i fullständigt
skick 1860, 1862 och 1890. A-d J.
Stohmann [stå’-], Friedrich Karl Adolph,
landtbrukskemist, f. 1832 i Bremen, d. 1897 i Leipzig,
egnade sig efter kemiska studier i Tyskland och
England till en tid åt kemisk fabriksindustri,
men öfvergick 1857 till landtbrukskemien, först
som assistent hos Henneberg i Celle och sedan
i Weende. 1862 upprättade han landtbrukskemiska
försöksstationen i Braunschweig och 1865 i München,
men vardt s. å. professor i landtbrukskemi
vid universitetet i Halle och ledare af
prov. Sachsens landtbruksförenings därvarande
försöksstation. 1871 kallades han som professor
till universitetet i Leipzig och upprättade dess
berömda försöksanstalt. Han egnade sig från denna
tid åt stärkelse- och sockerindustriella frågor
samt i synnerhet åt utfodringsläran och forskningar
rörande husdjurens näring, inom hvilket område hans i
samarbete med W. J. J. Henneberg (se d. o.) utförda
försök väsentligt bidrogo till utbildandet af
den under 1800-talets senare del allmänt antagna
läran. S. skref ett antal framstående arbeten på
den tekniska och landtbrukskemiens område såsom
Encyclopädisches handbuch der technischen chemie
(med B. Kerl m. fl., 1854-58; 4:e uppl. 1885-1906),
Handbuch der technischen chemie (med Engler, 1872-74),
Handbuch der zuckerfabrikation (1878; 4:e uppl. 1899)
samt många redogörelser för sina undersökningar i
af Henneberg och utg. "Beiträge zur
begründung einer rationellen fütterung der
wiederkäuer" (1860-64) och facktidskrifter.
H. J. Dft.
Stoftregn. Se Stoftmoln.
Stoichiometri, kem. Se Stokometri.
Stoicism [ståi-], den åsikt, som utvecklades af
stoiska skolan (se d. o.); ett sinnelag, som erinrar
om de gamle stoikernas sedliga stränghet och förakt
för de yttre förhållandenas inverkan på människan.
S-e.
Stoiker [stå-], anhängare af den stoiska filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
