Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockros - Stockrosrost - Stockrosrostsvampen, bot. Se Stockrosrost - Stockröta. Se Potatissjuka, sp. 59 - Stocksbridge - Stockskjutet ankare, sjöv. Se Stocka ett ankare - Stockskärs skans. Se Dalarö skans - Stockstraff - Stocksund, köping i Stockholms län - Stockton, stad i nordamerikanska staten Kalifornien - Stockton, Francis Richard - Stockton on Tees
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarandra, nästan täckande den tämligen grofva
stjälken, hvaraf namnet "stockros", d. v. s. rosor
eller blommor, som springa ut från en käpp
(ty. stock). De praktfulla blommorna utvecklas under
eftersommaren, och blomningen räcker vanligen långt in
på hösten, så länge icke frost inträffar. De svartröda
blommorna af en form, som odlas i stor skala,
användas till vinfärgning. Stockrosorna angripas
ofta af en parasitsvamp, Puccinia Malvacearum,
som ej sällan alldeles förstör dem. Denna svamp,
stockrosrostsvampen (se Stockrosrost), har spridt sig
öfver hela Europa och säkerligen bidragit till att
dessa praktfulla växter odlas nu mindre än förr. Jfr
Althæa. O. T. S. (G. L-m.)
Stockrosrost, sjukdom på stockros (Althæa rosea)
och kattost (Malva silvestris, M. rotundifolia
m. fl.), framkallad af stockrosrostsvampen (Puccinia
Malvacearum). Den visar sig som små runda, upphöjda,
bruna fläckar (sporsamlingar) på bladens undersida,
på stjälkar och blomfoder. I svåra fall skrumpna
bladen i förtid och hela plantan företer ett döende
utseende. Sjukdomen var okänd till midten af förra
århundradet. Den iakttogs först 1852 i Chile och 1857
i Australien. Inom Europa upptäcktes den i Spanien
1869 och i Frankrike 1872; dess allmänna invandring i
vår världsdel skedde 1873. Sedan dess är den känd från
alla länder, där stockros odlas, och sällan träffar
man numera någon ren planta. Sjukdomen sprides
med frön från sjuka plantor. Litt.: J. Eriksson,
"Der malvenrost" (i Vet. akad:s "Handl.", bd 47,
n:r 2, 1911). J. B-n.
Stockrosrostsvampen, bot. Se Stockrosrost.
Stockröta. Se Potatissjuka, sp. 59.
Stocksbridge [stå’ksbridj], stad i engelska
grefskapet York (West Riding), 16 km. n. v. om
Sheffield. 7,086 inv. (1911). Tillverkning
af ståltråd; stenkolsgrufvor.
J. F. N.
Stockskjutet ankare, sjöv. Se Stocka ett ankare.
Stockskärs skans. Se Dalarö skans.
Stockstraff, ett förr användt skamstraff, som bestod
däri, att delinkventen placerades på en stol med
båda benen instuckna i den s. k. stocken, hvilken
utgjordes af två tjocka, med half cirkelformiga
inskärningar försedda trästycken, som hopfogade
bildade runda hål, så stora, att en människas smalben
fick rum däruti. Stockstraffet utstods i allmänhet i
församlingskyrkans vapenhus, där den dömde fick sitta
under gudstjänsten samt beskådas af kyrkfolket vid
in- och utgåendet ur kyrkan. Genom k. förordn. 10
juni 1841 upphäfdes detta straff helt och hållet i
Sverige.
(N. S-g.)
Stocksund, köping i Stockholms län, Danderyds
skeppslag och församling, ligger på norra (östra)
stranden af Edsviken och dess förbindelseled
med Lilla Värtan, Stocksund, omkr. 6 km. från
Stockholm. Areal 151 har, 1,435 inv. (1916). S. har
utvecklat sig ur ett på egendomen Stockby,
fordom tillhörande Banérgodset Djursholm,
under 1890-talet påbörjadt villasamhälle, af
hvars fastighetsegare 1900 konstituerades en
kommunalförening. Enl. k. br. 24 april 1902 blefvo
byggnadsstadgan och hälsovårdsstadgan för rikets
städer och enl. k. br. 27 jan. 1905 ordnings- och
brandstadgan för rikets städer gällande för
municipalsamhället S. Genom k. br. 31 dec. 1909 vardt
municipalsamhället köping, egen kommun, eget skol- och
fattigvårdsdistrikt och jämlikt k. br. 31 dec. 1912
är den ö. om Stockholm-Roslagens järnväg belägna
delen af kronoegendomen Mörby (se d. o.) införlifvad
med S. 1903 antogs en af V. Gellerstedt uppgjord
regleringsplan. S. är en trädgårdsstad af samma
art som Djursholm, med gångbanor längs vägarna,
elektrisk belysning från den nyssnämnda järnvägens
elektricitetsverk, vatten- och kloakledning m. m. 1913
togs i bruk ett präktigt nybyggdt skolhus för småskola
och fyrklassig folkskola. En föreläsningsförening
är verksam i S. Taxeringsvärdet å bevillningsskyldig
fast egendom 6,440,300 kr. (1916), den tax. inkomsten
af kapital och arbete 1,886,680 kr.; i kommunalskatt
uttaxerades 1917 kr. 3,50, hvaraf för kommunalstämman
kr. 2,35, kommunens inkomster 1916: 74,362, utgifter
71,829, dess tillgångar 599,806 kr. och skulder
489,811 kr. (1916).
Stockton [starten], stad i nordamerikanska
staten Kalifornien, vid Stockton-kanalen, som
förenar staden med floden San Joaquin, och vid
Atchison-Topeka-Santa Fébanan samt Västra och
Södra Pacifikbanorna. 17,506 inv. (1900). Det har
flera offentliga bibliotek, barnhem, ålderdomshem,
sjukhus, och ett statens hospital. Beläget i San
Joaquins stora dal, i ett rikt jordbruksdistrikt, är
S. en af de största spannmåls- och fruktmarknaderna i
västern, har kvarnar, sågverk och stor tillverkning
af landtbruksmaskiner. Utgångspunkt för utfärder
till Calaveras grove med de största exemplaren
af Sequoia gigantea. Staden anlades 1849.
J. F. N.
Stockton [stå’kten], Francis Richard, amerikansk
författare, f. 1834, d. 1902, var först tidningsman
och sedermera fri skriftställare, skref omtyckta
äventyrsberättelser för ungdom, af hvilka några äro
öfversatta till svenska, och godlynt humoristiska
smärre berättelser, bl. a. Rudder grange (1879;
"Styrgård", 1884), The lady or the tiger? (s. å.) och
The casting away of mrs Lecks and mrs Aleskine
(1886; "En lustig historia" 1895 och 1911). Bio-
och bibliografi finnas i S:s postuma The captain’s
toll-gate (1903).
Stockton on Tees [stå’kton ån t!’s], stad i
engelska grefskapet Durham, vid floden Tees’ norra
strand, midtemot South S. i Yorkshire, 9 km. från
flodmynningen, och flera järnvägslinjer. 52,154
inv. (1911). S. är särdeles väl byggdt. Det drifver en
liflig handel på Nederländerna och Östersjöhamnarna;
har stor järnindustri (bessemer- och martinverk,
masugnar, valsverk, järn- och mässingsgjuterier),
skeppsvarf och tillverkning af segelduk, tegel och
lergods. - Vid floden Tees’ mynning ligger Port
Clarence, badort och fiskarby. Staden växte upp
kring ett slott, hvilket liksom staden tillhörde
biskopen af Durham (uppfördt i slutet af 1100-talet,
förstördt af parlamentstrupperna 1644), och omnämnes
först 1283. Dess betydelse som hamn är ej äldre än
slutet af 1700-talet. 1825 byggdes af G. Stephenson
mellan S. och Darlington den första för allmän trafik
afsedda järnvägen. Under Världskriget bombarderades
fabriker och masugnar samt järnvägen vid S. af tyska
flygare 3 maj 1916. (J. F. N.) L. W:son M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
