Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms allmänna skyddsförening - Stockholms allmänna sångförening. Se Sångföreningar - Stockholms allmänna teknikerförbund - Stockholms allmänna telefonaktiebolag. Se Telefon - Stockholmsalnen (Linea carolina). Se Aln - Stockholm-Saltsjöns järnväg - Stockholms arbetarbibliotek. Se Folkbibliotek - Stockholms arbetarförening. Se Arbetarförening - Stockholms arbetarhem l. Aktiebolaget Stockholms arbetarehem - Stockholms arbetarkommun. Se Arbetarkommun - Stockholms arfförening. Se Tronföljd - Stockholms atletförening. Se Atlet - Stockholms barn- och ungdomsbibliotek - Stockholmsbladet. 1. Tidning, som utgafs i Stockholm 1838-39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skyddslingar, hvilka åt dem anförtros, hjälpa dem med
råd och dåd och genom personligt umgänge söka komma
dem närmare samt på så sätt "hjälpa de fattiga att
hjälpa sig själfva". Särskilda arbetsföreningar
(se d. o.) ha bildats i de olika församlingarna:
från dessa få de fattiga kvinnorna material till
hemarbete (stickning, linnesömnad m. m.) under
vintermånaderna; tillgången på arbete beror på
beställningar, som göras hos föreningen. Inom
allmänna skyddsföreningen finnes en Centralkommitté,
som disponerar flera fonder (105,088 kr. 1916),
hvaraf räntan utdelas till skyddskommittéer inom
församlingarna, hvilka i sin tur fördela gåfvorna och
1916 hade en behållning af 36,673 kr. Ett afsevärdt
tillskott till gåfvomedlen har skyddsföreningen
på senare tid fått från föreningarna De gamlas dag
och Barnens dag, men f. ö. grundar föreningen sin
verksamhet hufvudsakligen på inkomsten af årsafgifter.
L. B-h.
Stockholms allmänna sångförening. Se Sångföreningar.
Stockholms allmänna teknikerförbund, bildadt i
dec. 1907 genom sammanslutning af Allmänna tekniska
samfundet i Stockholm, Elektriska sällskapet i
Stockholm och Teknikerförbundet i Stockholm, har
stadgeenligt till ändamål "att utgöra ett samband
mellan i Stockholm med omnejd boende personer,
som praktiskt eller vetenskapligt idka teknisk
verksamhet, samt att underhålla och utveckla
intresset för dithörande frågor". Till förbundet
är ansluten en sektion, bestående af elever vid
Maskinyrkesskolan i Stockholm, för hvilken gälla
särskilda stadgar. Eventuellt kunna äfven andra
tekniska sektioner, efter förbundets särskilda beslut,
anslutas till detsamma. Inom förbundet arbetar en
Platsförmedlingskommitté till förmån i första hand
för medlemmarna inom sektionen Maskinyrkesskolan. På
250-årsdagen af Kr. Polhems födelse 18 dec. 1911
stiftades Stockholms allmänna teknikerförbunds
Polhemsfond, hvars ändamål är "att bilda pris åt
medlemmar af Stockholms allmänna teknikerförbund
för att därmedels befrämja dessas verksamhet på det
tekniska området till fäderneslandets och eget gagn
samt till förbundets anseende och utveckling". Fonden
(1,000 kr.) må ökas genom frivilliga bidrag,
donerade under de föreskrifter, som bestämmelserna
för fonden innehålla. Medlemsantalet 1917 var
omkr. 300. Årsafgiften är 10 kr. för medlem i
Stockholm, 5 för medlem i landsorten. Förbundets
organ är "Industritidningen Norden". E. S-rg.
Stockholms allmänna telefonaktiebolag. Se Telefon.
Stockholmsalnen (Linea carolina). Se Aln.
Stockholm-Saltsjöns järnväg (sign. S. Sn. J.),
förbinder hufvudstaden med Saltsjöbaden, är med
1,75 km. belägen inom Stockholms stad och med 16,25
km. inom Stockholms län samt eges och trafikeras
af Järnvägs-a.-b. Stockholm-Saltsjön. Se vidare
Saltsjöbaden, sp. 525-526.
Stockholms arbetarbibliotek. Se Folkbibliotek.
Stockholms arbetarförening. Se Arbetarförening.
Stockholms arbetarhem l. Aktiebolaget Stockholms
arbetarehem, såsom det
registrerade namnet lyder, har enligt bolagsordningen
till ändamål "att, för beredande af tillgång
på lämpliga och sunda bostäder för den mindre
bemedlade befolkningen i Stockholm, ombesörja
inrättandet därstädes af sådana bostäder och desamma
emot billigast möjliga hyresbelopp uthyra samt verka
för hyresgästernas trefnad och höjande i moraliskt
afseende". Bolaget bildades 1892 på initiativ
af dåv. folkskollärarinnan Agnes Lagerstedt (se
d. o. 2) och dåv. kaptenen Henrik Améen. Ingenjören
Oscar Hirsch, styrelsens ordf., har inlagt synnerligen
stor förtjänst om dess utveckling. Bolaget uppförde
till en början på en tomt å Östermalm 2 bostadshus,
i hvilka inflyttningen skedde hösten 1893. F. n. eger
bolaget 9 af detsamma uppförda hus (plan af ett
sådant meddelas i art. Arbetarbostäder, sp. 1319),
belägna på olika platser å Norrmalm. Husen innehålla
f. n. sammanlagt 376 uthyrda bostadslägenheter samt
dessutom några till handelsbodar uthyrda lägenheter,
rum för vicevärdinnorna, samlingssalar m. m. De
allra flesta bostadslägenheterna utgöras af ett rum
med eller utan kök. Öfriga uthyrda lägenheter bestå
af två rum och kök. Hyresprisen äro afgjordt lägre
än de vanliga prisen för motsvarande lägenheter
i Stockholm. Då hyresprisen äro låga, tillåtas
hyresgästerna icke att, såsom eljest är mycket
vanligt bland de minst bemedlade, i sina lägenheter
ha boende en eller flera ogifta män, ett bruk, som
visat sig medföra stora faror i sedligt afseende. Hela
antalet hyresgäster i bolagets egendomar uppgick vid
slutet af 1916 till 1,540 pers. I afsikt att verka
för hyresgästernas trefnad och höjande i moraliskt
afseende hållas andaktsstunder, söndagsskolor,
syföreningar, arbetsstugor och kindergarten,
äfvensom läsaftnar och sångaftnar för barn m. m. I
två af bolagets hus finnas för handel med specerier
och matvaror afsedda bodar, som ha inrättats för
hyresgästernas skull och af hvilka den väsentliga
vinsten tillfaller hyresgästerna i förhållande till
deras inköp. För barn och ungdom i bolagets egendomar
anordnas årligen dels tre till fyra skollofskolonier,
dels ett semesterhem. En af kolonierna samt
semesterhemmet ha sina lokaler i bolaget tillhöriga
gårdar på landet. Värdet af bolagets fastigheter i
Stockholm är bokfördt till 1,718,000 kr. Aktieegarna
erhålla enligt bolagsordningen högst 4 proc. årlig
ränta på sina insatta penningar, och den vinst, som
uppstår därutöfver, skall användas till att bereda
fördelar åt hyresgästerna. Hittills har utdelningen
hvarje år uppgått till nämnda procent och vinst
uppstått därutöfver. Se vidare A. Lagerstedt,
"Arbetarebostadsbolaget Stockholms arbetarehem,
dess förhistoria och utveckling" (1900) samt
bolagets tryckta årliga styrelseberättelser.
Ldt.
Stockholms arbetarkommun. Se Arbetarkommun.
Stockholms arfförening. Se Tronföljd.
Stockholms atletförening. Se Atlet.
Stockholms barn- och ungdomsbibliotek upprättades 1911
genom frivilliga bidrag och åtnjuter f. n. (1917)
stadsanslag af 4,000 kr. Det är tillgängligt fem
timmar om hvardagarna och tre om söndagarna.
Stockholmsbladet. 1. Tidning, som utgafs i Stockholm
1838-39 af T. Sandström (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
