Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sekret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1495
Sekret
1496
det under Johan IILs tid missbrukats -, men konungen
svarade undvikande, och någon dylik föreskrift
lämnades icke. Först i regeringsformen 1634 hette det,
att "det stora riksens insegel" skulle förvaras af
rikskanslern, det mindre, "som dagligen brukas",
af hof kanslern, men motsvarande bestämmelser
saknas i de senare regeringsformerna. Däremot
upptogos i 1661 års kansliordning bestämmelser, att
rikskanslern skulle svara för det större sigillets
eller "klämmans" vård och hofkanslern ha ’’det
medelmåttiga sigillet" i sitt förvar. I de följande
kansliordningarna till 1801 upprepades bestämmelsen
om vården af det stora sigillet ("K. Majrts stora
sigill"), numera af kanslipresidenten, men det mindre
sigillet skulle helt enkelt förvaras i en låda, till
hvilken kanslisterna hade hvar sin nyckel (äldste
kanslisten 1801). Motsvarande bestämmelser gåfvos
i kansliordningen 1809 endast med den skillnad, att
utrikes statsministern trädde i kanslipresidentens
ställe.
Själfva ordet "sekret" förekommer i Sverige under
nyare tiden icke i de kungliga sigillens omskrift,
men användes i stället länge i bekräftelse-formeln
till kungliga mandat, förordningar, donationer
o. s. v. Gustaf I, som endast sällan begagnade
underskrift, utfärdade sålunda många bref "under vårt
sekret" med sigillet påtryckt. Under sönernas tid var
bruket vacklande, men efter hand blef det regel att
använda både underskrift och sigill enligt formeln:
"Till yttermera visso hafve vi detta med egen hand
underskrifvit och med vårt kungl. sekret bekräfta
låtit" eller något dylikt. Alltsedan frihetstiden
utbyttes ordet "sekret" mot "sigill", men den
förra termen kom tillbaka under rätt egendomliga
omständigheter. När Gustaf III 1783 skulle företaga
sin stora utländska resa, tillsatte han bl. a. en
kommission af tre personer med rätt att afgöra
vissa ärenden och äfven utfärda expeditioner "under
Kungl. Majrts sekret". Detta expeditionssätt befanns
bekvämt, och efter konungens hemkomst uppdrogs
alltsedan 7 sept. 1784 fortfarande åt tre personer
för tre^ månader i sänder att "hålla Kungl. Maj:ts
sekret". Konungen bestämde, hvilka expeditioner
som på detta sätt skulle utfärdas, men det var han,
som själf fattade besluten. När emellertid Högsta
domstolen inrättades 1789, fick den rätt att afgöra
vissa mål och ärenden samt utan föregången anmälan
expediera besluten under K. M:ts sekret. Efter Gustaf
IILs död upphörde tills vidare detta bruk, men genom
ett cirkulär 16 jan. 1808 fann Gustaf IV Adolf för
godt att "åter inrätta det s. k. sekretet", såsom
brukligt varit i Gustaf IILs tid, och samma dag gåfvos
bestämmelser om dess användning. Det öfverlämnades
i den 13 jan. s. å. inrättade k. beredningens vård,
som afgjorde vissa mål och expedierade besluten
utan föregången anmälan hos konungen, och denne
bestämde f. ö. på samma sätt som fadern, hvilka andra
expeditioner som skulle förses med sekret. Men äfven
Högsta domstolen fick begagna expedieringen under
K. M:ts sekret i justitierevisionsärenden, vissa
brottmål undantagna. Som sekret användes både under
Gustaf IILs och Gustaf IV Adolfs tid ett sigill med
rund sköld visande Sveriges tre kronor och endast för-
sedt mod konungens valspråk. Den k. beredningen
upphäfdes omedelbart efter revolutionen 13 mars
1809, och 15 s. m. underrättades riksdrotsen, att
"det inrättade sekretet" komme att upphöra, men i
regeringsformen 1809 bestämdes (§ 23) det oaktadt,
att Högsta domstolens beslut skulle utfärdas i
konungens namn och med dess höga underskrift eller
under dess sekret. Det förra expeditionssättet var
under en följd af år det vanliga, men 1820 förordnades
(instr. för bruket
v.
* W -A?"
mu
Vvy<-^*y.:1,i i; ^v#/4
..v.
Fig. 1. Karl XIV Johans sekret.
af K. M:ts sekret 6 juni 1820), att fr. o. m. l juli
Högsta domstolens beslut, i hvilka K. M:t ej själf
deltagit, skulle, med vissa undantag, utfärdas under
K. M:ts sekret, hvilket bruk alltjämt fortfar och
numera gäller äfven Kegerings-
Fig. 2. Sekret för Regeringsrätten.
rätten. Såsom sekret fastställdes af Karl Johan ett
sigill med rund sköld och det dåv. unionsvapnet med
tre kronor,, lejonet öfver tre strömmar och det norska
lejonet i hvar sitt fält samt kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
