Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saprolegniaceæ - Saprolegnia ferax, bot. Se Achlya prolifera - SaptaÁataka [-tjataka], Se Maharastri - Sapucaia - Sapucajanötter, bot. Se Lecythidaceæ - Sapudi, ö. Se Sapoedi - Sapyga, Sapygidæ, zool. Se Planksteklar - Saqqara, stad. Se Sakkara - Saquarema - S. A. R. - Sar, ruinställe. Se Jaëser - Sara - Sara - Sarabande - Sarabat, ett mindre vanligt namn på floden Gedis (se d. o.) - Sarabraaten - Saracco [-ra'kkå], Giuseppe - Saracener. Se Sarasener - Sarafan - Sarafend, ort i syrien. Se Sarepta 1 - Sarafov, Boris - Sarafschan. Se Seravschan - Saragossa. Se Zaragoza - Sarah Grand [säe're grä'nd], pseudonym för Frances Elisabeth M'Fall (se denna) - Sarai - Sarajevo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
783
Saprolegnia ferax-Sarajevo
784
bland svamparna. Hithörande växter lefva i vatten,
saprofytiskt på ditförda organiska ämnen. De kunna
äfven uppträda å lefvande djur och förekomma ofta
i mängd på yngel i fiskkläckningsan-stalter (se
Achlya prolifera). Bålen består af en enda lång och
förgrenad cell, som bär cylindriska sporangier, i
hvilka zoosporer med 2 cilier utbildas, och senare
frambringar oogonier och antheridier. Oogonierna
innehålla oftast flera äggceller (oosferer),
som befruktas af antheridierna genom
befruktningsslangar. Nära släkt med sapro-legniacéerna
är Apodachlya lactea (Leptomitus lac-teus), som
kan förekomma i stor mängd i på organiska ämnen
rikt vatten, t. ex. i aflopp från sockerfabriker.
O. T. S. (G.L-m.)
Saprolegnia fe;rax, löt. Se Achlya prolifera.
Saptacataka [-tjataka], diktsamling. Se M ä-härästri.
Sapucaia [-poka7jo], stad i brasilianska staten
Kio de Janeiro, vid Parahyba. Omkr. 14,000
inv. Plantageodling (sapucajanötter).
Sapuca’janötter, löt. Se Lecythidacese.
Sapödi, ö. SeSapoedi.
Sapyga, Sapy’gidse, zool. Se Plank-st e k l ar.
Saqqara, stad. Se S ak k ar a.
Saquarema [-kweremo], stad i brasilianska
förbundsdistriktet Eio de Janeiro, vid
kusten, ö. om Nictheroy. 10,300 inv. (1910).
J. F. N.
S. A. Rv förkortning för fr. Son Altesse Eoyale, hans
(hennes) kunglig höghet.
Sär, ruinställe. Se J a é s e r.
Sara, astron., en af småplaneterna.
Sara var enligt gamla testamentet Abrahams hustru
och jämväl hans styfsyster. Länge ofruktsam, fick
hon slutligen af Gud ett löfte, att hon skulle
bli stammoder för en stor släkt, och vid nittio
års ålder födde hon sonen Isak, hvarigenom hon blef
stammoder för israeliterna. Hon lär ha dött i närheten
af Hebron, vid 127 års ålder. Åldersuppgifterna
beträffande S. härröra, likasom beträffande Abraham,
från den yngsta Pentateuk-källan, Prästkodex. -
Sara var ock namnet på Tobias d. yrs hustru.
E. S-e.
Sarabande [-bä’d], fr. (sp. zarabanda), en urspr,
spansk dansform i tretakt, med långsam, gra-vitetisk
rörelse och andra taktdelen oftast punkterad eller
genom förlängning hopsmält med den tredje. Musiken
innehåller 2 repriser om 8 takter hvardera. I
"sviten" hade den regelmässigt sin plats mellan
courante och gigue. Sarabanden var i början (före
1600) en vällustigt smäktande dans, utförd af en
solodanserska, men blef i Frankrike en pardans med
värdig hållning och vann insteg i hela Europa,
tills den kom ur bruk under förra hälften af
1700-talet. Jfr Dans, sp. 1323, och Dansmusik.
A. L. (E. F-t.)
Sarabat, ett mindre vanligt namn på floden G e-dis
(se d. o.).
Sarabraaten [-bråten], vackert belägen egendom
ett par timmars åktur från Kristiania i östre
Åker, nära Nöklevaudet. Från S. är präktig utsikt
öfver Eristianiafjorden, och från Haukaasen (333
m. ö. h.), ett stycke från gården, kan man se Gausta
i Telemarken. S. tillhörde många år familjen Heftye,
men eges sedan 1910 af Åkers kommun. K- V. H.
Saracco [-ra’kkå],Giuseppe, italiensk statsman,
f. 1821 i Bistagno (Piemont), d. 1907, var advokat,
inträdde 1849 i det politiska lifvet som deputerad
i Sardiniens nationalförsamling, där han hörde
till Cavours anhängare. I Kattazzis ministär
blef S. 1864 understatssekreterare. En ansedd
ställning såsom finansiell auktoritet tillvann
sig S. i senaten, som han tillhörde från 1865. I
Depretis’ och efter honom Crispis vänsterministär
fungerade S. 1887 -89 som arbetsminister, hvilken
ställning han intog äfven i Crispis kabinett
1893. President i senaten blef S. 1898. En moderat
liberal ministär bildades i juni 1900 af S., i
hvilken han innehade inrikes-ministerportföljen,
men störtades redan i febr. 1901 till följd af
S:s efterlåtna politik under en stor hamnstrejk
i Genua. 1902-03 var han åter senatens president.
E. N-nn.
Saracener. Se Sarasene r.
Sarafän, ry., vid, ärmlös öfverdräkt, som begagnas
af de ryska bondkvinnorna. Merendels är den röd
till färgen.
Sarafend, ort i Syrien. Se Sarepta 1.
Sara’fov, Boris, macedonisk partigängare, f. 1870,
var fr. o. m. 1899 ledare för den macedoniska
kommittén i Sofia. Efter mordet på den för turkiskt
spioneri misstänkte Fitovskij i Bukarest blef
S. af rumänisk domstol dömd in contumaciam; han
utlämnades ej af bulgariska regeringen, men måste
afstå sin plats åt de mer moderate partifrän-derna,
general Zontjev och professor Michajlov-skij. 1902
kom det till öppen brytning inom partiet, hvarpå
S. på egen hand bildade sina insurgenttrupper.
A-d J.
Sarafschän. Se Seravschan.
Saragossa. SeZa^agoza.
Sarah Grand [säe^o grä/nd], pseudonym för Frances
Elizabeth M’Fall (se denna).
Saräi, hufvudstad i det forna Kiptsjak 1. Gyllene
hordens rike, uppförd af Batu-kan och af dennes broder
Berke gjord till hufvudstad. S. förstördes 1480 af
ryssarna. Dess vidsträckta ruinfält ligger vid staden
Zarev, guv. Astrahan, ö. om Volgas nedersta knä.
J- F. N.
Sarajevo (Seraje’vo, turk. Bosna Seraj),
hufvudstad i Bosnien, vid Bosnas biflod Miljačka på
en af ända till 2,000 m. höga berg omgifven liten
slätt, 450 m. ö. h. 51,919 inv. (1910), hvaraf
nära hälften muhammedaner, 1/4 romerska katoliker,
6,000 grekisk-ortodoxa och 4,500 judar samt en stark
garnison. Öfver floden äro spända nio broar. Med
Österrikes och Ungerns järnvägsnät är S. förenadt
genom järnvägen S.–Bosna-Brod, från hvilken
banor utgå dels till Mostar och södra Dalmatien,
dels till nordvästra Bosnien. Staden är säte för
landtregeringen (se Bosnien, sp. 1252), en romersk-
och en grekisk-katolsk ärkebiskop samt en muhammedansk
reis-el-ulema för Bosnien och Hercegovina. Stadsdelen
höger om floden är handelns säte (särskildt den
ståtliga Frans-Josefsgatan), den på vänstra sidan
företrädesvis förvaltningens. Bland märkliga byggnader
förtjäna nämnas den af Bosniens förste vesir Kosrev
Beg i början af 1500-talet byggda moskén Begova
džamia, den största moskén i landet, Careva džamia
(kejsarmoskén), stora basaren (Besestan), som bildar
en samling butiker, omsluten af en stenmur, den nya
katolska katedralen, den grekiska metropolitankyrkan
(byggd 1870), Konak, paschornas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
