Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 563-564 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samarkand - Samarobriva. Se Amiens - Samarow, Gregor, pseudonym för den tyske romanförfattaren O. Meding (se denne) - Samarra - Samarskit - Samary [-ri'], Jeanne Léonie Pauline - Samas, babylonisk solgud. Se Babylonien, sp. 587, och Hammurabis lagar sp. 1269 - Samas-sum-ukin, konung i Babylonien (se d. o., sp. 578--579) - Samaveda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bomull, vin m. m. Mineral af flera slag
finnas, men ha hittills föga bearbetats. Befolkningen
består till större delen af usbeker och tadsjiker. –
2. Hufvudstad i nämnda provins, ligger vid en
arm af floden Seravsjan och vid centralasiatiska
järnbanan. 670 m. ö. h. 81,810 inv. (1911), tadsjiker,
perser, judar, afganer, hinduer, ryssar (12,000).
Den består af en inhemsk och en rysk stadsdel. Den
förra är trång och smutsig och omges af en 15
km. lång, förfallen mur. Kring ett torg stå
Turkestans vackraste medreser. Bland många grafvårdar
märkes Timurs, en hög kupolbyggnad.

Timurs (och hans gemåls) graf (Gur-Emir-moskén) i Samarkand.

S. har
många moskéer, hvaribland en praktfull från Timurs
tid, karavan-serajer, 3,000 butiker och 1,000
verkstäder för tillverkning af siden, bomullsvaror,
järnvaror, läder m. m. Liflig handel, mest i judarnas,
afganernas och hinduernas händer. De viktigaste
exportvarorna äro hvete, ris, råsilke, bomull,
hästar, får, åsnor, knifvar m. m. Den ryska staden
grundlades 1871 och omfattar bl. a. det gamla
citadellet, som ryssarna alldeles ombyggt till
ämbetslokaler och sjukhus. Det är beläget på en
höjd med branta sluttningar och är ett af de
starkaste fästena i Central-Asien. Det innesluter
bl. a. Timurs audienssal, med Kok-tasch (”rättvisans
sten”), ett 1,5 m. högt och 3 m. långt, hvitt
marmorblock, på hvilket emirerna bestego tronen.
V. därom ligger den egentliga ryska staden med
raka, breda gator, alléer och trädgårdar, skolor,
magasin samt generalguvernörens palats. – S.
kallades af grekerna Marakanda och var hufvudstad i
Sogdiana. Det eröfrades af Alexander den store
329 f. Kr., af araberna på 600-talet, var under
samaniderna ett hufvudsäte för arabisk civilisation
och så folkrikt, att när det 1221 belägrades af
Djingis-kan det försvarades af 110,000 man. Af
Timur gjordes det till hufvudstad i hans rike
1369. Han skall ha ditflyttat icke mindre än
150,000 människor, i synnerhet sidenväfvare och
vapensmeder. Ruiner i och omkring S. erinra ännu
om dess dåvarande storhet. 1868 bemäktigade sig
ryssarna staden.
1 o. 2. J. F. N.

Samarobriva. Se Amiens.

Samarow, Gregor, pseudonym för den tyske
romanförfattaren O. Meding (se denne).

Samarra, stad i Mesopotamien, i turkiska
vilajetet Bagdad, 110 km. n. v. om denna stad, på
Tigris’ östra strand. Omkr. 2,000 inv. Schiitisk
vallfärdsort med präktiga moskéer (se fig.)

De två schiitiska helgedomarna i Samarra.

och
många schiitiska skolor. S., det antika Sumere,
ligger midt i det vidsträckta (33 km. långa och
2 km. breda) ruinfältet efter Surra-man-râ (”Enhvar,
som ser den, blir gladt öfverraskad”), en
835 af abbasiderna grundlagd stad af palats och
kaserner, hvilken förstördes redan efter 37 år.
Gräfningar ha anställts i S. af Fr. Sarre (se
denne). Jfr arbete af E. Herzfeld öfver S.
(1907).
(J. F. N.)

Samarskit (efter ryssen V. Samarskij),
miner., en glänsande sammetssvart, ortorombisk
yttroilmenit, hvars sammansättning kan uttryckas
II III
genom formeln R3 R2 (Cb, Ta)6 O21, hvarvid R =
II
Fe, Ca, UO2; R = Ce och Y. På grund af sin
uranbioxidhalt är mineralet starkt radioaktivt.
Mineralet är funnet vid Miask i Ural och i
Nord-Amerika.
A. Hng.

Samary [-ri;], Jeanne Léonie Pauline, fransk
skådespelerska, f. 1857 i Neuilly-sur-Seine
(Paris), d. 1890 i Paris, genomgick med utmärkelse
konservatoriet, debuterade 1875 på Théåtre franpais
som Dorine i "TartufiV och blef societär vid denna
teater 1879. Ge- l nom sitt spels frisk- j het och
oemotståndliga glädtighet samt replik-sägningens
skärpa blef hon i klassiska subrett-roller en värdig
efter-träderska till sin moster Augustine Brohan,
Moderna roller kreerade hon med vinnande känslighet,
särskildt i Paillerons pjäser. Hon var sedan 1879
gift med finansmannen Paul Lagarde.

Samas, babylonisk solgud. Se Baby lon i e n, sp. 587,
och Hammurabis lagar sp. 1269.

Samaé-sum-likin, konung i Babylonien (se d. o.,
sp. 578-579).

Samaveda, "sångernas veda", en af de fyra kanoniska
veda-samhitä’s (samlingar). De i "Samaveda"
förekommande verserna äro nästan uteslutande utdrag
ur "Rigveda" och bestå af sådana verser, som voro
afsedda att föredragas med sång vid vissa offer,
särskildt soma-offret. "Samaveda" är en till bruk
för en bestämd grupp af offerpräster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>