Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruokolaks - Ruona - Ruotevare, Ruotevarit. Se Ruoutevare - Ruotsalainen, Paavo (Paul) Henrik - Ruotsi - Ruotsin Pyhtää. Se Strömfors - Ruotsinsalmi. Se Svensksund - Ruotus - Ruoutekårtje, vattenfall i Lule älf. Se Porjus, sp. 1389 och fig. 1. - Ruoutevare - Ruovesi. 1. Domsaga under Åbo hofrätt - Ruovesi. 2. Härad under Tavastehus län - Ruovesi. 3. Kontrakt i Borgå stift - Ruovesi. 4. Socken i R. 3 - Rupee, eng. Se Rupie. - Rupel. Se Dyle - Rupert, flod - Rupert (Ruprecht, Hrodbert) den helige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ruokolaks [ro’åkå-], fi. Ruokolahti, socken i
Viborgs län, Finland, bildar ett imperiellt pastorat
af 1:a kl., Nyslotts stift, Jääskis kontrakt,
samt lyder under Jääskis domsaga och härad.
Areal 1,006 kvkm. 11,611 inv. (1911), finsktalande.
A. G. F.
Ruona [ro’åna], by, pass och bro i Kuortane
socken, Vasa län, Finland, vid landsvägen från
Nykarleby till Tavastehus, 25 km. n. v. om
Alavo, vid en flik af Kuortanesjön. Efter striden
vid Kuortane 31 aug. 1808 samlades svenska
armén, 4,000 man, under generaladjutanten
Adlercreutz, i en delvis befäst ställning bakom det
vattendrag, som bildar en fortsättning af Kuortanesjön.
1 sept. anryckte ryssarna under Kamenskij
med öfverlägsen styrka och nödgades utföra en stor
omfattande rörelse genom skogsmark för att komma
åt den svenska ställningen. Genom ett kraftigt
motanfall från denna blef ryssarnas anfall
tillbakaslaget. Af fruktan för att bli kringgångna
från Lintulakssidan drogo sig svenskarna under
natten tillbaka till Salmi.
C. O. N.
Ruotevare, Ruotevarit. Se Ruoutevare.
Ruotsalainen [ro’å-], Paavo (Paul) Henrik,
evangelismens grundläggare i Finland, f. 19
juni 1777 i Idensalmi socken, d. 27 jan. 1852 i
Nilsiä, vann under ett ensligt och ofta nödställdt
lif i ödemarken en allt starkare öfvertygelse om
trons saliggörande kraft. Efter ett försök 1817
att jämte ett antal landsmän utvandra till Polen
för att där bilda en koloni, hvilket hejdades genom
myndigheternas i Viborg ingripande, återvände R.
till hembygden, där han med växande framgång
verkade som predikant, gång efter annan företog
resor till Kiuruvesi kapell samt till grannsocknarna
Nurmes, Pielisjärvi och Kuopio. Därvid vann R.
anhängare äfven i Österbotten, där några
inflytelserika prästmän anslöto sig till honom. Skarpa
strider mellan R. och hans motståndare framkallade
en allmän splittring inom det evangeliska
lägret. Småningom sjönk R:s inflytande, då hans
enskilda vandel gaf anledning till anmärkningar.
Den fordom eldige predikanten var mot slutet af
sitt lif föga ihågkommen äfven af sina
meningsfränder. Hans lif och lära äro belysta i M.
Akianders "Religiösa rörelser", VI, VII.
M. G. S.
Ruotsi [ro’åtsi], finska namnet på Sverige. Om
ordets härledning se Rus.
Ruotsin Pyhtää [ro’åtsin py’tä], F. Se Strömfors.
Ruotsinsalmi [ro’å-]. Se Svensksund.
Ruotus [ro’åtos], finsk myt., ombildning af
namnet Herodes, förekommer i finska legender (i
synnerhet i legenden om Frälsarens födelse, sista
runan i den tryckta Kalevala) samt ofta i starkt
förändrad betydelse i trollrunor.
E. N. S.
Ruoutekårtje [ro’åo-], vattenfall i Lule älf. Se
Porjus, sp. 1389 och fig. 1.
Ruoutevare [ro’åo-], ofta, men oriktigt skrifvet
Ruotevare, Routevare, malmberg inom
Kvikkjokks kapellförsamling, Norrbottens län,
omkr. 15 km. från Kvikkjokks kyrkoplats, som är
närmaste bebodda ort. Till hamn vid Sörfjorden
i Norge är utmed en omkr. år 1900 tvärs öfver
fjällkedjan företagen järnvägsstakning omkr. 110
km., och från Kvikkjokk till Jokkmokk utmed
Lilla Lulevattnets sjökedja omkr. 115 km., hvaraf
omkr. 90 km. utgöras af de med grundgående
ångslupar och pråmar farbara sjöarna, hvaremot
de mellanliggande vattendragen äro strida och
ofarbara, och en 1907 företagen utredning rörande
kanalisering af denna farled fullföljdes icke, enär
den visade på högst betydande kostnader. Malmberget
ligger omkr. 600 m. ö. h. Det malmförande området,
inlagradt i en egendomlig afart af gabbro, en
nästan hvit anortitsten, s. k. ruotevarit, har en
längd af 1,400-1,500 m. och en bredd i medeltal af
något mer än 200 m. Malmtillgångarna ha uppskattats
mycket olika, enligt senaste värdering (1910)
till 19 mill. ton. Malmens genomsnittliga järnhalt
är omkr. 47 proc., men dess värde förminskas genom
en till 11 proc. uppgående halt af titansyra, om än
problemet rörande titanrikare malmers tillgodogörande
nu kan anses vara löst. Genom magnetisk anrikning
kan ur malmen framställas en slig innehållande 65
proc. järn och blott 5 proc. titansyra. Då väldiga
fyndigheter af detta slags malmer finnas inom olika
delar af jorden med lämpligare sammansättning och
med bättre kommunikationer än R., har detta ett
underordnadt rum såväl kvantitativt som kvalitativt.
Wbg.
Ruovesi [ro´å-]. 1. Domsaga under Åbo hofrätt,
Finland, omfattar Ruovesi, Orihvesi, Kuru, Teisko,
Juupajoki och en del af Vilppula socknar samt bildar
3 tingslag. Areal 2,796 kvkm. 34,263 inv. (1911). -
2. Härad under Tavastehus län, af samma omfattning
som domsagan. - 3. Kontrakt i Borgå stift, Finland,
omfattar Kuru, Etseri, Pihlajavesi, Virdois, Ruovesi,
Vilppula, Keuru, Kuorevesi och Muldia pastorat
i Tavastehus och Vasa län. 6,168 kvkm. 57,376
inv. (1911). - 4. Socken i ofvannämnda härad och
domsaga, utgör ett konsistoriellt pastorat af
2:a kl., Borgå stift, Ruovesi kontrakt. 1,034
kvkm. 11,167 inv., finsktalande (1911).
1-4. A. G. F.
Rupee [röpi’], eng. Se Rupie.
Rupel. Se Dyle.
Rupert [rörpot], flod i prov. Quebec, Dominion
of Canada, i Nord-Amerika, utgör aflopp för sjön
Mistassini och faller ut i James bay af Hudsons
vik. Längd omkr. 480 km. Vid dess mynning ligger
handelsplatsen Rupert’s house. (J. F. N.)
Rupert (Ruprecht, Hrodbert) den helige, kallad
Bajerns apostel, torde enligt de visserligen delvis
legendariska källorna ha verkat omkr. 693-715 under
Childebert III som biskop i Worms och i Bajern,
dit han kallades af hertig Theodor II(?), sannolikt
för att skapa ett själfständigt stift af landet, som
ännu låg under Aquileia (det lyckades först efter
hans död). Medelpunkten af hans verksamhet var landet
kring Salzburg, som han gaf dess namn och hvars senare
betydelse han grundlade genom att bygga Peterskyrkan
samt ett par kloster. Med sina munkar utöfvade han
en liflig missions- och kulturverksamhet. Hans
dödsår är osäkert (715?). Det har t. o. m. rådt
långvarig strid om, i hvilket århundrade han
lefvat (Rupert-problemet). - Till hans åminnelse
instiftade ärkebiskop Johann Ernst af Salzburg 1701
Rupertusorden till skydd för den katolska tron. Orden
egde dock ej bestånd längre än till 1802. Se A. Hauck,
"Kirchen-geschichte Deutschlands" (I, 3:e uppl. 1912),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
