Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religiosi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1347
Re majeur-Rembrandt
1348
Bonn. 4,125 inv. (1910). Skifferbrott. R. är en
af turister mycket besökt station för utflykter,
företrädesvis till Ahrdalen. På Apolliiiarisberget
n. om staden låg sedan 1117 en mycket besökt
vallfarts-kyrka, hvilken 1836 köptes af grefve
Egon af Fiir-stenberg, som efter Zwirners plan lät
uppbygga en ny Apollinariskyrka, som också är en
besökt vallfartsort. I trakten ha flera romerska
fornlämningar påträffats.
Re majeur [re major], fr., mus. Se D dur.
Rema7k, Robert, tysk anatom och läkare, f. 1815,
d. 1865 som e. o. professor i Berlin, inlade
synnerligen betydande förtjänster såväl inom anatomien
som inom elektroterapien. Samtidigt med Purkinje
upptäckte han nervtrådarnas axelcylinder; hans
studier öfver uppkomsten af fostrets groddblad och
deras ombildning till kroppens organ emot-togos med
allmänt bifall och kastade ett klart ljus öfver dessa
svåra frågor. R. införde den konstanta elektriska
strömmen vid behandlingen af nervsjukdomar. Bland
hans skrifter må nämnas Unter-suchungen uber
die entwicklung der wirbelthiere (1850-55) och
Galvanotherapie bei nerven- und muskelkrankheiten
(1858). - R:s son, Ernst Julius R., f. 1849,
d. 1911 som e. o. professor vid Berlins universitet,
var likaledes känd som medicinsk författare på
nervsjukdomarnas område, elektrodiagnostiken m. m.
B. T-dt.
Rema^ska trådar, med., fysiol., kallar man ofta
de nervtrådar, som leda sitt ursprung från det
sympatiska nervsystemets ganglieceller. De äro i
regel i saknad af de för de cerebrospinala nerverna
utmärkande märgskidorna eller myelinskidorna. De
beskrefvos 1838 af Robert Remak (se denne). E.Hgn.
Remane^t (af lat. remanere, bli kvar), kvar-stannande,
återstående.
Remane’nt magnetism, fys. Se Magnetism, sp. 491.
RemaYk (fr. remarque), anmärkning, klander.
Remarkabel (fr. remarquaUe), märklig, anmärkningsvärd,
betydande.
Remarque-tryck [remark-] kallas i gravyrkonsten
de tryck, som tagas af den graverade plåten, innan
den förses med konstnärens namn eller annan påskrift
(avant la lettre). Ofta förser konstnären dessa tryck
med något märke (fr. remarque), exempelvis ett i
lätta drag hållet hufvud, en figur, ett träd eller
annat, hvilket slipas bort, då gravyren förses med
påskrift. Dessa tidiga tryck stå högre i pris än de,
som sedan följa. G-g N.
Rembang, nederländskt residentskap på östra delen af
Javas norra kust, mellan Soerabaja i v. och Semarang
i ö. 7,436 kvkm. 1,496,798 inv. (1905), hvaraf 1,130
européer. Det är ett af de svagast befolkade på
Java till följd af den ofruktbara kalkstenen, som ej
kvarhåller fuktigheten, men det är rikt på petroleum,
som afvinnes på flera ställen. Förnämsta produkten
är tekträd, hvartill marken lämpar sig. Befolkningen
odlar dessutom ris, majs, bönor, bomullsbusken och
indigo, hvarjämte tobaksodling och fiske ha en viss
vikt. Staden R., på den flacka nordkusten, är säte
för residenten och hade 1905 13,289 inv., som drifva
skeppsbyggen, fiske, handel och något industri.
J. F. N.
Rembau. Se Negri Sembilan.
Rembedalsfoss, sällsynt vackert vattenfall i
Simadalselven (Simoa), Eidfjords härad, Härdan-
ger, S. Bergenhus amt, Norge. R. kommer från
Rembedalsvatn, som i sin ordning får sina
tillflöden från en del små vattendrag i närheten
af Hardangerjökeln. ö. om vattendraget ligger R e
m-bedalsskaakje, en förgrening af Hardangerjökeln.
K. V. 11.
Rembedalsskaakje. Se Rembedalsfoss.
Rembedalsvatn. Se Rembedalsfoss.
Rembert. Se Rimb er t.
Rembindare. Se Rem.
Remblai [räblä]. Se De bl a i.
Remboursera, Rembursera [ra^bursera, fr. rembourser’\,
hand., återbetala, ersätta, godt-göra utlagda
kostnader eller förskott. - R e m-boursement
[ra£bursma;ng], i ty. och sv. för-kortadt till
rembours, remburs, återbetalning, ersättning för
utlagd kostnad. Dessa uttryck användas speciellt
i fråga om den i varuhandeln ofta förekommande
form för aftalad kredit (r e m b u r s k r e d i
t), då en köpare för köpesumman "öppnar kredit"
för säljaren hos välkänd bank eller bankir på
större handelsplats (t. ex. London, Paris, Berlin,
Hamburg), på grund hvaraf denne får draga en växel för
beloppet på bankfirman, som då accepterar densamma mot
erhållande af aflastningsdokumenten, hvilka därefter
of versändas till köparen, som naturligen å sin sida
förbundit sig att före växelns förfallotid insända
vederbörlig likvid till bankfirman. Fördelen med
detta arrangemang är dels, att säljaren erhåller
en hög grad af säkerhet för sin fordran, dels att
han omedelbart och utan svårighet kan diskontera en
sådan af första klass bankfirma accepterad växel.
Å. W:sonM.
Rembourskredit [ranburs-]. Se Remboursera.
Rembrandt Harmensz. van Ryn [rem], Hollands
störste målare, världens förnämste etsare och en af
alla tiders yppersta konstnärer, f. 15-juli 1606 i
Leiden, d. 4 okt. 1669 i Amsterdam, var son
till mjölnaren (malt-förmalaren) Harmen Gerritsz.
van R. i Leiden och dennes hustru Neeltgen
Wil- i lemsd. van Zuyt-j brouck och näst
yngst l af nio syskon. En-| sam bland bröderna,
af hvilka de, som nådde mogen ålder, fingo
stanna i yr-kesidkarnas blygsammare ställning,
bestämdes R. för den lärda banan och in-
skrpfd Pftpr PTI <;in Fig’ l’
Eembrandt> själfpor-
sKreis etter en sju- trättj oljemälning
år 1633.
ang kurs l latinsko- (Louvre,
Paris.)
lan fjorton år gammal vid Leidens universitet. Där
stannade han. likväl icke länge. Hans ärelystnad var
icke att bli en välbeställd professor vid högskolan
i Lucas; van Leidens stad, utan att få vandra i den
berömde målaren-gravörens fotspår, och hans anlag
för konstnärlig verksamhet uppträdde så tidigt och
voro så utpräglade, att föräldrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
