Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raynal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Razumovskij-Read
1102
N. J. Kostomarov, "Bunt Stenki Razina"
(i "Isto-ritjeskija monografii", II).
A-d J.
RazumoVskij, rysk familj. 1. Alexei Gri-gorjevitj
R., grefve, hofgunstling, f. 1709, d. 1771,
var son till en lillrysk bonde, anställdes som
kyrksångare i kejserliga kapellet i Petersburg
och ådrog sig där dåvarande storfurstinnan
Elisabets uppmärksamhet. Han blef hennes älskare,
öfverho-pades efter hennes tronbestigning (1741)
med utmärkelser och skall 1748 ha blifvit hemligt
vigd vid henne. 1744 skaffade Elisabet honom tysk
riks-greflig värdighet och gaf honom s. å. den ryska
grefvetiteln. Sedan 1742 var han of ver jägmästare
och sedan 1756 fältmarskalk. Efter Peter IILs död
(1762) drog R. sig ifrån statstjänsten. R. var en
oegennyttig man, som med anspråkslöshet bar sin
lycka och undvek att blanda sig i de politiska
frågorna. - 2. KirillGrigorje-vit j R., den
föregåendes broder, grefve, politiker. f. 1728,
d. 1803, vardt 1744,.samtidigt med brodern,
grefve, 1746 president i vetenskapsakademien och
1750 hetman i Lill-Ryssland. Han tog verksamt del i
sammansvärjningen emot Peter III (1762) och slöt sig
till Katarina, som icke fäste synnerligt afseende
vid honom, 1764 fråntog honom hetmanskapet, men
i stället utnämnde honom till fältmarskalk. Han
var Orlovs motståndare. Panin såg i honom blott
ett "bekant dumhufvud". - 3. AndrejKirillovitj,
furst R., den föregåendes son, diplomat, f. 1752,
d. 1836, egnade sig först åt sjökrigstjänsten,
men öfvergick snart till diplomatien. Efter att
ha beklädt sändebudsplatser i Venezia, Neapel (där
drottning Karolina Maria skänkte honom sin gunst)
och sedan 1783 i Köpenhamn’ kom han 1787 i egenskap
af envoyé till Stockholm, där han strax började
knyta förbindelser med de missnöjde. Då Gustaf
IILs krigsplaner började skönjas, inlämnade R. på
sin kejsarinnas uppdrag 18 juni 1788 till riksrådet
Oxenstierna en not,, i hvilken det förekom uttryck,
som syntes göra en opassande skillnad mellan
konungen och nationen. Gustaf III fick däri en
anledning att afbryta den diplomatiska förbindelsen
med Ryssland. R. befalldes att inom 8 dagar lämna
Stockholm, men han dröjde kvar, trots förnyade
uppmaningar, ända till 11 aug. 1793 utnämndes R. till
sändebud i Wien, där han förde en glänsande stat och
framstod som en konstens och musikens (Beethovens)
beskyddare. På sin fientlighet
emot den svenska regeringen gaf han nya prof genom
att uppmuntra G. M. Armfelt i hans stämplingar. En
energisk fiende var R. äfven till Frankrike och
Napoleon samt tog efter Alexanders fred med den
sistnämnde 1807 afsked från sin ministerpost. Vid
fransk-ryska fredsbrottet 1812 blef R. åter Alexanders
förtroendeman och arbetade af all kraft emot
Napoleon. Han var med på kongresserna i Chåtillon,
Chaumont, Paris (första Paris-freden maj 1814) och
Wien, uttalade i mars 1815 Rysslands aktförklaring
öfver Napoleon och var en bland undertecknarna af
den andra Parisfreden s. å. 1815 utnämndes han till
furste. På ålderdomen antog han romersk-katolska
läran. R:s äldre broder grefve Alexej Kirillovitj
R. (f. 1748, d. 1822) var under Alexander I:s regering
undervisningsminister. Jfr A. Vassiltsjikov,
"Les R." (3 bd, 1893-94), och K. T. Odhner,
"Razumovskijs not den 18 juni 1788" (i "Historiska
studier. Festskr. tillegn.C.G.Malmströmd. 2
nov. 1897"). l-3.Kj.*
Razze. Se G as a.
Razzia [ra’tsia, franskt utt. rasia’], af arab. råzwa
(se Ra si), eg. militäriskt strafftåg, plundringståg
på fientligt område; af polisen företagen skallgång
efter brottslingar, lösdrifvare, uteliggare eller
dylika misstänkta personer.
Rb., kem., tecken för r u b i d i u m.
R. Br., vid växtnamn förkortning för Robert B ro w n
(se d. o., sp. 303).
Rchb., vid växtnamn förkortning för tyske botanisten
H. G. L. Reichenbach (se d. o. 1). - Rchb. fil.,
förkortning för hans son H. G. Reichenbach (se
d. o. 2).
Rchw., vid latinska djurnamn förkortning för tyske
zoologen A. Reichenow (se d. o.).
Re, mus., i solmisationen namnet på tonen d.
Re, medeltida namn på Ramnes härad n. ö. om Tönsberg,
Jarlsberg og Larviks amt,, Norge.
Re-, lat., i sammansatta latinska ord dets. som åter-,
tillbaka, om-.
Re, lie de, ö på Frankrikes västra kust, tillhörande
dep. Charente-inférieure, skild från fastlandet genom
Pertuis Breton och från den sydligare ön Oléron
genom Pertuis d’Antioche. ön har en långsträckt
form, med en längd i s. ö.- n. v. af 25 km. och
en areal af 85 kvkm. 14,232 inv. (1901), mest
fiskare och sjömän, ön har i s. och v. branta,
med ref omgifna och otillgängliga, i n. flacka,
genom starka dammar för öfversväm-ningar skyddade
och med flera hamnar försedda stränder. På östra
kusten finnas flera fort, som höra till La Rochelles
befästningssystem, ön har vin- och fruktträdgårdar
samt något åker, men saknar numera skog. Ostronbankar
finnas utmed den. En af de viktigaste inkomstkällorna
är saltberedning, ön synes en gång ha sammanhängt
med fastlandet. Dess tillvaro omtalas icke före
700-talet. Dess hufvudort är S:t Martin på norra
kusten, som befästes af Vauban och har en god hamn.
(J. F. N.)
Rea. Se Rhea.
Read [ri’d], Thomas Buchanan, amerikansk skald och
målare, f. 1822 i Pennsylvania, d. 1872 i New York,
utmärkte sig i sina skaldestycken för stort välde
öfver språket, fin känsla och lefvande fantasi. Han
utgaf bl. a. Poems
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
