Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raynal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Raynal-Råzin
1100
seille hade han kunnat deltaga i de politiska
förhandlingarna, men hans tänkesätt hade
under landsflykten så förändrats, att han
icke ansåg sig böra emottaga uppdraget. Bland
öfriga arbeten må nämnas Anecdotes littéraires
(1750), Mémoires politiques de VEurope (1754)
och Tableau et revolutions des colonies
anglaises de VAmérique sep-tentrionale (1781).
J. M-r.*
Raynal [räna’1], David, fransk politiker af
judisk börd, f. 1840 i Paris, d. där 1903, var
köpman i Bordeaux, när han där 1879 valdes till
deputerad. Han slöt sig till opportunisterna
och blef en hängifven anhängare af Gambetta, var
minister för offentliga arbeten i Gambettas "stora"
ministär (nov. 1881-jan. 1882) och i Ferrys ministär
(febr. 1882-mars 1885) samt inrikesminister i
Casimir-Périers ministär (dec. 1893-maj 1894). 1883
slöt han den bekanta konventionen med Syd- och
Orléansjärnvägsbolagen samt angreps därför häftigt af
yttersta vänstern i deputeradekammaren. Han anklagades
för bestickning och delaktighet i Panamaaffären,
men lyckades genom flera processer rentvå sig. 1895
ställdes han inför en parlamentarisk kommission
till ans\ar för den nämnda konventionen, hvilket
vållade ministären Dupuys fall och medverkade till
presidenten Casimir-Périers afgång. R. frikändes
emellertid s. å. för beskyllningen om bestickning,
men kommissionen konstaterade, att 2 mill. frcs
användts till bestickning af andra personer
vid nämnda transaktioner. Från 1897 till
sin död var R., som förut ständigt omvalts
till deputerad, senator för dep. Gironde.
E. A-t.
Raynaudska sjukdomen [ränåska], med., är en af den
franske klinikern Maurice Raynaud (f. 1834, d 1881)
i 862 först beskrifven sällsynt sjukdoms-form,
som yttrar sig i en efter föregående starka
smärtor vanligen symmetriskt i händer eller
fötter uppträdande, med brand (gängren) förenad
hudförändring. Någon gång kunna äfven öronen,
kinderna och klinkorna angripas häraf. Gangrenet
(branden) plägar småningom läkas, efterlämnande
ärriga huddefekter. Denna egendomliga sjukdom, som
ej är dödande, men väl mycket plågsam och långvarig,
är till sin orsak okänd, men uppfattas vanligen som
en nervsjukdom, tillhörande de s. k. angioneuro-sernas
(kärlnervsjukdomarnas) grupp. I. H.
Raynouard [ränoär], Francois Juste Marie, fransk
författare, f. 1761 i Provence, d. 1836, blef advokat
och invaldes 1791 i lagstiftande församlingen samt
hölls under skräckväldet i fängelse. Han vardt
1806 medlem af lagstiftande kårtn, invaldes 1807 i
Franska akademien och var 1817-26 dennas ständige
sekreterare. R. bröt väg för en närmare kännedom
om Provensalska språket och trubadurernas poesi,
bl. a. genom arbetena Choix des poésies originales des
troubadours (6 bd, 1816-21) och Lexique roman (6 bd,
1836-44). Därvid lät han dock inbillningskraften
leda sig långt och dref rent af den satsen, att
de öfriga romanska språken vore dotterspråk af
provensalskan. R. skref äfven ett par historiska
arbeten och flera sorgespel, bland hvilka i synnerhet
Les templiers (1805; "Tempel-herrarne", 1809) slog an.
Rayon [räjå7], fr., område, omgifning, räckvidd. Jfr
Fästningsområde. - Rayon-1 a g [räjå’-], krigsv. Se
Fästningsområde.
Rayski, Ferdinand von, tysk målare, f. 1807 i Pegau,
d. 1890 i Dresden, målade i olja redan vid 11 års
ålder, blef kadett, men hade likväl tillfälle att
studera vid akademien i Dresden 1823 -25, var officer
1825-29, fortsatte därefter sina konststudier i
Dresden och framträdde med egna arbeten. R. vistades
fyra år i Paris och på olika ställen i Tyskland. 1837
slog han sig ner i Wiirz-burg och 1839 i Dresden. Han
målade porträtt, jakt- och djurbilder, som i regel
stannade på sachsiska herresäten, där han hade
sin släkt- och vänkrets. Utanför denna blef han
föga känd. Först 100-årsutställningen i Berlin 1906
ställde honom på den plats honom tillkommer som en af
Tysklands verkligt betydande målare. Hans porträtt
utmärkas af nobel hållning, okonstlad friskhet,
bredt måleriskt föredrag och kraftig, delikat
kolorit med energiskt valörstudium. På sista tiden
har R. blifvit representerad i Nationalgalleriet i
Berlin genom ett damporträtt från hans unga år och
ett liffullt gossporträtt (H. ron Einsiedel, 1855),
i Dresdengalleriet af en märg-full helfigursbild
(domherre von Schroeter, 1843) och i Leipzigs museum
(porträtt af A. H. Schletter). Jfr monografi af
E. Sigismund (1907). G-g N.
Ray society [réY sesäi’iti], ett i England 1844
bildadt sällskap, som bär namn efter John Ray (se
R a j u s) och ombesörjer nya upplagor af äldre,
sällsynta verk i botanik och zoologi.
Razg.rad, stad i Bulgarien, okrug Russe (Rusjt-sjuk),
nära järnvägen Russe-Varna. 13,975 inv. (1910),
hvaraf en tredjedel muhammedaner. J- F. N.
Razi (Gazi, Ghazi), arab. Se R a s i.
Razije (pl. rawäzi), arab., danserska. Se Al m e.
Råzln, Stepan Timofejevitj (Stenka), beryktad rysk
upprorsman, d. 1671, ställde sig 1661 i spetsen för
förrymda donska kosacker och bönder i Tjerkassk,
härjade stränderna af Don och anlade en befäst
ort vid Yolga nära Kamysjin, där han plundrade
en handelsflotta på väg från Nizjnij-Novgorod till
Astrahan. 1667 härjade han vid Kaspiska hafvets kuster
med 35 fartyg och 1,500 man och framträngde ända till
Derbent i Dagestan, hvarifrån han knöt förbindelser
med den persiske schahen; men när dessa ej ledde
till något resultat, slog han den persiska flottan
och tog till sig den persiske amiralens dotter, som
han sedan kastade i Volga. Yid sitt nya residens i
Tsaritsyn tillfogade han den astrahanske vojvoden
Prozo-rovskijs streltser ett kännbart nederlag. Därpå
intogs Astrahan, där R. i flera veckors tid förde
ett skräckvälde. Under ett nytt plundringståg uppför
Yolga blef R. slagen af furst Jurij Barjatinskij
1670, men lyckades vinna nya anhängare i mellersta
Ryssland genom att nödga en kosack att spela
rollen af den nyss aflidne tsarevitj Aleksej
Aleksejevitj. -Inalles dödades 100,000 människor
under detta bondeuppror. Slutligen kväfdes det genom
energiska ansträngningar af furst Jurij Dol-gorukij,
Stjerbatov och Licharev. R. sökte fåfängt återtaga
Tjerkassk och blef jämte sin broder Frol i april 1671
tillfångatagen af kosacker och utlämnad till Moskva,
där han af rättades 6 juni. Orolig-heter fortforo dock
ännu en tid i det nedre Yolga-landet. R:s namn blef
mycket populärt och har lämnat djupa spår efter sig
i folkpoesien; många orter vid Yolga äro uppkallade
efter honom. Jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
