Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psykroklini ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första rummet de psykoterapeutiska – äro underkastade
modets nyckfulla växlingar. En modern form af
psykoterapi är den af Wienneurologen Sigmund Freud
tillämpade s. k. psykoanalysen. Denna afser att
– med eller utan hypnos – under ingående samtal
och planmässigt utfrågande af den sjuke utleta de
ofta fördolda och undanträngda föreställningar och
minnen, som förmodas vara det djupaste ursprunget
till vissa på psykisk väg utvecklade (psykogena)
sjukdomar. Hvad en svensk skald skildrar som "en
kör af jämmer och hemska skratt ur jagets burar och
oublietter, dit jag besvärliga minnen sätter" ger
en lika kort som målande antydan om vissa neurosers
och psykoneurosers uppkomst ur starkt affektbetonade
och förträngda minnen och föreställningar. Lyckas
läkaren genom sin psykoanalys bringa i dagen den ofta
bortglömda, i det undermedvetna själslifvet djupt
nedgräfda föreställningen, som af Freud och hans
skola i allmänhet antages vara minnet af en händelse
af sexuell art, så kan genom att på lämpligt sätt
bringa saken på tal den med föreställningen förenade
"inklämda" och i sin ordning beklämmande affekten
frigöras och bortskaffas, hvarmed de sjukliga symtomen
samtidigt försvinna. Ty dessa symtom äro enligt
den af Freud angifna uppfattningen en omsättning af
den med ofvannämnda minne förbundna sinnesrörelsen
(affekten), hvilken icke fått tillfälle att på
normalt sätt urladda sig (sich ausleben, sich
abreagieren). Mycket olika meningar ha uttalats
angående värdet af denna form af psykoterapi. Det kan
å ena sidan icke förnekas, att en under förtroende
inför läkaren gjord bikt stundom kan verka på ett
kännbart sätt befriande, men å andra sidan får icke
förbises, att ett alltför ihärdigt utforskande af
den sjukes minnen och upplefvelser kan ha ett i
hög grad oroande och ogynnsamt inflytande på hans
sinnestillstånd. Psykoanalysen kräfver alltså att
handhas med den största takt och urskillning. Vid
bedömande af dess värde som terapeutisk metod vid
behandling af nervsjuka bör man ihågkomma, att
dess inflytande är nära förbundet med det intresse,
hvarmed läkaren egnar sig åt den sjuke och den allmänt
suggestiva verkan af detta intresse. Däremot torde
det vara svårt att utan vidare godkänna den af Freud
angifna förklaringen af kurens verkan. Jfr
Hypnotism och Hysteri.
G-s.
Psykroklini (af grek. psychro’s, kylig, och kli’-nein,
böja), bot., det förhållandet, att bladen hos vissa
örter, t. ex. Geum urbanum, vid låg temperatur (öfver
0) böja sina blad nedåt mot marken. Härigenom minskas
faran för frysning, och transpirationen nedsättes.
G. L-m.
Psykrométer (af grek. psychro’s, kylig, och me’tron,
mått), fys. o. meteor., ett slags fuktighetsmätare
(se H y g r o m e t e r). Om Assmanns ps y krometer
se äfven Lufttemperatur.
Psyllidae, zool. Se Bladloppor.
Pt, i kemien förkortning för platina.
p. t., förkortning för lat. pro tempore, för
närvarande.
P T. SeLotssignal.
PtserVxylon, bot. Se M a h o g n y och M e l i a-c
e se.
Ptah (P h t a h), myt Se A p i s och E g y p t e n,
sp. 1471.
Ptelea L., bot., ett släkte af träd och buskar,
hörande till fam. Rutacece, underfam. Toddalioi-dece,
med 7 arter i Nord-Amerika. Bladen äro vanligen
spiralställda, trefingrade, med genomskinligt
punkterade, helbräddade eller otydligt sågade
småblad. De tämligen små, polygamiska, grönaktiga
blommorna sitta i sammansatta klasar. Frukten är
en torr, 2-3-vingad stenfrukt. P. trifoliata,
klöfverträd, odlas ej sällan som prydnadsväxt.
G- I^-m.
Ptera7nodon, paleont. SePterosauria.
Pteridium Gled., bot., ormbunkssläkte hörande till
fam. Polypodiaceæ. Stambladen äro alla likformiga;
sporplättarna sitta i en sammanhängande rand
på undersidan vid bladflikarnas kanter och
äro täckta af ett dubbelt, hårbräddadt svepe
(indusium). Från den vidt omkring krypande, smala
rotstocken uppskjuta här och där vanligen ensamma
stamblad, som ha långa skaft och tresidiga 2–3 ggr
pardelade skifvor. Släktet omfattar endast en art,
den kosmopolitiska P. aquilinum (Pteris aquilina L.),
i Sverige kallad örnbräken, emedan ett tvärsnitt,
helst något snedt lagdt mot den platta sidan af den
förtjockade, i jorden dolda, svartaktiga stammen,
visar genom de afskurna hvita kärlknippenas anordning
bilden af en s. k. fläkt
 |
| Pteridium aquilinum (örnbräken). 1 rotstock med ett stambladskaft afskuret, 2 en del af bladskifvan, 3 småblad sedt från undersidan, 4 ett stycke af samma, 5 öppnadt sporgömme med sporer. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
