Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prärihunden - Prärihundsläktet - Präri-indianer. Se Indianer II - Präriugglan, zool. Se Ugglor - Prärivargen, zool. Se Kayoten. - Präst - Prästbevis. Se Betyg. - Prästbol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
471
Prärihönssläktet-Prästbol
472
migt hårbevuxen, framfötternas tumme tydlig
och försedd med stor klo. Färgen är ofvan ljust
rödbrunaktig, med inblandadt grått och svart,
undertill smutshvit; svansen har vid spetsen bruna
band. Längden utgör 40 cm., hvaraf 7 cm. komma på
svansen. Prärihunden, som af canadiska pälsjägare fått
sitt namn på grund af sitt skällande läte, lefver
på Nord-Amerikas slätter (prärier) i vidsträckta
samhällen, hvilka man på grund af deras storlek
kallar "byar". Vid valet af plats för sina "byar"
synas prärihundarna fästa sig vid förekomsten af
ett slags kort, krusigt gräs (Sesleria dactyloides),
som tillika med en rot utgör deras föda. Tillsammans
med prärihunden pläga skallerormar och präriugglor
lefva, ofta i samma håla, i fred och ro. I slutet af
okt. tillstoppar prärihunden ingångarna till sitt bo,
faller därefter i dvala och visar sig icke åter,
förrän vårvärmen väckt honom till nytt lif. Hans
kött är välsmakande, hvarför han ock faller byte
för jägaren. C. U. S. (L-e.)
Prärihönssläktet, Tympanuchus, zool., ett
till ordn. Galliformes, fam. Phasianidce och
underfam. Tetraonince hörande nordamerikanskt
fågelsläkte, som kännetecknas af två långa, af
omkr. 18 fjädrar bildade tofsar, som hänga ned på
halsens sidor och betäcka nakna partier af huden. Den
mest bekanta arten är T. americanus (eng. the
prairie hen), i storlek mellan ripa och orre, är
på ryggsidan svart, ljusröd och hvit, på undersidan
ljus-brun och hvit, randig på tvären, med hvitaktig
buk; kinder och strupe äro gulaktiga, de förlängda
halsfjädrarna med ytterfanet mörkbrunt, innerfa-net
ljust gulrödt. Könen äro nästan lika till färg och
storlek. Längden uppgår till 44, vingbredden till 75
cm. Prärihönan finnes utbredd i Mississippiområdet,
från Manitoba och Wisconsin i n. till Louisiana och
Texas i s., Indiana och Kentucky i ö. samt Kansas,
Nebraska och Dakota i v. Förr fanns arten äfven i de
östra staterna, men har där utrotats genom hänsynslös
förföljelse. Prärihönan tillhör, som namnet antyder,
slättlandet och stäpperna (prärierna) och tillbringar
sin mesta tid på marken; endast vid hårdt väder eller
för att plocka frukter och bär uppehåller den sig i
träd. Om vintern slå sig dessa fåglar tillsammans i
stora skaror, men mot parningstiden fördela de sig
i mindre flockar på omkr. 20 individer, som anställa
parningslekar; arten lefver i månggifte. Äggen,
11-14, läggas i ett enkelt rede. Försök att i Europa
acklimatisera dessa fåglar ha hittills ej krönts med
framgång. G. G.
Präri-indianer. Se Indianer II.
Präriugglan, zool. Se Ugglor.
Prärivargen, zool. Se Kayoten.
Präst (af grek. presby’teros), en man, hvilken
har som sitt ämbete att förrätta de religiösa
kulthandlingarna samt inom vissa högre religioner
att handha den religiösa förkunnelsen. Prästen inom de
historiska religionerna har sitt ursprung icke i den
primitive trollkarlen, utan i offerförrättaren. Offret
förrättades ursprungligen af klanöfverhufvudet eller
familjefadern. Men på ett längre framskridet religiöst
stadium med mera komplicerad gudalära blef det allt
svårare för den vanliga människan att veta, till
hvilken gudom man i en viss situation lämpligast borde
offra, samt huru detta offer skulle göras behagligast
just för denne gud. Därför blef det sed att vända
sig till någon i dessa stycken förfaren man. En
dylik kunskap kunde naturligtvis odlas hos särskilda
familjer, och härigenom blef fullgörandet af sådana
handlingar i verkligheten ärftligt. Härifrån är icke
steget långt till ett stånd eller en kast. Detta stånd
uppfattades allt mer som medlare emellan gudar och
människor, och härigenom fick det en maktställning,
som framgångsrikt täflade med adelns och krigarnas,
så i Indien och Egypten. Hos grekerna och romarna stå
prästerna i nära förbindelse med konungamakten. Efter
republikens införande i Aten och Rom bibehöll den
högste prästen den kungliga titeln (grek. archon
basileus, lat. rex sacrorum). Äfven bland hebréerna
utöfvade ursprungligen hvarje familjefader de kultiska
handlingarna. Men småningom uppstod där ett ärftligt
prästestånd inom Levi stam. Till att förrätta
tempeltjänsten uppdelades prästerna i tjugufyra
klasser, med hvar sin föreståndare, som hade en veckas
tjänst. I spetsen för alla stod öfversteprästen. –
Om prästens uppgift och ställning i islam se Imam,
sp. 429. – Enligt den urkristna uppfattningen voro
alla troende ett utvaldt släkte, ett konungsligt
prästerskap (1 Petr. 2: 9); de egde i och genom
den omedelbara tillgången till Gud utan mänsklig
medlare det "allmänna prästadömet". Emellertid
uppstod snart på grund af den historiska situationen
och genom olika inflytanden hufvudsakligen från
den gammaltestamentliga åskådningen ett kristet
prästerskap, klerus, till skillnad från laici,
lekmän. Genom sakramentens stigande betydelse
och framför allt genom läran om mässoffret blef
prästen inom katolska kyrkan medlare emellan Gud
och människor. Prästvigningen blef ett sakrament,
som förlänade prästen en character indelebilis (se
d. o.). Den evangeliska kyrkan ser i prästen endast en
ordets och sakramentets tjänare och tillägger honom
icke någon som helst helighet framför lekmännen.
E. Rld.
Prästbevis (Prästbetyg). Se Betyg.
Prästbol (förr äfven prästbord och i landskapslagarna
kyrkobol; jfr Kaplansbol och Klockarbol),
kam., en af de löneförmåner, som inbegripas i de
s. k. prästrättigheterna; den består i bostad med
jordbruk. Prästbolen njuta af ålder s. k.
prästbolsfriheter, d. v. s. frihet från de
skatter och besvär, som i århundraden ålegat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
