- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
407-408

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Protagoras - Protais, Paul Alexandre, fransk målare - Protaminer - Protandrisk - Protanopi. Se Färgblindhet, sp. 282 - Protargol - Protea L., bot. Se Proteaceae - Proteaceae, Proteacéer, bot. - Proteales, bot. - Protectorate of the oil rivers. Se Nigerkustprotektoratet och Oil rivers

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

407

Protais-Protectorate of the oil rivers

408

gudar finnas eller icke, är svårt att
veta; mycket hindrar oss därifrån, såväl
sakens dunkelhet som det mänskliga lifvets
korthet’7. - Specialundersökningar om P. ha
utförts af Halbfass, Mtinz, Sattig, Natorp m. fl.
S-e.

Protais [prata], Paul Alexandre, fransk målare,
f. 1826 i Paris, d. 1890, var lärjunge till
Desmoulins, följde de franska trupperna till Krim och
Italien, hvarifrån han medförde studier och bilder,
som blefvo populära genom den realistiska skildringen,
men också genom framställningens känsla och lyrik. Han
skildrar soldaten som individ i gripande situationer
före eller efter kampen. Han började visserligen med
episoder ur slag, såsom Bataljen vid Inkerman (1857)
och Anfallet på "Gröna kullen" vid Se-vastopol (1859),
men 1861 målade han Aftonmarsch under italienska
fälttåget och 1863 de båda motstyckena Före anfallet
och Efter striden, taflor, som vunno stor popularitet
och fått stor spridning i gravyr. 1865 följde En
soldats begrafning på Krim och Återkomst jrån

Fanvakten (under en drabbning), målning af
A. Protais.

striden - de uttröttade, likgiltiga soldaterna
mottagas af befolkningens jubel. Från 1870-71 års
krig hämtade P. ämnen till bilder sådana som

Armén vid Metz 29 okt. 1870, Fanvakten (se fig.),
Franska gardet, Etapp-platsen, En flodöfvergång
m. fl. Ibland valde P. motiv från äldre tider, såsom
i Bataljonen i fyrkant (från 1865 - som haft sin plats
i Luxembourgmuseet). c- R- N-*

Protaminer (af grek. pröto, framför, och amin,
jfr Aminoföreningar), en klass af jämförelsevis
enkelt byggda, starkt basiska ägghviteäm-nen,
som förekomma i mjölken hos fiskar, närmare
bestämdt i fisk-spermatozoernas hufvuden, och
noggrannast undersökts af A. Kossel och hans
lärjungar. Studiet af dessa ämnen kan i viss mån
anses grundläggande för den vida svårare och ännu
icke på långt när lösta uppgiften att utröna
de egentliga ägghvitämnenas kemiska byggnad.
S. J-ri.

Prota^drisk, dets. som proterandrisk (se D i ko g a
m i).

Protanopi (af grek. pröto, framför, an, icke, och ops,
öga). Se Färgblindhet, sp. 282.

Protargöl (af protein, se Proteinämne n, och afrgyros,
silfver), kem., en förening af ägghvita med silfver
(innehållande ungefär 8 proc. silfver), som bildar
ett fint grågult pulver, hvilket löses långsamt,
men rikligt i vatten; lösningen bör beredas utan
uppvärmning och förvaras (ej för länge) i skydd för
ljuset. Protargöl verkar starkt antiseptiskt och
användes hufvudsakligen utvärtes, mest som medel
mot gonorré i form af insprutningar och sköljningar
med lösningar af växlande styrka, från 1/4 ända
till 10-20 proc., men äfven mot vissa ögon- och
hudsjukdomar, till desinfektion af orena sår o. s. v.
S. J-n.

Pro’tea L., bot. Se Proteacese.

Proteäceae, Proteacéer, bot., en familj af tråd
och buskar, sällan örter, af mycket växlande
utseende. Bladen äro spiralställda, vanligen fasta,
läderartade, på samma individ hela eller delade,
glatta eller håriga, utan stipler. Blommorna äro
ofta stora och vackra, ensamma eller samlade i
klasar, ax eller hufvud, som ofta omges af ett af
högblad bildadt hylle. Frukten är baljkapsel, nöt
eller stenfrukt. Fröna äro mycket ofta vingade. De
omkr. 1,100 arterna förekomma till största delen
i Australien och Syd-Af rika. Flera arter (Ha-kea,
Grevillea, Banksia, Dryandra o. s. v.) odlas i Europas
växthus med anledning af dessa medelstora, ständigt
gröna buskars egendomliga utseende och stundom vackra
blommor. Grevillea robusta (östra Australien), som
snart når en höjd af ända till 50 m., odlas ofta som
prydnadsträd och lämnar i Australien ett värderadt,
elastiskt och varaktigt virke. Äfven af arter af
andra släkten, såsom Protea, Embothrium, Leucadendron
och Knightia, erhålles ett förträffligt virke. Fröna
af Brabeium (Syd-Afrika, boernas "vilda kastanjer")
och Guevina (Chile, chilensk hasselnöt) ätas G. L-m.

Proteäles, bot., serie af Archichlamydece bland
dikotyledonerna. Blommorna äro cykliska, med skenbart
enkelt, fyrbladigt, kronlikt hylle, tvåkönade eller
enkönade, aktinomorfa eller zygo-morfa. Ståndarna
äro 4, vanligen med strängarna sammanvuxna med
hyllebladen. Pistillen är bildad af l fruktblad
och öfversittande. Hit hör endast fam. Proteacece.
G- L-m.

Protectorate of the oil rivers [prete’kt9r9t ev

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free