Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prisdomstol - Prisindextabeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Prisindextabeller
294
hvilka sålunda fingo högst 7 domar- och 7
suppleantplatser till sin disposition, fördelades
rätten till säte i domstolen efter ett visst schema,
enligt hvilket bl., a. Sverige skulle under 2 år
af perioden ha en domare, men ingen suppleant,
i det att suppleant för denne då skulle tas från
Danmark, 2 år en suppleant (för en norsk domare),
men ingen domare, och 2 år hvarken domare eller
suppleant. Dock modifierades denna regel genom
särskilda anordningar för det fall, att någon
af dessa mindre stater själf vore krigförande,
hvarjämte i vissa fall bisittare med rådgifvande
stämma skulle kunna utses af land, som ej var genom
domare represen-teradt i domstolen. Förhandlingarna
skulle enligt förslaget vara dels skriftliga, dels
muntliga och kontradiktoriska, hvarjämte vissa
anvisningar gåfvos om de rättsregler, som skulle
tillämpas. Rld-
Prisindextabeller (jfr Index). Det är gifvetvis af
stort både teoretiskt och praktiskt intresse att
ega kännedom om prisens förändringar från tid till
annan. Då emellertid antalet särskilda varor är så
stort, att det är praktiskt omöjligt att taga hänsyn
till samtliga varupris, då vidare alla varors pris
aldrig samtidigt stiga eller falla och då, äfven
när en prisförändring i samma riktning eger rum för
olika varor, förändringarna dock aldrig äro af samma
omfattning, har man sökt att för varuprisens rörelser
finna ett generellt jämförande uttryck, som anger,
i hvilken riktning och till hvilken omfattning såväl
särskilda-varors eller varugruppers pris som den
"allmänna prisnivån" förändrats under en viss tid. I
detta syfte har man utarbetat s. k. indexsiffror
(eng. index numbers) eller prisindexta-beller. Man
utgår härvid från ett begränsadt antal viktiga
råvaror, så valda, att de kunna anses representera
hela varumarknaden, och jämförelsen åvägabringas
på det sätt, att hvar och en af dessa varors
medelpris under en viss tid (s. k. basperiod),
vanligen omfattande flera år, sättes = 100 och
medelpriset för hvarje följande (eller föregående)
år (resp. längre eller kortare tid) uttryckes i
procent häraf. Hvarje sådant i procent uttryckt
medelpris blir då en indexsiffra. Genom summering
eller bättre genom beräkning af det aritmetiska
mediet för de sålunda vunna indextalen för vissa
grupper af de utvalda varorna eller för dem alla kan
man erhålla sammanfattande indextal för dessa grupper
eller ett generalindextal för samtliga varor, hvilket
senare då anger den allmänna prisnivån. Denna metod,
som alltså ej åskådliggör de faktiska prislägena,
utan prisförändringarnas riktning och omfattning,
har användts sedan mer än hundra år, först sannolikt
af engelsmannen Shuck-burgh i en afhandling från
1798. De nyare index-beräkningarna ansluta sig i
allmänhet till de af engelske statistikern Newmarch
1859-61 utarbetade indexsammanställningarna,
som 1864 infördes i tidskriften "Economist", som
alltsedan publicerat en successiv fortsättning. Denna
s. k. "Econo-misfs index" är baserad på prisuppgifter
för 22 viktiga representativa varor, hvilkas medelpris
under tiden 1845-50 satts = 100. Den af "Economist"
(sedan 1868) beräknade generalindexen £r-hålles genom
enkel summering af de 22 enskilda indexsiffrorna,
hvarvid det allmänna jämförelsetalet, basperiodens
prissumma, naturligtvis blir 2,200. En högre eller
lägre generalindex än 2,200 för
ett visst år (eller annan tid) anger sålunda
en motsvarande höjning eller sänkning af den
allmänna prisnivån i förhållande till basperiodens
nivå. Bland mängden af andra på skilda håll utarbetade
indextabeller må särskildt nämnas en likaledes
af en engelsman, August Sauerbeck, sammanställd
index, som ofta citeras och flerstädes tagits
till mönster för dylika beräkningar. "Sauerbecks
index" publicerades först 1886 i "Journal of the
Koyal statistical society", där den sedan alltjämt
fullföljts. Denna index utgår från de på börsen i
London noterade engrosprisen för 56 representativa
varuslag, hvarvid dock vissa priser kombinerats, så
att antalet särskilda priskomponenter uppgår till
45. Vissa viktigare varuslag företrädas af dubbla
priskomponenter, för att de generella indextalen ej
skola alltför mycket förryckas därigenom, att vid
deras beräkning en ekonomiskt mindre betydande vara
(t. ex. indigo) får spela samma kvantitativa roll
som en uppenbarligen vida viktigare (t. ex. hvete
eller järn). De 45 pris-komponenterna fördelas på
2 hufvudgrupper ("födoämnen" och "materialier",
med resp. 19 och 26 komponenter) och 6 undergrupper
("vegetabiliska födoämnen" med 8, "animaliska d:o"
med 7, "socker, kaffe och te" med 4, "mineralier"
med 7, "textilvaror" med 8 och "diverse materialier"
med 11 komponenter). Som allmän basperiod har valts
tiden 1867-77, och procentiska indextal beräknas sedan
såväl för hvarje vara som också, genom uträknande
af aritmetiska medier, för de 6 undergrupperna, de 2
hufvudgrupperna och alla de 45 varorna tillsammans,
hvilket senare indextal alltså blir en den allmänna
prisnivån angifvande generalindex. Sammanfattande
indextal för längre tidsperioder ha också utarbetats,
och beräkningarna gå f. ö. tillbaka ända till
1818. Då en grafisk framställning af en prisindex
ger en betydligt klarare bild af prisförändringarnas
gång och omfång än en sifferföljd, meddelas här
(å sp. 295-296) ett diagram af Sauerbecks årliga
generalindex för tiden 1825-1913. Af detta diagram
framgår tydligt, dels att prisförändringarna (i
detta fall förändringarna i den allmänna prisnivån,
för så vidt den kan anses representeras af dessa 45
komponenter) förete en viss rytmisk regelbundenhet,
dels att man under ifrågavarande tid haft två skilda
slag af prisförändringar. Man kan nämligen konstatera
förekomsten dels af sammanhängande längre perioder
om öfver 20 år, under hvilka den allmänna prisnivån
i stort sedt antingen stiger eller faller, och dels,
inom dessa långa perioder, af kortare, blott ett fåtal
år omfattande växlingar mellan stigande och fallande
pris. Denna senare vågrörelse återspeglar, hvad man
vanligen kallar konjunkturväxlingarna, de rytmiskt
återkommande växlingarna mellan högkonjunktur med
stigande pris och lågkonjunktur med fallande pris,
mellan hvilka gränsen utgöres af en mer eller mindre
utpräglad krispunkt. Så framträda på diagrammet
tydligt bl. a. de högkonjunkturer, som föregingo
kriserna 1857, 1873 och den oss närmast liggande 1907
med de därefter följande depressionstiderna. De stora,
tiotal af år omfattande prisförskjutningarna åter ge
en bild af de långsamt försiggående förändringarna i
prisen eller i penningvärdet (se d. o.). Fyra sådana
långa perioder framträda på diagram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
