- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
135-136

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Précieuses - Preciosa - Precipitando - Precipitat - Precipitin - Precis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135

Preciösa-Precis

136

kritik, var med ett slag besegrad och fick lämna rum
för den franska klassicitetens poesi. Jfr So-maize,
"Dictionnaire des précieuses" (1661; ny uppl. 1856),
Livet, "Précieux et précieuses" (3:e uppl. 1896),
och Vincent, "Hotel Rambouillet and the précieuses"
(1900). K j.*

Preciösa, astron., en af småplaneterna.

Precipitando [pretjipita’ndå], it., mus.,
bråd-störtande, påskyndande.

Precipität (af lat. prcecipitäre, kemiskt
utfälla). 1. Husdjurssk., användes på grund af sin
halt af kalk och fosforsyra som tillskottsfoder
åt husdjuren, då fodret lider brist på dessa
näringsämnen. .- 2. Kem., eg. fällning, användes
i landtbrukstermino-logi för att beteckna fälld
fosforsyrad kalk (dtfosjat). En sådan vara är den
vid limberedning ur ben erhållna limkalken. Ur benen
utlöses kalksalten från den limgifvande väfnåden,
och ur lösningen utfaller difosfatet vid lösningens
neutralisation med kalk. Ett annat sådant preparat
är palmcerfosjat (se d. o.). På grund af sin
lättlöslighet i svaga syror användes precipitat
dels som fosfatgödsel och är i gödselvärde
ungefär jämgodt med superfosfat (se d. o.),
dels som foderfosfat, som ges åt nötkreatur och
svin, för att förekomma eller bota sjukdomar,
som härröra af brist på kalk och fosforsyra
(se Benmjukhet 2). - Hvitt precipitat. Se d. o.
1. H. F. 2. H. J. Dft.

Precipitin (af lat. prcecipitäre, kemiskt utfälla)
är en antikropp (se d. o.), som finnes i blodvätskan
någon tid efter införandet däri af ett främmande
ägghvitämne, det s. k. antigenet, och kännetecknas
däraf, att det bildar fällning med nya doser
af antigenet. Det längst kända precipitinet är
laktoserum, som erhålles genom insprutning af mjölk
i blodådrorna af ett djur och som utfäller kaseinet
ur mjölk - det verkar således på samma sätt som löpe
(enligt Bordet 1899). Äfven efter insprutning af
hönsägghvita i blod innehåller detta ett precipitin,
som fäller hönsägghvita. Vid upphettning af detta
precipitin någon tid öfver 70° C. ej blott förlorar
det sin precipiterande egenskap, utan hindrar
fällnings bindande. Ett s. k. anti-precipitin har
uppkommit. Detta förhållande synes vara ganska allmänt
hos precipitinerna.

De viktigaste precipitinerna äro likväl de, som
bildas, när blodserum från ett djur (t. ex. en
häst) införes i blodbanan på ett djur af annan art
(t. ex. en kalf). H. J. Hamburger i Groningen
studerade det bildade precipitinets verkan
kvantitativt genom att uppmäta storleken af den
fällning, som bildades vid sammanblandningen af
en viss mängd hästserum med en gifven mängd serum
från en kalf, som blifvit gång på gång behandlad
med hästserum, så att kalfvens blod innehöll
en jämförelsevis stor mängd precipitin. Hans
experimentella data beräknades sedan af S. Arrhenius,
som visade, att en molekyl af antigenet i hästserum
fäller en molekyl precipitin, men att vid ytterligare
tillsats af en eller två molekyler antigen fällningen
upplöses. Ett liknande förhållande är icke ovanligt
hos dessa kroppar; så bildas fällning vid en första
tillsats af kasein (ur mjölk) till laktoserum för
att sedermera upplösas vid ytterligare tillsats
af kasein. Men detta förhållande är ej allmänt; så
t. ex. förekommer ej bildning af en lättlöslig kropp,
om serum från ett får tillsättes det

precipitat, som uppstår, då detta serum blandas med
motsvarande precipitin ur kaninblod. Detta precipitin
förmår fälla ej blott fårserum, genom hvars införande
i kaninens blodådror det blifvit bildadt, utan också
blodserum från närbesläktade djur, såsom från getter
och från nötkreatur. Men fällningen blir då ej så
ymnig, l kbcm. kaninserum förmådde vid Hamburgers
försök ge 0,12 kbcm. precipitat med fårserum,
O,oss kbcm. med getserum och endast O,oss kbcm. med
oxserum. Man kan säga, att släktskapen mellan det
antigen - i detta fall fårserum -, som föranledt
precipitinbildningen, och det serum, som prof vas i
afseende på sin egenskap att fällas af precipitinet i
fråga, anges af dessa siffror. Sera från djur, som äro
mycket litet besläktade med får, t. ex. hundar eller
apor, fällas alls icke af sagda precipitin. Detta
förhållande är af stor såväl teoretisk som praktisk
betydelse. Man har dels med hjälp däraf bestämt
blodsför-vantskapen mellan olika djur och bland
annat påvisat människans nära skyldskap med de högst
stående aporna. Enligt försök af Nuttall gaf 0,i
kbcm. precipitin mot serum från människa, då det
blandades med 5 kbcm. af följande sera, nedannämnda
mängder precipitat: människoserum 0,31, gorille-serum
0,21, orang-utanserum 0,13, hundapsserum 0,09 kbcm. På
liknande sätt ha Friedenthal och Magnus påvisat
släktskap mellan jästsvamp och tryffel. Dels har man
begagnat sig däraf för att bestämma, om en blodfläck
härrör från män-nisko- eller djurblod, hvilket är af
största betydelse för rättsmedicinen. Man löser upp
en del af den materia, som förorsakat blodfläcken,
hvilken vanligen förefinnes på ett klädesplagg
eller en knif, i vatten och tillsätter lösningen med
precipitin, bildadt genom införande af människoblod
i blodådrorna af ett djur, t. ex. ett får eller en
kanin. Erhålles då en fällning, sluter man till,
att fläcken härrör från människoblod (apblod har man
vanligen icke anledning att misstänka, och skulle
så vara fallet, kan man göra jämförande försök med
precipitin mot apserum för att utreda frågan). Denna
metod har utbildats särskildt af Uhlenhuth, men äfven
af Wassermann, Schiitze och Hamburger.

Denna blodanalys har på senaste tiden i hög
grad skärpts genom användande af den så kallade
komplement]orskjutning en. Det i sammansatta hemolysin
ingående s. k. komplementet 1. alexinet upptages
nämligen af precipitatet, äfven när detta finnes
i så ringa mängd, att det icke kan upptäckas af
ögat. Komplementet (alexinet) säges då förskjutas,
hvaraf följden blir, att vid tillsats af immun-kropp
- äfven kallad am-boreptor - bildning af sammansatt
hemolysin uteblir, så att också vid tillsats af
de blodkroppar, som påverkas af sagda hemolysin,
ingen hemolys (se d. o.) uppstår. Neisser och Sachs
ha utbildat denna metod för rättsmedicinska ändamål.

Agglutininerna, som bildas efter införande af celler
som bakterier eller blodkroppar i ett främmande djurs
ådror, visa i många afseenden liknande egenskaper
med precipitinerna, så bildas vid upphettning af dem
ofta "antiagglutininer", hvarför de kunna anses som
ett särskildt slag af preci-pitiner. Se S e r u m.
S. A-s.

Precis (fr. precis, af lat. prcecisus, eg. tvärt
af-skuren), just, alldeles; fri från allting
öfverflödigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free