- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1427-1428

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porthvalf, befästningsk. Se Potern - Port Ibrahim. Se Sues - Portici - Portier - Portik - Portinari, Beatrice. Se Dante, Alighieri, sp. 1366 - Portion - Portionsskilling. Se Tobaksskilling - Portishead - Portius, David - Portiär - Port Jackson l. Sydney harbour - Port Jervis - Portkorpral, krigsv. Se Korpral - Portlakfamiljen, bot. Se Portulacaceæ - Portland, Isle of - Portland, namn på flera städer i Förenta staterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1427

Porthvalf-Portland

1428

Porthvalf, befästningsk. Se P o t e r n. Port
Ibrahim. Se S u e s.

Portici [på’rtitji], stad uti italienska
prov. Na-poli, vid Neapels golf och foten af
Vesuvius, 8 km. s. ö. om Neapel, vid järnvägen
mellan denna stad och Saierno. 17,009 inv. (1911)
i hela kommunen. Sydöst om staden ligger det
praktfulla, af Karl III 1738 byggda kungliga
palatset (sedan 1882 landtbruksskola) med vackra
parkanläggningar, bortom hvilka Kesina vidtar,
en stad, under hvilken det gamla Herculaneum
ligger begrafvet. (J. F. N.)

Portier [pårtië], fr., portvakt, hotellportvakt.

Portik (lat. po’rticus), en täckt gång, som
åtminstone åt ena långsidan öppnar sig utåt
och hvars tak där uppbäres af pelare eller
kolonner. Den andra sidan stöder sig i regel mot
en byggnad. Portik kallas alltså likaväl omgången
mellan kolonnerna och cellaväggen utomkring ett
antikt peripte-raltempel som en af kolonner eller
pelare buren förhall framför ingången till en
byggnad. Portik kallas sålunda äfven både den
rundt omkring en peristyl löpande gången mellan
omgifningsmurarna och kolonn- eller pelarraderna
och en dylik anordning enbart på gårdens ena
sida. Jfr A r k a d, Loggia och Peristyl.
I. G. C.

Portinäri [par-], Beatrice. Se Dante Alighieri,
sp. 1366.

Portion (lat. po’rtio), del, andel; afmätt del,
särskildt af en maträtt. - Krigsv., den kost, som
för en dag bestås hvar och en af manskapet. Den
svenska fredsportionen är rikligare tilltagen
än någon utländsk. Till grund för densamma
ligger den 1900 bestämda normalportionsstaten
å kokföda, hvilken för man och dag upptar
650 gr. mjukt eller 433 gr. hårdt rågbröd,
170 gr. färskt nötkött, 75 ’gr. salt fläsk, 60
gr. salt sill, 20 gr. smör, 100 gr. gula ärter,
100 gr. korngryn, O,: 1. potatis, l 1. skummad
mjölk och 5 öre i penningar. Trupperna uppgöra
med ledning af kostnaden för en portion enligt
denna stat en särskild utspisningsstat, hvarvid
de icke äro bundna af normalportionsstaten. Vid
mobilisering, i krig och vanligen under större
fält-tjänstöfningar tillämpas en särskild
krigsportionsstat af 1906, som för man och dag
upptar 500 gr. hårdt rågbröd, 100 gr. risgryn,
l 1. potatis, 300 gr. färskt nötkött, 150
gr. saltadt fläsk, 100 gr. sötmjölksost, 15
gr. kaffe, 15 gr. socker och 20 gr. salt, hvarvid
åtskilliga utbyten medges, äfven mot konserver,
hvilka till större eller mindre del kunna ingå
i portionen (förr kallad fältportion). Då reser
vlif smedel, till hvilka räknas reservbröd
(särskildt slag), choklad och konserver, till
hufvud-saklig del ingå i portionen, benämnes
den vanligen reservportion. I reglementena
upptas numera icke den förr brukliga och
i själfva verket fortfarande förekommande
torr j’ödeportionen, som användes vid sådana
tillfällen, då kokning icke kan ega rum,
och utgöres af rökt eller torkadt kött, ost,
bröd, kaffe o. s. v. - Portion tillkommer
allt i tjänstgöring varande manskap och utgår
antingen in natura (naturaportion) eller i
kontant (kontant portion) med portionens värde
(portionspriset, undantagsvis högre). Officerare
och underofficerare med vederlikar ega under
fredsförhållanden rätt att mot erläggande af
portionspriset utfå manskapsportion. Enhvar,
som på grund af mobiliseringsorder åtnjuter
krigslön, eger rätt till portion

eller, där sådan icke kan åstadkommas, till
ersättning därför i penningar. - På militära
sjukhus användes särskild sjukportion,
hvartill stundom kommer extra portion. Jfr
Proviant. C. O. N.

Portionsskilling. Se Tobaksskilling.

Portishead [påtishe’d], hafsbad i engelska
grefskapet Somerset, vid Severns mynning,
12 km. v. om Bristol. 3,329 inv. (1911).
J. F. N.

Portius, David, fortifikationsofficer, antogs som
militäringenjör i svensk tjänst senast 1631, och
att han som sådan åtnjöt högt anseende, framgår
däraf, att han 1632 hade ej mindre än 1,400
rdr i årslön. P. utstakade 1631 befästningar
vid Frankfurt a. d. Öder och en skans vid
Landsberg samt ledde befästningsarbetena vid
Damm och Stettin, där bl. a. ett stort verk på
Lastadien uppfördes enligt P :s dessein. Han
synes ha deltagit i belägringen ät Hameln
1633 och var med i slaget vid Oldendorf, öfver
hvilket han sedan uppgjorde en bataljplan. Ett
par befästningsritningar af P :s hand finnes
ännu i behåll. L. W:sonM.

Portiår (af fr. portiëre), dörrförhänge.

Port Jackson [på’t djä’ksen] 1. Sydneyhar-b o
u r, en stor, djupt in i landet trängande vik
i Nya Syd-Wales. Den upptäcktes 1770 af Cook
och undersöktes närmare af A. Phillip 1788,
som vid dess strand anlade den koloni, som han
fått i uppdrag att grundlägga. Viken, hvars
inlopp är skyddadt genom batterier, är den
förnämsta flottstationen i Australien. Vid
en af vikens armar ligger Sydney.
J. F. N.

Port Jervis [på’t djë’vis], stad
i nordamerikanska staten New York, vid
föreningen af Delaware och Neversink, nära
gränsen mot Pennsylvania och New Jersey. 9,564
inv. (1910). Stora järnvägsverkstäder,
stenkolshandel. J. F. N.

Portkorpräl, krigsv. Se Korpral.

Portlakfamiljen, bot. SePortulacaceæ.

Portland, Isle of [äi’l QV på’tlend], ö
eller halfö i Engelska kanalen, hörande till
grefsk. Dorset, 7 km. s. om Weymouth, förenad med
fastlandet genom den 15 km. långa Chesilbanken,
en låg grusbank. Halfön är 7 km. lång, 2,s
km. bred och har en areal af 11,? kvkm. Den
har brant kust och är otillgänglig från
sjön utom i s., där den löper ut i en spets,
Bill of P., som uppbär 2 fyrar. Halfön lämnar
förträfflig byggnadssten, som användts till en
mängd offentliga byggnader i England (årligen
utföras omkr. 70,000 ton); därjämte exporteras
fårkött. På P. finnes sedan 1848 en straffkoloni
med omkr. 900 fångar. Folkmängden uppgick
1911 till 17,011 pers. Redden mellan halfön
och staden Weymouth skyddas af två vågbrytare
(den större 3,2 km. lång, 30 m. bred), byggda
af straffångar 1847 -72, och försvaras af fyra
starka fort och 13 batterier med 320 kanoner.
(J. F. N.)

Portland [på’tlənd], namn på flera städer i
Förenta staterna. 1. Största staden i Maine,
på en i Casco bay utskjutande, 5 km. lång
och 1 km. bred landtunga. 58,571 inv. (1910),
hvaraf 294 födda i Sverige. P. är välbyggd,
med många trädplanterade gator, hvarför den
stundom kallas "skogsstaden". Hufvudgatan är
Congress street, som går genom hela staden från
västra promenaden på Bramhalls hill till östra
promenaden vid Munjoy’s hill. Nara midten af
gatan ligger City hall och i närheten posthuset,
af hvit marmor i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free