Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porthan, Henrik Gabriel - Port Harbour - Porthcawl - Port Henri. Se Port-au-Prince - Port Hope - Port Huron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1425
Port Harbour-Port Huron
1426
tationcr, som han under namn af Sylloge
monumentorum ad illustrandam historiam fennicam
pertinen-tium (1802-04, icke af slutad)
publicerade en med god urskillning sammanställd
samling af de viktigaste urkunderna rörande
Finlands medeltidshistoria. P :s förtjänst
som historiker ligger såväl däri, att han var
den förste, som fattade Finlands historia som
ett själfständigt forskningsområde, som däri,
att han samlade och sorgfälligt granskade
det hufvudsakliga materialet för Finlands
medeltidshistoria. Af bristen på tillgångar
blef P. tvungen att välja disputationsformen
och att framlägga sin lärdom i latinsk dräkt
samt i noter och t. o. m. noter till noterna,
hvilket i synnerhet i hans "Chronicon"
försvårar läsningen. Han hade i öfrigt mera
anlag för det skarpsinniga forskningsarbetet
än för att i öfversiktlig, berättande form
framlägga sina resultat. Hans inträdestal
i Yitt. hist. o. ant. akad., Anmärkningar,
rörande finska folkets läge och tillstånd vid den
tiden, när det först lades under Svenska kronans
vissa och varaktiga välde (1788, utg. i 4 dlr
af akademiens handlingar 1795), är i formellt
hänseende afrundadt, men andra afhandlingar,
såsom De bircarlis (1786, 1789), De antiqua
gente quenorum (1788), Finlands historia under
konung Christiern II:s regering (1800) m. fl.,
äro i detta afseende mindre fulländade. Hans
uppfattning af den katolska kyrkans historiska
roll är i viss mån begränsad, i det att han från
sin rationalistiska ståndpunkt betecknar många
af dess sedvanor som endast vidskepelse; men den
pietet, hvarmed han omfattar förgångna tiders
personligheter, hindrar honom dock att ensidigt
bedöma den katolska kyrkans representanter i
Finland. P :s strängt kritiska metod var genom
hans lärjungar länge efter hans död rådande i
den finska historieforskningen. - Under resor
samt genom vänner och lärjungar insamlade P. ett
rikt förråd notiser till Finlands geografi, som
till stor del publicerades i "Åbo tidning." Han
granskade i de successiva upplagorna af Tunelds
geografi kapitlen om Finland och genomförde
i sjunde upplagan en omfattande omredigering,
som blef af bestående värde. Äfven medverkade
han till de finska kartorna i S. G. Hermelins
kartverk.
P. var 1770 en af stiftarna af
"Aurora-förbundet" och verkade där på
utbildningen af A. N. Clewbergs (Edelcrantz),
J. H. Kellgrens och J. Tengströms poetiska
stil. Han var hufvudredaktör för det veckoblad,
som publicerades under namn af "Tidningar,
utgifna af ett sällskap i Åbo". Sedan företaget
1771_78 fortgått, men därefter blifvit afbrutet,
återupptog han det 1782-85 och medverkade,
äfven sedan hufvudledningen öfvergått i andra
händer. Hans egna bidrag utgjordes af poetiska
stycken, geografiska och historiska uppsatser
och aktstycken, ekonomiska och moraliska
betraktelser m. m. 1803 grundlade han jämte
J. Tengström "Allmän litteraturtidning" med
omfattande program, men denna förtjänstfulla
publikation måste med årets slut upphöra till
följd af vederbörandes skuggrädsla. Under P :s
presidium utkommo 211 disputationer. Som bref
skrifvare var P. kort och nästan torr, men sakrik
och synnerligen pålitlig. Till studenterna stod
P. i ett faderligt förhållande. Han var kurator
för österbottniska nationen
1771-77, inspektor för borealiska nationen sedan
1778 och inspektor för österbottniska nationen
sedan 1779. Borealiska nationen lät 1799 öfver
honom slå en medalj.
Sträfvanden, som afsågo Finlands väl, kunde
räkna på P :s understöd och medverkan, äfven
då de lågo inom det rent praktiska lifvets
område. Han deltog visserligen icke i Finska
hushållningssällskapets grundläggning, men blef
snart en af dess verksammaste medlemmar. 1799
utnämndes han till medlem af den då tillsatta
finska Strömrensningsdirektionen. - Finland
var föremålet för hans forskningar och hans
verksamhet, men han älskade tillika Sverige
med dess gamla samhällsskick, dess folkfrihet
och starka konungamakt. Med vemod blickade han,
som af hans.bref framgår, mot framtiden, anande,
att föreningen emellan Sverige och Finland inom
kort skulle brytas. Han bedömde därför också
med den största stränghet G. M. Sprengtportens
företag. - P:s byst, af J. T. Sergel, aftäcktes i
universitetet 1816, men förstördes vid Åbo brand
1827. Ett monument öfver P. med hans staty,
modellerad af K. E. Sjöstrand, aftäcktes i
Åbo 1864. 1884 restes en granitsten till hans
minne i hans födelsebygd, Viitasaari. Vid
universitetets minnesfest 23 nov. 1804 holl
J. Tengström ett latinskt minnestal (tr. 1821). -
De viktigaste af P:s skrifter äro samlade i
Henrici Gabrielis Porthan opera selelta, utg. af
"Finska litteratursällskapet" i 5 dlr 1859-73
genom S. G. Elmgren och Aug. Schauman. Jfr
J. J. Tengström, "Chronologiska förteckningar
och anteckningar" (1838), Fr. M. Franzén,
"Minne af kanslirådet H. G. Porthan" (i
"Sv. akad:s Handl. ifrån år 1796", bd 20,
1843), G. Eein, "H. G. P." (1864), V. Lagus,
"H. G. P:s bref till M. Calonius" (2 bd, 1886),
Ernst Lagus, "Bref från H. G. P. till samtida"
(2 bd, 1898), G. Palander, "H. G. P. historian
tutkijana" (1901) och "H. G. P., yliopiston
opettajana" (1902), samt M. G. Schybergson,
"H. G. P." (I, II 1908, 1911; i Skr. utg. af
Svenska litteratursällskapet i Finl., bd LXXXIII,
XCyill). M. G. S.
Port Harbour [på’t hä’bo], befäst
krigshamn på Hawaii och stödjepunkt af
l :a rang för nordamerikanska flottan.
L. W:sonM.
Porthcawl [påthkå’l], hamnstad i engelska
grefsk. Glamorgan, vid Bristolkanalen, 50
km. v. om Car-diff. 3,444 inv. (1911). Mycket
besökta hafsbad. Konvalescenthem för arbetare.
Port Henri [pårtäri]. Se Port-au-Prince.
Port Hope [på’t håu’p], hamnstad i prov. Ontario,
Dominion of Canada, vid norra stranden af sjön
Ontario och vid järnvägen Montreal-Toronto. 4,188
inv. (1901).
Port Huron [på’t hjo/ren], stad i nordamerikanska
staten Michigan, vid västra sidan af S:t Clair
river, 3 km. från södra ändan af sjön Huron, är
utgångspunkt för flera viktiga järnvägslinjer
såväl till Canada (järnvägstunnel under S:t
Clair på Grand Trunkbanan till Sarnia i Canada,
ett 1,836 m. långt järnrör med en diameter
af 6 m.) som till unionen samt till flera
ångbåtslinjer på Huron. 18,863 inv. (1910). Högre
skola, spannmålseleva-torer, industri och
ansenlig handel med trävaror och spannmål (import
1912 5,96 mill. doll., export 32,2 mill.).
(J. F. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
