Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polynesiska språk - Polyneura, zool. Se Harkrankar - Polyneurit, med. Se Nervsjukdomar, sp. 801 - Polynises. Se Eteokles - Polynitroföreningar, kem. Se Nitroföreningar - Polynja - Polynom, mat. - Polyodontidæ, zool. Se Skedstörar - Polyommatus, zool. Se Guldvingar - Polyonomi - Polypapilloma tropicum, med. Se Pian - Polyparium - Polypeptider, kem. Se Peptider - Polyper. 1. Zool. - Polyper. 2. Med. - Polypetal, bot. Se Apetalæ och Dicotyledoneæ - Polyphemus, myt. Se Polyfemos - Polyphylla, zool. Se Ollonborrfamiljen - Polypi, zool. Se Koraller - Polypierit, paleont. - Polyplectron, Spegelpåfåglar, zool. - Polypmaneter, zool. Se Coelenterata, sp. 483 ff. - Polymetoden. Se Crayon-maner - Polypodiaceæ, Bräkenfamiljen, bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1309
Polyneura-Polypodiaceæ
1310
"mängd", t. ex. samoa nuu, stad, te (artikel) atu
nuu, städerna. Kasus uttryckes genom förutgående
partiklar och kunna därför uppföras till lika
stort antal som i altaiska språk. Vid personliga
pronomina finnas icke blott dual och plural,
utan äfven (vid l :a personen) för bäggedera
särskilda inklusiva och exklusiva former,
allteftersom den tilltalade inbegripes i "vi"
eller icke. Relativ saknas. Vid verbalstammen,
som är fullkomligt oföränderlig, uttryckas
tempora och modi genom föregående partiklar samt
person och numerus ej genom ändelser, utan blott
genom föregående eller efterföljande pronominala
subjekt, t. ex. tonga alu, gå, oku ou alu, jag
går, o’ku ke alu, du går, naa ke alu, du gick,
o. s. v. - Grundlöst är det redan af Bopp, senare
af andra - t. ex. A. Fornander, "An account of
the polynesian race" ("Compara-tive vocabulary
of the polynesian and indo-euro-pean languages",
III, 1885) - gjorda antagandet om släktskap
mellan de polynesiska och indoeuropeiska (ariska)
språken. - Jfr Hale, "A comparative grammar of
the polynesian dialects" och "Essay ät a lexicon
ön the polynesian lan-guage" (i "United states
exploring expedition", bd VII, 1846), samt Grey,
"Handbook of african, australian and polynesian
philology" (Kapstaden 1859). öfrig litt. se
Malajisk-polynesiska sp råks_t am m e n.
H. A. (K. F. J.)
Polynéu’ra, zool. Se Harkrankar.
Polynéurit, med. Se Nervsjukdomar, sp. 801.
Polynises. Se E t e o k l e s.
Polynitroföreningar, kem. Se Nitroförenin-gar.
Polynja [palinja’], ry., vak, öppet ställe i
isen; benämning på det isfria haf, som enligt
åtskilliga geografers hypotes skulle finnas
kring nordpolen.
Polynõm (af grek. poly’s, mången, och no’mos,
lag), mat., ett algebraiskt uttryck, som
består af flera genom plus eller minus förenade
termer. Stundom använder man ordet i motsats
endast till monom, d. v. s. ett uttryck, som
består af en enda term; men ofta tages det i en
inskränktare betydelse, i det att från polynom
afskiljas både binom (uttryck med två termer)
och någon gång äfven trinom (uttryck med tre
termer). Ett polynom af enklaste lag är uttrycket
a + b + c - d. Stundom bestå polynomens olika
termer af faktorer, som själfva äro polynom,
t. ex.
l + x(a + b -j- c) + %2(a + b), stundom eger
ett monom till faktor ett polynom, t. ex. a(x +
y + z + t). Då vid algebraiska räkningar polynom
förekomma, är det ofta af vikt att ordna dessas
termer med hänsyn till vissa bokstäfver,
hvarigenom öfverskådligheten befordras och
behandlingen underlättas. - Med polynomial-t
e o r e m förstår man stundom formeln för
ett polynoms upphöjning till en godtycklig
potens. Formeln, som utgör en generalisation
af Newtons binomialteorem (se d. o.), angafs
redan af Leib-niz, Moivre och Euler. Den
härleddes sedermera medelst en särskild metod och
undersöktes närmare inom den s. k. kombinatoriska
skolan (se d. o.) i Tyskland, men utan att
några för vetenskapen viktiga resultat erhöllos.
(I- F.)
Polyodo’ntidæ, zool. Se Skedstörar.
Polyo’mmatus, zool. Se Guldvingar.
Polyonomi (grek. polyonomi’a), mångnamnighet.
Polypapillõma tröpicum, med. Se Pia n.
Polypärium kallas den fasta stommen eller
skelettet hos korallerna och några andra
djurgrupper, t. ex. graptoliterna. Hos de
förra består det vanligen af kalk, någon
gång af horn, hos de senare af kitin.
B. L-n.*
Polypeptider, kem. Se P e p t i d e r.
Polyper (grek. poly’pus, mångfoting). 1. Zool.,
namn på åtskilliga af Cælenterata (se
d. o.) och koraller. - 2. Med. Gruppnamn för
sådana svulstliknande väfnadsnybildningar, som
medelst en bredare eller smalare stjälkartad
bildning hänga vid den slemhinna, från hvilken
de utgå. Endast yttre form och lokalisation äro
sålunda gemensamma för dessa väfnadsnybildningar,
i öfrigt kan deras närmare histologiska byggnad
vara ytterst växlande. I regel är det icke fråga
om äkta svulster, utan om väfnadsnybildningar,
ofta af inflammatoriskt ursprung, som blott
i sin yttre form ha en viss likhet med en
svulst. 2. G. H.
Polypetäl, bot., detsamma som eleuteropetal och
koripetal (se dessa ord).
Polype’talæ (af grek. poly’s, mången, och
pe’ta-lon, blad), bot. Se A p e t a l æ och
Dicotyle-d o n e æ.
Polyphëmus, myt. Se Polyfemos.
Polyphy’lla, zool. Se Ollonborrfamiljen.
Polypj, zool. Se Koraller.
Polypierit, paleont., skelettet för de
egentliga, en sammansatt korallstock hos
familjen Heliolitidæ bildande polyperna (se
Heliolitidæ, fig. a, b och c), till skillnad
från den mellan polypieriterna liggande
skelettbildning, som kallas c o e n e n-c h y m.
A. Hng.
Polyple’ctron, Spegelpåfåglar, zool., ett
släkte i de fasanartade fåglarnas familj
(Phasiani-dæ) och ordn. Galliformes. Hufvudet
är fjäderbe-klädt ända fram i ögontrakten,
näbben lång, vingarna korta och afrundade,
med förlängda armpennor och täckfjädrar,
som dock ej öfverskjuta handpennorna, af
hvilka den 5:e och den 6:e äro längst. De öfre
stjärttäckarna räcka blott till midten på den
af 16 pennor bestående, takformiga stjärten,
hvars mellersta pennor icke äro förlängda. Tarsen
är längre än mellantån och bär hos hannen 2-4
sporrar. Till detta släkte höra 6 arter från
sydöstra Asien. Spegelpåfågeln 1. T schin-q u
i s, P. cJiinquis, är hemma i Assam och Burma.
C. R. S. (G. G.)
Polypmaneter, Hydrozoa, zool. Se Cælenterata,
sp. 483 ff.
Polypmetoden. Se Crayon-maner.
Polypodiaceæ, Bräkenfamiljen, bot.,
ormbunksfamilj af serien Filicales
leptosporangiatæ bland Filicales
med omkr. 2,800 arter i tropiska och
tempererade länder. Sporangierna, som sitta
på bladens undersida, äro försedda med en
ofullständig, vertikal ring och öppna sig
med en tvärspricka. De flesta äro fleråriga
örter af typiskt ormbunksutseende, några äro
träd och utgöra huf-vudmassan af ofvannämnda
serie I Sverige är familjen representerad af 12
släkten. Familjens nytta är ej stor. Ett af de
viktigaste maskmedlen är rhizomet af Dryopteris
(Aspidium) filix mas. Khi-zomet af Pteridium
och andra användes som näringsmedel. Åtskilliga
odlas allmänt som prydnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
