Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plagemann. 1. Karl Johan Fredrik P. - Plagemann. 2. Karl Gustaf P. - Plagemann. 3. Arnold Abraham P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
Plagemann
1002
själfständig föreläsare i experimentalkemi
och farmaci. 1817 öppnade han med vederbörligt
tillstånd ett för öfre Norrmalm afsedt apotek,
"Nordstjärnan" , kalladt ’ ’instruktionsapotek",
emedan P. ålades att vid detsamma, då han
därom anlitades, meddela farmacie studerande
nödig praktisk undervisning. 1826 förordnades
han till ständig examinator i provisors- och
apotekarexamina samt erhöll 1831 assessors
n. h. o. v. Efter att 1831 ha bortarrenderat
sitt apotek mottog han 1833 af "Norrlands
välgörare", grosshandlaren K. F. Liljevalen i
Stockholm, uppdrag att i Skellefteå anlägga en
ke-misk-teknisk fabrik för tillgodogörande af
grankåda, hvarefter han i flera år, på uppdrag
af regeringen, meddelade allmogen i Norrland
och Dalarna undervisning i tillverkning af
bl. a. pottaska. Också utfördes 1834-40 från
de norra provinserna denna vara till ett värde
af 534,547 kr. 1843 utnämndes P. till direktör
för salpetersjuderiverket i Norrland och bodde
därefter en följd af år i Umeå. Sedan 1856 var
han åter bosatt i Stockholm.
2. K a r l Gu st a f P., den föregåendes
son, målare, f. 2 april 1805 i Södertälje,
d. 2 febr. 1868 i Rom, egnade sig först åt
apotekaryrket, tog provisors- och därefter
studentexamen, studerade ett år vid Falu
bergsskola och tjänstgjorde sedan på apotek
i Kristianstad. En resa till Köpenhamn väckte
hans konstnärslängtan. Efter en tids studier för
Westin blef han 1827 elev vid konstakademien,,
där han snart uppflyttades i modellskolan och
fick pris för Epa-meinondas’ död (1829), Herkules
på bålet (1830) och Faëton kör solens vagn och
träffas afJuppitersblixt(I831). Sistnämnda
år reste han till Italien i sällskap med
engelske legationssekreteraren S:t George,
målade på beställning af denne Leda och svanen
m. fl. samt Herdarnas tillbedjan, altartafla
till en kyrka i Irland. Två år vistades P. i
Florens och blef där intagen af det toskanska
1400-talsmåleriet. I juni 1833 vandrade han
till Rom, hade till en början svårt att reda
sig där, tog anställning hos en konsthandlare,
grefve Ca-brall, och experimenterade en
tid framåt med att åt denne "korrigera"
och komplettera gamla skadade målningar, som
konsthandlaren sedan sålde som verk af gamla
mästare. P. hade stor förmåga i att kopiera och
att genom kemiska konstgrepp ge sina kopior ett
åldrigt utseende. Då han 1836 fick akademiens
resestipendium, upphörde hans förbindelse med
Cabrall. P. hemsände flera originalmålningar,
Judit, Krigare, S. Agnes m. fl. (utst. 1836),
Sjåljporträtt (1838, Konstakademien), Judas
återställer de trettio silverpenningarna (s. å.,
Konstakademien - en replik väckte uppseende i Rom
1840), Mandolinspelerska (1843), Månskenslandskap
jrån Subiaco (1847, National-
K. G. Plagemann. Efter ett själf p orträtt
från ungdomsåren.
museum) och Grekiska flyktingar (1851, Göteborgs
museum). Bland denna tids svenska konstnärer
var P. den ende, som italieniserade sig i
sin konst. Han lefde sitt eget lif utanför
landsmännens kretsar, var en lyrisk drömmare
och romantiker, som likväl hade sina anfall af
pojkaktighet, skämtlynne "en egen extravagant
humor". Han var också den ende svenske
konstnär, som tog aktiv del i Roms försvar
mot fransmännen 1849 - som korpral och sedan
sergeant vid borgargardets mobila afdelning var
han med i flera strider. 1852 lämnade han Rom
i sällskap med en 18-årig italiensk flicka,
som han enle-verat ur ett kloster, vistades
två år i Madrid, kopierade där på beställning
af konungen af Württemberg taflor af Tizian och
Paolo Veronese, målade porträtt och "italienska
sujets". Efter 23 års frånvaro återkom han
till Sverige 1854, öfvervintrade i Umeå med
sin italienska hustru och bosatte sig sedan i
Stockholm. Där blef han led. af Konstakad. 1856,
men gick miste om den professorsplats han
hoppats på, upprättade ett "institut för målning
och teckning", som egde bestånd några år, var
teckningslärare vid slöjdskolan, Karlberg och
gymnasium, men hade svårt att förtjäna sitt
uppehälle och förblef i hemlandet en främling
både personligen och i sin konst. Bland
hans målningar märkas, förutom porträtt, den
sentimentala Nunna i sin cell (1856, Göteborgs
museum), Den goda tomten (som slog an), Italiensk
jruktförsäljerska (med hustrun som modell, 1861,
nytt exemplar 1865, Nationalmuseum), Natten i
Betlehem (1862), Backanter med en ung satyr
(1863, båda de sistnämnda i Nationalmuseum)
samt altartaflorna Kristus välsignar barnen
(i Lofö kyrka, 1866) och Nattvarden (i Säfvars
kyrka, Västerbotten). Han restaurerade äfven
en del taflor för Nationalmuseum. 1867 på
hösten återvände han till Italien, återsåg Rom,
öfvergick till katolska läran och dog på ett
sjukhus följande år. - För den svenska konsten
blef P :s verksamhet utan betydelse. Hans
målningssätt hade inga förutsättningar att bli
förstådt och uppskattadt hemma, och den kyla, som
omgaf honom, tyckes ha återverkat på hans konst.
3. Arnold Abraham P., den föregåendes kusin,
målare, sjöofficer, f. 19 febr. 1826 i Gustavia
på S. Barthélemy, d. 7 maj 1862 i Göteborg,
blef 1842 sjöman och kom 1844 första gången
till Sverige, trädde 1847 i örlogstjänst hos
Förenta staterna, deltog i kriget mot Mexico
och var 1848 i kustbevakningstjänst, tillbragte
vintern 1848-49 i Cincinnati samt for sommaren
s. å. till Göteborg. Därifrån begaf han sig
till Stockholm och Norrland, började måla i
akvarell och sedan i olja (elev af Melbye i
Köpenhamn 1850-51). 1852- 53 var P. som extra
kadett tjänstgörande på fregatten "Josefina",
bodde sedan i Göteborg och Stockholm till 1859,
deltog 1860-61 i amerikanska inbördeskriget
på nordstaternas sida och förvärfvade kaptens
grad. Han återvände 1861 till Göteborg. P:s
taflor, i hans danske lärares maner, förekommo på
akademiens utställningar och i konstföreningen
på 1850-talet. Fyra af dem egas af Göteborgs
museum. - P:s faster, Anna Katarina Augusta P.,
målarinna, f. 28 mars 1799 i Stockholm, d. 26
maj 1888 i Karlskrona, var elev af J. L. Jensen
i Köpenhamn, målade blommor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
