Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petzholdt, Julius - Petzit, miner. - Petzold, Karl Eduard Adolph - Petzoldt, Joseph - Petzval, Joseph - Petäjävesi - Petöfi, Sándor (Alexander)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde sedan 1840-talets början som bibliotekarie
hos medlemmar af den sachsiska konungafamiljen och
erhöll 1878 titeln geheime hofråd. Sitt litterära
rykte grundlade han genom
Anzeiger für literatur und bibliothekwissenschaft (1840–86) och
Adressbuch der bibliotheken Deutschlands mit einschluss von Österreich und der Schweiz (1844; 5:e uppl. 1875).
Bland hans öfriga arbeten märkas
Handbuch deutscher bibliotheken (1853),
Katechismus der bibliothekenlehre (1856; 3:e uppl. 1877, ny bearb. af Gräul 1890) och
Bibliotheca bibliographica (1866).
Petzit, miner., tellurguldsilfver (Au Ag) Te,
har en färg mellan stålgrått och järnsvart
och eg. vikt = 8–9,4 samt innehåller
18–26 proc. guld, hvadan detta mineral
som guldmalm har ett ganska högt värde.
Ant. Sj.*
Petzold [pä’tsålt], Karl Eduard Adolph,
framstående tysk trädgårdsanläggare, f. 1815,
d. 1891, utförde bl. a. större delen af de
storartade parkanläggningarna vid Muskau i
Schlesien, som påbörjats af furst L. H. H.
Pückler-Muskau. Bland P:s skrifter märkes
Die landschaftsgärtnerei (1867).
C. G. D.
Petzoldt [pä’tsålt], Joseph, tysk filosof,
f. 1862 i Altenburg, sedan 1904 docent vid
tekniska högskolan i Berlin, titulärprofessor,
anhängare af Avenarius, förf. till bl. a.
Einführung in die philosophie der reinen erfahrung (1900–04) och
Das weltproblem vom standpunkt des relativistischen positivismus aus (1906; 2:a uppl. 1912).
S–e.
Petzval, Joseph, matematiker och fysiker,
f. 6 jan. 1807 i Béla, Ungern, d. 17 sept. 1891 i
Wien, utbildade sig först till ingenjör och
arbetade som sådan 1828–35 i Pest, där han
1832 blef filos. doktor, utnämndes 1835 till
ord. professor i matematik vid samma universitet
och öfverflyttade i samma egenskap 1837 till
universitetet i Wien, där han, äfven sedan han
1877 ingått i pensionsåldern, framlefde sitt
lif. P. var en framstående matematiker, men
har därjämte inlagt mycket stora förtjänster
på fysikens område, särskildt inom optiken. På
grund af hans beräkningar lyckades optikern
Voigtländer i Wien tillverka det första för
framställning af porträttfotografier brukbara
objektivet. Medelst detta, som i jämförelse med
äldre objektiv var synnerligen ljusstarkt,
kunde man åstadkomma ett porträtt på mindre
antal sekunder, än man förut behöft minuter.
De nu brukliga objektiven äro i allt väsentligt
konstruerade efter de af P. angifna principerna.
På 1850-talet konstruerade P. jämväl ett
synnerligen utmärkt objektiv för framställning
af landskapsbilder. P., som meddelade resultaten
af sina undersökningar företrädesvis genom
föreläsningar, har utgifvit endast ett fåtal
skrifter, af hvilka de viktigaste äro
Integration der linearen differentialgleichungen (1853–59),
Theorie der störungen der stützlinien och
Theorie der tonsysteme,
de båda sistnämnda i "Zeitschrift für mathematik und
physik" (1904–05). Se biogr. af Erményi (2:a uppl. 1903).
T. E. A.
Petäjävesi, socken i Vasa län, Finland,
Jyväskylä domsaga, Laukkas härad, utgör ett
konsistoriellt pastorat af 3:e kl., Borgå stift,
Jyväskylä kontrakt. Areal 445 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 5,446 personer (1911).
A. G. F.
Petöfi [pä’töfi], Sándor (Alexander),
Ungerns störste lyriske skald, föddes 1 jan. 1823
af slaviska föräldrar i Kis-Körös på pusztan
s. om Budapest. Fattigdom och en orolig natur
drefvo honom från skolbänken ut i brist och nöd
som statist, soldat, aktör vid kringresande
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
