Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petty, sir William - Petty constables. Se Constable, sp. 663 - Petty-Fitzmaurice. Se Fitzmaurice - Petty sessions. Se Fredsdomare, sp. 1326 - Petuna (Bodune; kin. Sing-tschong) - Petunia, bot. - Pétursson, Hallgrimur - Pétursson, Sigurður - Pétursson, Pétur - Pétursson, Jón - Petzholdt, Ernst Christian Frederik - Petzholdt, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Petty constables-Petzholdt
730
hade flera andra ämbeten, särskildt på Irland,
anslöt sig till restaurationen 1660 och
adlades af Karl II. P., som gjorde sig en stor
förmögenhet på jordspekulationer och med mycken
framgång ledde skeppsbyggnadsföretag, deltog i
bildandet af Royal society. Inom statistikens
historia har P. sin gifna ställning som
utvecklande idkare af den exakta, siffermässiga
metoden för undersökning af samhällsföreteelser,
åt hvilken metod just han gaf namnet politisk
aritmetik (se Statistik). Sannolikt medverkade
han väsentligt vid utarbetandet af J. Graunts
berömda "Observations upon the bilis of mortality
of the city of London" (5:e uppl. 1676). Inom
nationalekonomien var P. en föregångare för den
induktivt statistiska metoden; han måste afgjordt
betecknas som merkantilist, ehuru han i ett
och annat afseende afvek från merkantilistiska
åskådningar, t. ex. från det mer primitiva
merkantilistiska motståndet mot export af ädla
metaller. I uppskattningen af arbetsfördelningen
föregrep han Ad. Smith åtskilligt; i värdeläran
intog han den ståndpunkten, att ett föremåls
värde h. o. h. berodde på den mängd arbete,
som dess framställande kräfde; i jordräntan
sag han en öfverskotts-inkomst, men synes
ej ha haft något begrepp om den aftagande
jordproduktiviteten. Han plägar karakteriseras
som ett slags engelsk kameralist. Samtidigt med
att han var en ifrig anhängare af fullständig
religionsfrihet, hade han, sannolikt under
inflytande af sin studiekamrat Hobbes,
tillegnat sig utpräglade sympatier lör ett
starkt centralistiskt statssystem. - P :s
ekonomiska arbeten, bland hvilka märkas
Two essays in political arithmetic (1682;
fr. öfv. 1686) och ytterligare flera "essays"
öfver samma ämne, ha, med anmärkningar och
förklaringar, utgifvits af C. H. Hull under
titeln Economic writings (1899). - Om P :s
inflytande på det svenska nationalekonomiska
tänkandet se K. Petander, "De nationalekonomiska
åskådningarna i Sverige", I (1912). Litt.:
E. Fitzmaurice, "Sir W. P." (1895).
B. n. T.
Petty constables [pe’ti ka’nstobls]. Se C o n-s
t a b l e, sp. 663.
Petty-Fitzmaurice [pe’ti fitsmå’ris]. Se Fitz-m
n u r i c e.
Petty sessions [pe’ti se’jns]. Se Fredsdomare,
sp. 1326.
Petuna (B o du n e; kin. Sing-tschöng),
distrikts-hufvudstad i prov. Kirin i Mandschuriet
vid öfre Sungari, 50 km. innan den mottar
bifloden Nonni. Omkr. 60,000 inv. Området är
mycket fruktbart; ångbåtsförbindelse med Charbin
och Kirin samt uppför Nonni till Tsitsikar.
J. F. N.
Petunia Juss., bot., ett af buskar eller
örter bestående växtsläkte, hörande till
fam. Solanaceæ, Salpiglossidæ-gTu-pipeE,
med 27 arter i tropiska och subtropiska
Amerika. Stjälken är trind. Bladen äro
helbräddade, strödda, i den florala
regionen motsatta och liksom växten för
öfrigt klibbiga. Blommorna sitta ensamma
på tämligen långa skaft och äro trattlika,
med 5-klufvet bräm, ej fullt regelbundna, i
knoppen hopvridna. Ståndarna äro 5, 2 längre, 2
kortare och l kortare än de öfriga. Frukten är en
2-rummig, mångfröig kapsel. En af de vanligaste
trädgårdsväxterna är P. hybrida (se fig., 3,
4), under hvilket namn sammanfattas ett stort
antal former, som urspr. uppstått af den hvit-
blommiga, välluktande P. axillaris och
P. violacea (se fig., l, 2), hvilkas blommor
växla i storlek och färg från renaste hvitt till
mörkaste purpurviolett,
Petunia, l, 2 P. violacea, 3, 4 P. hybrida.
än enfärgade, än med ränder, flammor
och fläckar af mörkare färger i den
brokigaste omväxling, än enkla, än dubbla.
O. T. S. (G. L-m.)
Pétursson [pjä’-], H a 11 g r i m u r, isländsk
psalmförfattare, f. 1614, d. 1674, reste
1628 till Glückstadt för att lära smedsyrket
och kom sedan till Köpenhamn, där han erhöll
någon undervisning, men återvände till Island
och lefde där några år som simpel arbetare och
fiskare, till dess biskop Brynjõlfur Sveinsson,
som redan i Köpenhamn tagit sig honom an,
1644 fick honom befordrad till präst. Som
sådan verkade han i Saurbæ på sydvästra Island
1651-67. P. vann stort namn både som talare
och skald. Hans kväden, både andliga och
världsliga, allvarliga och skämtsamma, lefva
ännu på hans landsmäns läppar. I synnerhet
gäller detta om hans Psalterium passionale,
50 psalmer om Kristi lidandes historia,
hvilka utkommo 1660 (många uppl.), l:a delen
af P:s samlade "Salmar og kvädi" utgafs 1887.
E. Ebg.*
Pétursson [pjä7-], Si g ur b ur, isländsk
författare. Se Isländska litteraturen, sp. 968.
Pétursson [pjä’-], Pétur, isländsk författare. Se
Isländska litteraturen, sp. 969.
Pétursson [pjä’-], Jon, isländsk genealog,
i. 1812, d. 1896, var öfverrättsdomare och
utgaf den isländska kyrkorätten (1803; 2:a
uppl. 1890), tidskriften "Timarit" (1869-71 och
1873) m. m. Jfr Isländska litteraturen, sp. 969.
Petzholdt [pä’tsålt],ErnstChristianFre-derik,
dansk målare, f. 1805 i Köpenhamn, d. 1838 i
Påträs i Grekland. P. studerade vid akademien,
reste 1830 till Italien, vistades sedan mestadels
i södern, målade landskap med vacker komposition,
iinjekänsla och stämning. Han är representerad
med italienska motiv i Konstmuseet och i
Hirschsprungs museum i Köpenhamn. G-g N.
Petzholdt [pä’tsålt], Julius, tysk bibliograf,
f. 25 nov. 1812 i Dresden, d. där 17 jan. 1891,
tjänst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
