Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersburg, Sankt, ryska rikets hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1,962,400 inv. (utom förstäderna). Omkr. 85
proc. äro grekiska katoliker, 10
proc. protestanter, 4 proc. romerska katoliker,
resten judar, muhammedaner o. a. 88 proc. äro
ryssar, 3,5 proc. tyskar, 3 proc. polacker,
l,3 proc. finnar, 1 proc. judar; endast 31
proc. af befolkningen (1900) voro födda i P. Af
samtliga invånare öfver 6 år voro (1900) 20,3
proc. af männen och 40,7 proc. af kvinnorna
okunniga i läsning. Af födda barn voro (1903)
21,9 proc. oäkta.
P. är rikt utrustadt med vetenskapliga och
undervisningsanstalter. Det intellektuella
lifvet inom de bildade klasserna är ganska
vaket. Trots det tryck och de förföljelser, det
tidtals är underkastadt, utöfvar universitetet
(stiftadt 1819) ett stort inflytande på lifvet
i P. (7,282 stud. vid 1913 års början). Det
är deladt på 4 fakulteter, af hvilka en
orientalisk i st. f. den medicinska. Denna
senare bildar nämligen en särskild anstalt under
krigsministeriet. Af andra högre läroanstalter
märkas: en grekisk-ortodox och en romersk-katolsk
prästerlig akademi, ett historisk-filologiskt
institut (1867), afsedt att utbilda lärare i
humanistiska ämnen för gymnasier och realskolor
m. m., och ett arkeologiskt institut (1878)
med museum (för utbildning af arkivtjänstemän),
kejs. institutet för experimentell medicin
(1890), storfurstinnan Helena Pavlovnas kliniska
institut (1855), praktiska orientaliska akademien
(1909), kvinnliga medicinska högskolan (1897),
högre farmaceutiska skolan för kvinnor (1891),
7 tekniska högskolor: polytekniska intitutet
(1902; deladt i 6 afdelningar), bergsinstitutet
(1773), instituten för civilingenjörer
(1877), för väg- och vattenbyggnadsingenjörer
(1809), skogsinstitutet (1803), elektrotekniska
institutet (1891) och Nikolaus I:s teknologiska
institut (1828), Alexanderlyceet (1811), hvars
3 öfversta årsklasser motsvara ett universitets
juridisk-kamerala fakultet, kejs. rättsskolan
(1835) och militär-juridiska Alexandersakademien
(1867), högre kvinnokurser (1878), afsedda
att meddela kvinnor högskolebildning,
pedagogiska kvinnoinstitutet i förening med
gymnasium och elementarskola (för att utbilda
lärarinnor för kvinnliga gymnasier), ett
musikkonservatorium samt en. konstakademi (1757;
nuv. organisation 1893) – i dess byggnad hållas
årliga konstutställningar – och konsthistoriska
institutet (1912). Främst bland de vetenskapliga
institutionerna står vetenskapsakademien
(inrättad 1725), som gjort ofantligt mycket för
kännedomen om ryska riket. Det astronomiska
observatoriet i Pulkovo, det fysikaliska
centralobservatoriet, observatorierna i Irkutsk,
Jekaterinburg, Pavlovsk och Tiflis samt botaniska
trädgården i P., alla tillhöriga nämnda akademi,
utsända hvarje år publikationer af högsta
vetenskapliga värde. Naturforskarsällskapet samt
fysikalisk-kemiska sällskapet utge värdefulla
publikationer. Geologiska kommittén har till
föremål landets geologiska undersökning,
arkeologiska kommissionen föranstaltar
utgräfningar och fördelar därvid gjorda fynd
mellan Rysslands offentliga museer. Mineralogiska
sällskapet stiftades 1816. Geografiska sällskapet
(1845), med flera sektioner, åtnjuter i utlandet
välförtjänt anseende för sina arbeten för ryska
rikets undersökning, likaså det entomologiska
sällskapet. Vidare finnas ett historiskt samfund
(kejserl. ryska historiska samfundet,
1866), ett ekonomiskt sällskap (sedan
1765, med museum för modeller och
maskiner samt mönsterlandtgård), flera
medicinska sällskap samt föreningar för
trädgårdsodling, skogsskötsel, navigation
etc. Klassisk musik åtnjuter i P. stort
erkännande, och musikkonservatoriet meddelar
god undervisning. Däremot har den bildande
konsten icke frigjort sig från föråldrade
åsikter och metoder vid akademien, hvarför
flera oberoende konstnärsföreningar bildats,
som i synnerhet vinnlägga sig om genremåleriets
utveckling. Kejserliga offentliga biblioteket
(fig. 10) vid Nevskij prospekt, grundadt
1814, eger rika samlingar af böcker och
manuskript. Dess första kärna var polska
republikens 1795 tagna bibliotek (262,640
bd). Sedan dess har det riktats genom köp och
donationer och innehåller nu öfver 2 mill. bd,
22,000 kartor, 120,000 handskrifter och urkunder,
öfver 100,000 stick och fotografier m. m. Till
de största dyrbarheterna höra de sydslaviska
tryckeriernas alster från 1494–1791, den
karaitiska handskriftssamlingen samt Codex
sinaiticus. Vetenskapsakademiens bibliotek
innehåller mer än 500,000 bd, 13,000 manuskript
samt rika samlingar af arbeten på orientaliska
språk. Tillgängliga för studerande äro också
de olika läroanstalternas och samfundens
bibliotek. De förnämsta arkiven äro statsarkivet
och utrikesministeriets afdelningsarkiv i
P., senatsarkivet, statsrådets arkiv, andra
ministeriers arkiv, kejs. ryska husarkivet
(som har en afdelning i Moskva) och heliga
synodens arkiv, en hufvudkälla för den
ortodoxa kyrkans och de heretiska rörelsernas
i Ryssland historia. De förnämsta museerna
äro vetenskapsakademiens museum, asiatiska
museet, med dess rika samlingar af asiatiska
manuskript och mynt, dess botaniska museum,
antropologisk-etnografiska museum och geologiska
museum, hvilket i rikhaltighet står efter
endast för bergsakademiens. Konstgallerierna
i Eremitaget (fig. 8) innehålla, utom en rätt
betydande skulptursamling, en utmärkt samling
af de flamska och nederländska skolorna samt
några goda prof af de italienska, spanska och
gamla franska skolorna och särskildt ovärderliga
skatter af grekiska och skytiska fornlämningar
(från trakten kring Kertj) samt en samling af
200,000 gravyrer. Med Eremitagesamlingarna
är ock förenadt det forna Semenovgalleriet,
omkr. 600 taflor af företrädesvis flamska och
holländska mästare. Konstakademiens museum
och det därmed förenade Kusjelevska galleriet
innehålla antika och renässansskulpturer samt
alster af rysk och annan målarkonst. Det 1895–98
inredda Alexander III:s ryska museum är jämte
Tretjakovgalleriet i Moskva det viktigaste för
kännedomen om rysk målarkonst. Stroganovpalatset,
vid Nevskij prospekt, innehåller en beaktansvärd
konstsamling, som är tillgänglig för besökande.
Af trycket utgifvas omkr. 380 periodiska
skrifter, inberäknadt de vetenskapliga
sällskapens. Rättigheten att utge politiska
tidningar är ett monopol i händerna på några få
utgifvare, som äro i stånd att skaffa sig den
nödiga tillåtelsen. I ryska dramats utveckling
har P. spelat en vida obetydligare roll än
Moskva, och Petersburgteatern har aldrig
nått den framstående ställning som den äldre
hufvudstadens. Däremot är P. den ryska operans
och den ryska musikens födelsestad. P. har
12 teatrar (utom några s. k. folkteatrar),
bl. a. tre kejserliga:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
