Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 661-662 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersburg, Sankt, ryska rikets hufvudstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beskickningen i P., sorterar under ett
evangeliskt konsistorium, bildadt efter
tyskt mönster. Kurialspråket är svenska. Som
handbok begagnas en af kejsaren 1832 stadfäst
omarbetning af den gamla svenska af 1693, som
psalmbok den wallinska af 1819. Kyrkolagen,
utgifven 1832, omarbetades 1857. De på kyrkans
bekostnad underhållna skolorna utgöras af
två folkskolor för gossar och flickor och en
fortsättningsskola. En afdelning af denna är den
af Lembkeska donationsfonden underhållna "Konung
Karl Johans skola". Församlingen underhåller ett
"de gamles hem", kalladt Katarinahemmet, med 7
manliga och 18 kvinnliga interner. Sverige har i

Fig. 12. Svenska beskickningshuset i Petersburg.

P. ett eget beskickningshus (fig. 12), inköpt
och restaureradt 1913, beläget vid Engelska
kajen (n:r 64; se kartan, n:r 49 å kvadraten
C 4). Svenska föreningen i P., stiftad 1910,
har sin lokal vid Nevskij prospekt n :r 24. –
I nordöstra delen af P:s södra fastlandsdel
ligger det forna Tauriska palatset, skänkt af
Katarina II till Potemkin och sedan återbördadt
till kronan, och där bakom den stora Tauriska
trädgården. Palatset (fig. 11) är nu upplåtet
till riksdumans sammankomster.

Östra ändan af Vasiljevskij ostrov är
medelpunkten för den kommersiella verksamheten;
där ligga börsen (se afbildning däraf å
pl. I till art. Börs), tullhuset, ångbåtarnas
tilläggsplatser (pri’stani) och magasinen. För
öfrigt märkas på ön vetenskapliga och
undervisningsanstalter: vetenskapsakademien,
zoologiska museet, universitetet,
historisk-filologiska institutet, konstakademien,
krigsskolan, sjökrigsskolan, bergsakademien
samt det fysikaliska observatoriet, alla utmed
Neva. På Peterburgskij ostrov, snedt emot
Vinterpalatset, ligger Peter-Pauls-fästningen
(Petropa’vlovskaja krje’post; fig. 5), genom en
kanal skild från sitt kronverk, hvars glacis
begagnas som park (Alexanderparken). En del
af denna är zoologisk trädgård, i en annan del
ligger ett kasino med stor teater. Fästningen
är nu blott statsfängelse. Katedralen,
som står inne i fästningen, är kejsarens och
den kejserliga familjens begrafningsplats. I
fästningen ligger också myntet. Återstoden
af Peterburgskij ostrov bebos af medelklassen;
Aptekarskij ostrov upptas af botaniska trädgården
(af stort vetenskapligt värde), med bibliotek,
herbarium, botaniskt museum, laboratorium
m. m., samt flera vackra privata trädgårdar
och parker. Krestovskij-ön eges till stor del
af furst Bielosersky, som där har ett palats;
de elegantaste öarna äro Kamennij ostrov
och Jelagin ostrov. På den förra ha många af
Rysslands högadel praktfulla sommarvillor;
den senare tillhör kejsaren, som där har ett
lustslott. Jelagin är den rika världens mest
omtyckta promenad; på dess vägar trängas åkdon
af alla slag både vinter och sommar. Den lilla ön
Petrovskij upptages mest af fabriker och f. ö. af
en stor park med folkförlustelseställen. – N. om
Stora Nevka ligga Staraja och Novaja Derevnja,
som upptas af trädgårdar, parker och en
kapplöpningsbana samt sommarställen, där likväl
numera mestadels blott småfolk söker sig bostäder
under sommaren. En promenad ut till öarna,
särskildt till Jelagin, för att från Pointe,
öns västligaste udde, uppfånga en skymt af
hafvet, ingår i Petersburgssocietetens vanor. –
Fastlandet på högra sidan om Neva ofvanför
deltat kallas Vybo’rgskaja storoná (Viborgssidan)
och står i förbindelse med den egentliga staden
genom Alexanderbron, tätt bredvid hvilken ligga
artilleriskolan, mediko-kirurgiska akademien,
stora sjukhus och finska bangården samt längre
österut nya arsenalen. De små gatorna äro omgifna
af trähus, bebodda af studenter och arbetare;
längre mot n. ligga flera väfnadsfabriker
och järnverkstäder. Stora fruktträdgårdar och
artillerilaboratoriets gårdar utbreda sig mot
n. ö., järnvägen och landsvägen till Finland
gå mot n., förbi skogsinstitutets park och
polytekniska institutet. De två byarna Stora och
Lilla Ochta, längre upp vid högra Nevastranden,
där svenska staden Nyen samt fästet Nyenskans
förr lågo, äro förstäder. Ännu längre upp,
på vänstra Nevastranden, ligga flera fabriker
(Alexandrovsk), som förr tillhörde kronan.

En stor del af stadsområdet utgöres af parker
och trädgårdar, och nära 30 proc. af de tätare
bebodda delarna äro öppna platser och gator. Med
undantag af några hufvudgator, som äro belagda
med trä eller asfalt, äro gatorna stensatta eller
sakna gatubeläggning. Nästan alla de folkrikare
delarna ha vattenledning i husen. Dessa äro
i allmänhet mycket stora. Af monument finnas
utom Peter den stores (se ofvan) bl. a. en
staty af Katarina II, omgifven af hennes råds-
och fältherrar, rest 1873 (på platsen mellan
kejserliga biblioteket och Anitjkovpalatset), af
Kutusov och Barclay de Tolly (framför Kazanska
katedralen), af Suvorov (mellan Marsfältet
och Trojtskij-bron), af Nikolaus I (s. om
Isakskyrkan), af Pusjkin (på Pusjkinskaja-gatan),
af Gogol, Lermontov och Przevalskij (samtliga
i Alexanderträdgården) samt det 1886 uppförda
segermonumentet (öfver rysk-turkiska kriget),
en korintisk pelare uppbärande en Victoria.

Befolkning. Vid folkräkningarna 1869 och 1897
resp. hade P. 667,963 och 1,264,920 inv. och
beräknades 1900 ha haft 1,439,375 och 1911

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>