Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palma Christi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för framställning af plåt och rör m. m. af järn
(tills, med J. A. Brniell i "Jernkontorets annaler"
1912) och Elektrolys af koksaltlösningar i samband
med cellulosaindustrien ("Teknisk tidskrift",
afd. för kemi 1912). Dessutom har han utarbetat en
elektrokemisk metod att ur lågprocentiga, förut
värdelösa råfosfat framställa ett gödselmedel,
s. k. "difosfat" (se Palmærfosfat). P. har
därjämte utöfvat en vidt omfattande konsulterande
verksamhet inom den för vårt land synnerligen viktiga
elektrokemiska industrien. 1. -rn.* 2. S. A-s.
Palmærfosfat, kem. tekn., ett till gödselmedel
afsedt dikalciumfosfat, s. k. difosfat, som
fram-ställes enligt en af V. Palmær (se denne)
angifven metod. Som råmaterial kunna därvid användas
fattiga, eljest värdelösa råfosfat, som apatithaltigt
affall från anrikning af järnmalm o. d. Metoden
går ut på att i en med diafragma utrustad apparat
elek-trolysera en lösning af natriumperklorat,
hvarvid i anodrummet alstras öfverklorsyra och i
katodrum» met natronlut. Medels syran upplöses ur
råvaran däri ingående trikalciumfosfat, med en del
af den i katodrummet bildade natronluten utfälles
ur fosfatlösningen dikalciumfosfat innehållande
35-40 proc. citratlöslig fosforsyra af samma
odlingsvärde som superfosfatfosforsyra. För
tillverkningen af difosfat har tillsvidare
en mindre fabrik uppförts i Trollhättan.
H. E.
Palmales, bot. Se Palmer.
Palma moriche [- marint je], bot. Se L l a n o s,
sp. 920, och Mauritia.
Palmanova [-å-], distriktshuvudstad och
(föråldrad) fästning i italienska prov. Udine
(Vene-tien), nära Österrikes gräns, vid järnvägen
Udine -Portogruaro. 3.120 inv. (1901). Fästningen
byggdes 1593 af republiken Venezia och intogs 1848
af Schwarzenberg. J. F. N.
Palmaria, ö i Liguriska hafvet, v. om Spezia-viken,
hörande till italienska prov. Genua, 1,63 kvkm. med
304 inv. (1901). Marmor- och kalkbrott, ön har fort
och batterier samt signaltorn och ingår i Spezias
befästningsverk. J. F. N.
Palmarola [-å-], en af Ponzaöarna (se d. o.).
Palmarosaolja, farm. Se Geraniumolja.
Palmarum (näml. dies, dag), lat., palmsöndag.
Palmas, Kap, udde i västra Afrika, på Liberias kust,
under 7° 45’ v. lgd och 4° 22’ n. br. Fyrtorn.
Palmas, Las. Se Las Palmas.
Palmberg, Johan, örtkännare, prästson från
Södermanland, d. i Turinge 1691, studerade vid Åbo
akademi 1663-69, flyttade därpå till Strängnäs
som praktiserande läkare och meddelade äfven
undervisning i växtkännedom samt blef physices
lector där 1674. Prästvigd 1676, kallades han af
Erik Dahlbergh till kyrkoherde i Turinge 1688
(sedermera prost där). Med privilegium af 1672
att enligt företedt prof utge en "örthebook med
örthernes affmålning och rijtande", utgaf han en
sådan under titeln Serta florea suecana, eller:
svenske Örte-Krantz (1684; på nytt utgifven med
ett tillägg, men utan bilder af rektorn vid tyska
skolan i Stockholm J. B. Steinmejer 1738). Denna bok
innehåller beskrifningar på de vanligaste växterna i
alfabetisk ordning, notiser om deras verkliga eller
påstådda läkekraft och tämligen grofva
afbildningar. Af Linné erhöll detta verk
intet beröm. 1674 erhöll P. tillstånd att
i Strängnäs anlägga en botanisk trädgård
efter förebilden af den akademiträdgård
i Uppsala, som anlagts af Olof Rudbeck.
(C. Lmn.)
Palmberg, Albert Julius, finsk läkare, f. 18 nov. 1831
i Geta på Åland, blef student i Helsingfors 1852
och med. doktor 1863. På grund af en afhandling
Om diarré hos barn nämndes han 1868 till docent
i pediatrik. Efter att under en lång följd af
år ha verkat som läkare i Viborg förordnades 1887
P. till provinsialläkare i Helsingfors, från hvilket
ämbete han tog afsked 1896. P. häri tal och skrift,
i verk och gärning outtröttligt arbetat på att i
Finland införa kännedomen om och tillämpningen af
hälsovårdslärans sanningar. Bland hans många större
och mindre skrifter åt detta håll märkes främst hans
Allmän helsovårdslära på grund af dess tillämpning
i olika länder (1889; 2:a uppl. 1895; öfv. till fr.,
sp. och eng.). E. T-dt.
Palmblad, bot. Se Cycadales och Palmer.
Palmblad, Vilhelm Fredrik, universitetsman, geograf,
publicist och politiker, f. 16 dec. 1788 på Liljestad
vid Söderköping, d. 2 sept. 1852 i Uppsala, vardt
vid tio års ålder faderlös, angreps 1802 af en svår
höftsjukdom, som behandlades felaktigt af läkare
och gjorde honom halt för lifstiden. Han uteslöts
därigenom från de jämnåriges lekar och fick dess
mer tillfredsställa sin håg för läsning. I Uppsala,
där han 1806 inskrefs som student, blef han snart
bekant med och förtrogen vän till Atterbom samt
intogs hösten 1807 i sällskapet "Musis Amici",
hvilket han inom kort gaf en betydligt förbättrad
organisation. Han yrkade ifrigt på namnets förändring
till "Auroraförbundet"; och för att förbundet skulle
kunna skrida till publicering af sina arbeten utan
att behöfva vara beroende af förläggare, köpte
P. jämte en annan ung student, Axel Stenhammar,
det akademiska boktryckeriet, som de tillträdde
i juli 1810. Ingen af kompanjonerna kände yrket,
men P:s rastlösa arbetsförmåga och praktiska sinne
hjälpte företaget igenom svårigheterna. "Phosphoros"
började utges 1810, "Poetisk kalender" 1811 och
"Svensk literatur-tidning" 1813. Därmed var uppslaget
gifvet till en förlagsverksamhet, som småningom
växte till den andra eller tredje i ordningen i
riket. Vidare skötte han tryckeriet, hufvudsakligen
ensam, idkade ett omfattande skrift-ställeri och
försummade ej heller sina akademiska studier. Han blef
1815 filos, magister, 1822 docent i svensk historia,
1825 e. o. adjunkt samt 1827 adjunkt i historia och
statistik. I sistnämnda egenskap skötte P. under
Geijers tjänstledighet flera år hans professur.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
