Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pallantia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1337
Palma
1338
trade, syndikus Holzschuher, inför marskalk
Bernadotte i Ansbach. Sedan han underrättats om, att
häktningen grundade sig på omedelbar befallning från
Paris, fördes han vidare till Braunau, beröf-vades
rättegångshjälp, dömdes af en utomordentlig militär
kommission till döden (25 aug.) och arkebuserades på
ett brutalt sätt redan följande dag på befallning af
den franske fästningskommendanten S:t Hilaire. Den
upprörande tilldragelsen bidrog i väsentlig mån att
i Tyskland skärpa det växande hatet mot Napoleon. En
staty öfver P. restes 1866 i Braunau. P:s öde är ämne
för sorgespel af L. Eckardt (1860) och A. Ebenhoch
(1906). Jfr J. Kackl, "Der Niirnberger buchhändler
Joh. Ph. P." (1906).
Parlma, astron., en af småplaneterna.
Palma (holl. palmen), sjöv., vid hissning eller
halning genom oafbruten rörelse växelvis längs tåget
flytta den ena handen förbi den andra. R. N.*
Palma. 1. Hufvudstad i spanska prov. Baleares och
biskopssäte, ligger på sydvästra kusten af ön Mallorca
i bakgrunden af den stora, hästskoformiga Bahia de
Palma, skyddad af moderna kustbefästningar. 68,359
inv. (1910). P. består af en högre liggande gammal
stadsdel med trånga gator och den regelbundna
nya staden med öppna platser och promenader. De
gamla stadsmurarna ha delvis raserats. Märkligaste
byggnaderna äro katedralen, en under Jakob I af
Aragonien 1230 påbörjad, men först 1601 fullbordad
gotisk praktbyggnad, med de vidaste hvalfspann
i medeltiden, enär midtskeppet, enligt uppgift,
har en bredd af 56 m., vidare f. d. börspalatset
(Lonja; en stor gotisk byggnad från 1400-talet), nu
konsthistoriskt museum, stadshuset samt det kungliga
palatset (Castillo de la Almudaina), fordom residens
för moriska furstar, nu säte för generalkaptenen och
andra myndigheter. Utom dessa offentliga byggnader
har P. många adelspalats, bland dem flera med
värdefulla konstsamlingar och bibliotek. Hamnen är
numera tillgänglig äfven för de största krigsskepp
och skyddas af en 385 m. lång stendamm. Järnväg
utgår från P. till Inca och Manacor, Felanitx och
La Puebla. P. har textil- och annan industri, ett
instituto (sedan 1836 i st. f. det 1503 stiftade
universitetet), ett lärar- och lärarinneseminarium,
navigationsskola, konstakademi musikskola, 2 bibliotek
samt provinsarkiv. P. skadades af en jordbäfning
1905. 1908 anlades vid P. af staten och Museo de
ciencias naturales i Madrid en biologisk station
(filial i Malaga) för biologiska hafsundersökningar
vid spanska och marokkanska medelhafskusterna. –
2. (P. del Rio) Stad i spanska prov. Córdoba,
nära Genils förening med Guadalquivir. 7,914
inv. (1900). Koppargrufvor. – 3. (La Palma)
Kretsstad i spanska prov. Huelva (Andalusien), vid
järnvägen Sevilla–Huelva. 6,669 inv. (1900). Vin-
och olivodling. – 4. (P. Campania) Stad uti
italienska prov. Caserta (Kampanien), 40 km. ö. om
Neapel, vid järnvägen Neapel–Avellino. 5,660
inv. (1901). – 5. (P. di Montechiaro) Stad på södra
kusten af Sicilien, italienska prov. Girgenti, 21
km. s. ö. om Girgenti. 14,101 inv. (1901). Export af
vin, torkad frukt, soda och svafvel. – 6. (La
Palma) Stad i sydamerikanska republiken Colombia,
departementet Cundinamarca,
vid Rio Negro. Guld- och koppargrufvor, mineralkällor
och kaffeodling.
1–6. (J. F. N.)
Palma (fullständigt San Miguel de la Palma), den
nordvästligaste af de spanska Kanarieöarna, har en
areal af 715 kvkm., med 41,994 inv. (1900). Ön är
af vulkaniskt ursprung och mycket bergig, med ett
stort antal toppar (den högsta är Pico de la Cruz,
2,358 m.) och djupa klyftor. I öns bredaste del
ligger en ofantlig krater, Caldera, från hvars
sydvästra sida en ravin löper ut till hafvet. Vid
kusten och i dalarna odlas vin, sydfrukter, sockerrör
m. m. Tillverkning af brännvin och socker. Staden
Santa Cruz de la Palma, med 7,024 inv. (1900),
ligger vid öns bästa ankarplats, på östra sidan.
(J. F. N.)
Palma, Jonas Germund i, präst, teolog, f. efter
midten af 1500-talet i Göteryds socken, Småland,
d. 1642, vardt, efter att ha blifvit filos, magister
vid utländsk högskola, af Karl IX 1611 förordnad till
superintendent i Jämtland och Härjedalen. Då denna
befattning indrogs, utnämndes P. 1615 till kyrkoherde
i Kiddarholmens församling. 1617 blef han kyrkoherde
vid Stora Kopparberget. Där synes han råkat ut för
ovänner, som genom falska beskyllningar drefvo det
därhän, att han 1624 på ett prästmöte af sattes från
prästämbetet. Då sanningen kom i dagen, återfick
han ämbetet och blef 1627 kyrkoherde i Torstuna af
ärkestiftet. P. var en af 1600-talets flitigaste
teologiska författare. Han utgaf bl. a. Himmelsk
apotek (1610), Kosmoskopia eller werdennes
beskodhelse (1613) och Mikrokosmotalaiposkopia
(på latin, 1614; öfv. på svenska 1674).
-m.*
Palma. 1. Giacomo (Jacopo) P., vanligen kallad Palma v
e c c h i o, d. v. s. P. den äldre, italiensk målare
af venezianska skolan, f. omkr. 1480 i Serinalta
vid Bergamo, d. 1528 i Venezia, var en af skolans
bästa målare under högrenässansen. Om hans lif är
intet kändt, utom att han var ogift, men han lär
tidigt ha kommit till Venezia och där studerat under
Giov. Bellini. Af hans verk finnas mer än 50 i behåll,
hvilka lägga i dagen hans konstnärliga karaktär. P. är
en äkta
venezian däri, att han .
^
.i ,01 j £.. Fig. 1.
Palma vecchio. Efter
med strålande färger ha|s (förmodade)
själfpor.
OCh varmt ljus framstäl- trätt i Munchens
pinakotek. ler kroppsligt mäktiga
gestalter. Och utan något slags dramatisk
sammanställning skildraj han dem blott i en enkel och
lugn situation, hvarvid han dock får dem att verka
med en egen poetisk makt endast genom färg och form,
ungefär som italiensk musik. Han är häri icke ensam,
men han är en af de mest typiske målsmännen för
detta venezianska framställningssätt, som fått det
betecknande namnet "existensmåleri". Man urskiljer
i hans utveckling tre olika stilperioder. Han är i
den första mera fast i form och färg och står närmare
sin lärare, Bellini. I’den andra når
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
