Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omdaningslära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Ommatidia-Omnikolorförf ärandet
700
mes af den ålder, då virket bäst motsvarar de anspråk
på teknisk duglighet, som man med produktionen
önskar fylla. Den fysiska omloppstiden afser att
garantera beståndets föryngring genom själfsådd
och begränsas nedåt af fröbarhetsåldern samt uppåt
af trädens naturliga lefnadsålder. Viktigare än
ofvanstående äro de ekonomiska omloppstider,
enligt hvilka uthålligt bedrifna skogsbruk
organiseras och som bestämma proportionen
mellan å skogen förekommande åldersklassers
arealer. Omloppstiden för högsta massajkastningen
(den "forst-liga") kombinerar åldrarna så, att i
genomsnitt största möjliga virkesafkastning från
skogen i fråga uppstår. Omloppstiden /or högsta
värdeafkast-ningen ("högsta skogsräntan’’) afser
vinnande af i genomsnitt högsta möjliga afkastning
i penningar från skogsbruket, sedan alla omkostnader
först fråndragits. Denna teori har länge legat till
grund för förvaltningen af många länders allmänna
skogar, hvarför namnet statsekonomiska omloppstiden
stundom användes. Finansiella omloppstidsteorier
jämföra afkastningen med det i produktionen använda
kapitalet. Synnerligen känd är den af P r e s s l e r
påyrkade omloppstiden jör högsta markräntan, hvarvid
värdet af det å en viss areal skördade virket jämföres
med de för samma areal under hela uppväxttiden
förskottsvis gjorda utläggen för kultur och vård
m. m., hvilka utlägg summeras med ränta på ränta. Det
eventuella öf-verskottet utöfver utgifterna motsvarar
en periodiskt ingående ränta å markvärdet, och när
denna förräntning ställer sig så god som möjligt,
är hushållningen bäst organiserad. Omloppstiden jör
bästa rentabiliteten förutsätter ett helt ständigt
pågående skogsbruk, af hvars årsinkomst årets
samtliga utgifter genast täckas, hvarefter den
återstående nettobehållningen bör utgöra högsta
möjliga procentuella ränta å skogsmarkens och
skogsbeståndens sammanlagda värde. Med tillfällig
omloppstid har menats den tid, som skulle åtgå för
att å en abnormt sammansatt skog slutafverka samtliga
bestånd en gång. 1. E. J. (B-d.) 2. T. J.
Ommati’dia. Se Fasettögon, sp. 1422.
Ommeganck [å’m-], Balthazar Pauwel, belgisk målare,
f, 1755 i Antwerpen, d. där 1826, elev vid akademien
i sin födelsestad, professor där 1796, utförde en
mängd landskap med djurstaffage och blef högeligen
berömd af sin samtid, som kallade honom "le Racine
des moutons", på grund af hans korrekta, slickade
framställning af fåren. Fö. egde hans arbeten flera
förtjänster såväl i ämnesval (nationella motiv) som
i teckning och perspektiv, men koloriten är tung och
kall. 0. är rikt representerad i Europas museer.
O’mne (plur. ormnta), lat., allt. - Om ne n i’m i
u m n o’c e t, lat, all öfverdrift är skadlig. -
O m ne si’mile c l å~u’d i c a t, hvarje liknelse
haltar. - Om n e tulit punctum, qui m i’s c u i t
u t i l e dulci, allas bifall skördar den, som vet
att förena det ’nyttiga med tfet angenäma (Horatius’
"De arte poetica", v. 343). - Omne vivum ex orv o,
"allt lefvande (kommer, utvecklas) ur ägg (frö)". Se
H a r v e y, sp. 36.
0’mnes eodem cogimur, lat., "alla skola vi däran",
"alla skola vi dö" (Horatius’ "Odoe", II, 3, v. 25).
0’mnes una ma’net nox, lat., "en och samma natt
(döden) väntar oss alla" (Horatius’ "Odse", I, 28,
v. 15).
0’mnia ad majorem Dei gloriam. Se 0. A. M. D. G.
O’mnia mea mecum porto, lat. Se B i a s.
0’mnia su’o te’mpore et lo’co, lat., "allt på rätt
tid och plats".
0’mnia vi’ncit Amor, "kärleksguden (kärleken) besegrar
allting". Yttrandet förekommer i Yergi-lius’ "Ecloga",
10: 69.
0’mnibus (lat., "för alla"), en rymlig och med
längdsitsar försedd täckvagn, som gör regelbundna
turer inom en stad eller dess omgifningar och i
hvilken det står en hvar fritt att emot en billig
afgift medfölja. Idén till detta trafikmedel gafs af
filosofen B. Pascal (d. 1662), och ett kortvarigt
försök med carrosses å cinq sous gjordes i Paris
1662-78. Det moderna omnibusväsendet uppstod
Fig. 1. Fransk omnibus i slutet af 1820-talet.
på 1820-talet i Frankrike (jfr fig. 1), och Paris’
exempel följdes af London 1829, af Stockholm
1835. Nyare omnibusar pläga vara försedda med
sittplatser äfven ofvanpå taket, hvilka i Frankrike
benämnas impériale. Spårvagnen har numera väsentligen
undanträngt omnibusen; dock pågår i
Fig 2. Automobilomnibus (Tullgarns slott)
flera storstäder jämväl en särdeles liflig
omnibus-trafik. Numera finnas automobilomnibusar
(se fig. 2).
Omnigräf (af lat. o’mnfs, all, hel, och
grek. gra’féin} skrifva), en af Becker i London 1841
uppfunnen maskin för underlättande af jämn och korrekt
gravering på litografisk sten och på zink-plåtar,
afsedda för tryckning i stentryckspress.
Omnikolorförfarandet, ett af Ducos du Haurou och de
Bercegol uppfunnet s. k. färgrasterförfa-rande för
framställning af transparenta färgfotografier, liknar
till sin princip autokromförfarandet (se Fotografi,
sp. 1004), men i st. f. det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
