Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
341
Näsa-Näsby
342
och mottagare af luktretningar. - Hos drinkare
blir näsan ofta rödblå ("kopparnäsa", "supnäsa",
ty. "schnapsnase"), svullen samt prydd med
kopparröda finnar och sårnader. Kring näsan
aflagra sig stundom fettknölar (lipoma nasi). -
Bland vanställande nybildningar i näsan märkas
i synnerhet lupus och epitelialkräfta. Nekros
af näsbenen och näsans infallande bero oftast
på syfilis. En defekt näsa kan ersättas genom
rinoplastik. Se vidare Ansikte, Hufvudskål, Lukt,
Näsblödning, Näspolyp, Nässjukdomar och Nässten.
G. v. D.*
Näsa (ty. nase}. Bygnk. 1. I den gotiska orna-mentiken
ett litet, af två i en vinkel sammanlöpande kroklinjer
bildadt spetsigt framsprang på insidan af en båglinje
(se fig. och Båge 4). Genom sådana "näsor" indelas
en cirkel, en trehörning, en kvadrat o. s. v. i
s. k. pass ("trepass", "fyrpass"). - 2. (Droppnäsa),
den anord-
uing vid ett yttre listverk, som afser att förhindra
-gsgg
med lätthet, men visa sig föga läraktiga. De lefva i
Amerika från Texas till Paraguay. - Goa t i 1. Cuati,
snabelbjörnen, N. nasica (se
Droppnäsa.
regnvattnet att följa listen utefter ned på
muren och att tvinga detsamma att drypa af så
fort som möjligt. I närstående fig. visar A en
list (med kornischprofil c), försedd med "fall"
a och "droppnäsa" &; fi en list med nästan samma
kor-nischprofil, men utan fall och droppnäsa. Den
senare anordningen lämpar sig icke för vårt klimat;
vattnet tränger in i fogarne och spränger sönder
materialet, då det fryser. Se L i st ver k, sp. 768.
2. I. G. C.
Näsapan, Semnopithecus nasalis 1. Nasalis lar-ratus,
zool. Se P r i m a t e s.
Näsband, krigsv. Se Hjälm 1.
Näsbjörnsläktet 1. Snabelbjörnsläktet, Nasua, zool.,
hör till fam. Procyonidce inom rof-djurens ordning
(Ferce) och däggdjurens klass. Hufvudet är långt och
spetsigt. Nosen, snabelfor-migt förlängd, räcker
långt utom munnen och har skarpt uppvikna kanter,
öronen äro korta och af-rundade. Halsen är kort,
kroppen långsträckt och smärt, svansen täthårig,
benen korta och kraftiga, tårna fem på hvarje fot,
klorna långa och spetsiga. De falska kindtänderna
äro 4, de äkta 2 i hvarje käkhalfva. Näsbjörnarna
lefva än i sällskap, än ensamma, klättra med stor
färdighet i träd, ha lukten och hörseln väl utbildade
(känseln däremot föga, utom i nosen), men synen och
smaken jämförelsevis svaga. Dessa djur lefva mera af
växtämnen, maskar och insekter än af ryggradsdjurs
kött. När de vädrat något smådjur i jorden, söka .de
ifrigt gräfva fram det. De kunna tämjas
fig.), blir ända till 60 cm. lång, med svans af 45
cm. längd. Den skiftar på ryggen i rödt och gråbrunt,
är undertill gul samt har svansen ringlad af gulbrunt
och svartbrunt. Arten tillhör östra Brasilien.
C. R. S. (L-e.)
Näsblödning, Näsblod (lat. epistaxis), med.,
mycket vanlig hos såväl yngre som äldre personer,
kan antingen framkallas genom direkt skada å
näsan (t. ex. slag, stöt) eller uppträda spontant
genom lokala eller konstitutionella orsaker. En
ytterst vanlig lokal anledning till densamma
utgöres af kärlutvidgningar - s. k. varicer
- å främre delen af nässkiljeväggen, hvilka
t. ex. genom rifning med fingernagel, näsduk,
nysning m. m. lätt kunna skadas. Hit höra ock
näsblödningar vid närvaro af främmande kroppar
i näsan samt vid elakartade svulstbildningar i
densamma. Som konstitutionella anledningar anföras
hjärt-, njur-, lefver-, kärl-och blodsjukdomar;
äfven vid en del akuta infektionssjukdomar, såsom
mässling, scharlakansfeber, tyfus, lunginflammation
m. fi., samt vid akut fosforförgiftning förekommer
näsblödning. En ymnig sådan kan, i synnerhet hos
svaga individer, verka kraftnedsättande och framkalla
vanmaktsanfall, ja t. o. m. döden. Mindre blödningar
upphöra vanligen af sig själfva; ymnigare sådana
kunna stillas därigenom, att den blödande, sittande
upprätt i en stol eller i bädden, långsamt andas in
genom näsan samt ut genom munnen (inga åtsittande
kläder om hals eller bröst!). Mycket ofta blir
läkarhjälp nödvändig för en näsblödnings stillande.
E- St-g.
Näsborrar, anat. Se Näsa.
Näsby. 1. Socken i Jönköpings län, Östra härad. 4,939
har. 640 inv. (1912). Annex till Bäckseda, Växjö
stift, Östra härads kontrakt. – 2. Socken i
Örebro län, Fellingsbro härad. 6,815 har. 2,096
inv. (1912). N. bildar med Ervalla ett till
egaren af Ervalla säteri alternerande patronellt
pastorat i Västerås stift, Fellingsbro kontrakt. –
3. F. d. jordebokssocken i Östergötlands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
