Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Närmebråken ega åtskilliga anmärkningsvärda
egenskaper. Så ligger t. ex. ett kedjebråk med
blott positiva täljare och nämnare till sitt värde
mellan två successiva närmebråk.
Närpes (fi. Närpis). 1. Domsaga i Vasa län,
Finland, lyder under Vasa hofrätt och utgöres af 4
tingslag samt omfattar Malaks, Solf, Pörtom, Bergö,
Närpes, Öfvermark, Isojoki (Storå), Östermark,
Lappfjärd, Bötom, Sideby s:nar, Korsnäs och
Petalaks kapell samt Kristinestads landsförsamling.
Areal 3,835 kvkm. 64,634 inv. (1910). – 2.
Socken i ofvannämnda domsaga och län, Ilmola härad,
bildar med Kaskö stadsförsamling ett imperiellt
pastorat af 1:a kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo
ärkestift. Areal 570 kvkm. 13,009 inv. (1910),
svensktalande, däraf i Kaskö 1,243.
A. G. F.
Närpunkt, fysiol. Se Ackommodation 2.
Närsalter, oorganiska salter, såsom koksalt,
fosfat och karbonat af kalcium och magnesium,
klorkalium, natriumkarbonat eller -bikarbonat samt
järnsalter m. fl., hvilka äro för den mänskliga
organismen nödvändiga och som vanligen i tillräcklig
mängd förefinnas i den dagliga födan, men som
äfven ofta tillsättas olika näringsmedel.
G. L-m. C. G. S.
Närshamn. Se När.
Närstrid, krigsv., en belägrings sista skede.
Se Fästningskrig, sp. 324.
L. W:son M.
Närstridsfort, fortif., kallas sådana fort, som
ej afses för gröfre bestyckning, utan endast för
stormpjäser och infanteri. De göras därför
vanligen af mindre dimensioner än enhetsfort. Jfr
Fort, sp. 918.
L. W:son M.
Närsynthet, oftalm. Se Myopi.
Närts (ty. nörz), Nerz, Närz, buntmakarnas
benämning på flodillerns päls. Jfr Flodillrar.
Närtuna, socken i Stockholms län, Långhundra
härad. 5,440 har. 842 inv. (1912). N. bildar
med Gottröra ett pastorat i Uppsala stift,
Seminghundra kontrakt.
Nærup [-rop], Carl Georg Nicolay Hansen,
norsk litteraturkritiker, f. 16 juli 1864 i Aalesund,
vistades flera år i England och Amerika,
Frankrike, Italien och Tyskland, hvarefter han varit
verksam som kritiker, bl. a. i "Verdens gang"
(1896-1910) och "Tidens tegn" (1910 ff.), och
utgifvare (Wergelands, Björnsons och Ibsens verk
med inledn. och kommentar). I bokform har N.
utgett Illustreret norsk litteraturhistorie 1890-1904
(1905).
K. V. H.
Närz. Se Närts.
Nærö, härad och socken på norra sidan af
Foldenfjorden, Nordre Trondhjems amt, Norge,
uppkallade efter en af N:s 619 öar, Næröen (4,6
kvkm.), skild från fastlandet genom Nærösund,
genom hvilket ångbåtstrafiken till Nordland går.
134,84 kvkm. 2,096 inv. (1910). 1913
upprättades i N. Norges första inlandskoloni för småbrukare.
Ruiner af en romansk kyrka af tidig typ.
K. V. H.
Njæröfjorden (Nereimfjorden), en omkr.
17 km. lång, smal fjord, som från Yttre
Aurlandsfjord (en gren af Sognefjorden) skär in mellan
branta fjäll i N. Bergenhus amt, Norge. Innerst i
fjorden ligger den vackra ångbåtsstationen
Gudvangen.
K. V. H.
Näs, liten halfö (se d. o.); landremsa, som
förbinder tvänne större landområden.
Näs. 1. Härad i Värmlands län, ingår i
Södersysslets domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Millesvik, Eskilsäter, Ölserud,
Botilsäter, By med Säffle köping, Bro, Södra Ny,
Huggenäs, Kila, Tveta. 74,973 har. 12,582 inv. (1912),
– 2. Socken i Gottlands län, Södra häradet
3,653 har. 385 inv. (1912). Annex till Hafdhem,
Visby stift, Södra kontraktet. – 3. Socken i
Jämtlands län, Refsunds, Brunflo och Näs
tingslag. 13,812 har. 1,100 inv. (1912). N. bildar med
Hackås samt Gillhofs kapell ett pastorat i
Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt. – 4.
Socken i Malmöhus län. Se Trollenäs. – 5.
Socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 899
har. 244 inv. (1912). Annex till Yllestad, Skara
stift, Vartofta kontrakt. – 6. Se Adelsnäs.
– 7. Slöjdseminarium. Se Nääs. – 8.
Fordom konungaborg på sydöstra udden af Visingsö,
kallas i ett bihang till Rimbegla, hvilket anses
förskrifva sig från förra delen af 1200-talet, "ett
väldigt slott, där konungen förvarar sina
dyrbarheter, och dess styrka är det, som han litar
mest på i hela riket". Under 1100- och
1200-talen var N. (som dock ingenstädes förekommer
under detta namn) en omtyckt vistelseort för
Sveriges konungar. Karl Sverkersson, Erik X, Johan I
och Magnus Ladulås slutade där sina dagar, likaså
jarlen Birger Brosa. Efter Stockholms anläggning
aftog slottets betydelse, och 1318 afbrändes och
förstördes det, antagligen då Karl Elinesson (Sparre)
återeröfrade det till Danmark pantsatta Småland
med Visingsö. Vättern har bortsköljt det mesta af
den troligen stora byggnadskomplexen. Vid
ruinens utgräfning 1907 blottades sista återstoden af
slottet, norra sidan, bestående af ett rundt torn i
v. och ett fyrkantigt i ö., förbundna af en
yttervägg (se fig. 1 o. 2) – det hela uppgående till 34 m.
längd. Murarna höja sig ännu 3–4 m., och deras
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
