Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nägeli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när den sker med biträde af hustru och hemmavarande
barn eller af landtmän med samma biträde och lagstadda
tjänare samt angår de varor, hvilka som föremål för
husflit kunna tillverkas, äfvensom vid fängelser,
arbetsanstalter o. d. För att med antagna biträden
verkställa varutillverkning i sådant ändamål erfordras
blott bevis på, att man eger medborgerligt förtroende
och råder öfver sig och sin egendom samt anmälan hos
vederbörlig myndighet. Handtverksföreningarna äro ej
längre tvungna föreningar. För varutillverkning, där
bristande kunskap kan medföra fara för lif, hälsa och
egendom, erfordras, att antingen tillverkaren själf
eger nödig skicklighet i yrket eller att han antagit
till föreståndare en person, som eger sådan. – Handeln
– äfven den en näring, ehuru aldrig ställd under skrå
– hade enligt den äldre lagstiftningen varit strängt
bunden vid städerna, men genom handelsordningen af
22 dec. 1846 blefvo äfven vissa friheter i afseende
på dess idkande medgifna. Särskildt öppnade denna
författning tillfälle att idka handel på landet,
ehuru endast med vissa varor och på visst af
stånd från stad. Enligt 1864 års författning
blefvo vissa slag eller former af handel (handel
på marknader och i den ort, där sökanden är bosatt)
fullkomligt fria. Andra (handel i bod och grosshandel)
gjordes beroende af samma villkor, som fordras för
rättighet att hålla handtverksverkstad. Utöfvandet
af s. k. gårdfarihandel (se d. o.) äfvensom
s. k. realisation har genom senare författningar
bundits vid strängare villkor och gjorts beroende af
särskildt meddeladt tillstånd.
Beträffande tillverkning och försäljning af vissa slag
af varor, såsom brännvin, maltdrycker, apoteksvaror,
explosiva varor, margarin m. m., gälla i särskilda
författningar meddelade stadganden.’
Th. R.*
Näringslagstiftning, Näringspolitirätt,
Näringsrätt, lagstiftningen för näringarna och
den rätt, som därigenom uppkommer. I Sverige
tillhör näringslagstiftningen till största
delen konungen, såsom utgörande en del af hans
ekonomiska lagstiftningsrätt. I vissa fall, såsom
där frågorna röra de delar af jordbruksnäringen,
som tillhöra Byggninga-balken, anses de vara
af civillags natur, och lagen stiftas då af
konung och riksdag tillsammans, likasom äfven i
viktigare frågor och då frågan rör privaträttsliga
förhållanden, konungen öfverlämnar åt riksdagen
att med honom därom besluta. - P o-litirätt var
sedan midten af 1700-talet namnet på den del af
den offentliga rätten, som afsåg att på bästa sätt
ordna de offentliga förhållandena, ej blott dem, som
angingo rättssäkerheten (polis i egentlig mening),
utan äfven handel och näringar och deras hjälpmedel
(omsättnings- och kommunikationsmedel m. m. d.),
hälso-, sjukvårds- och undervisningsväsendet
o. s. v. Numera torde benämningen politirätt, således
äfven näringspolitirätt, mindre brukas; och den del
af rätten, som förr fattades under denna benämning,
kallas nu, efter franskt mönster, förvaltningsrätt,
då likväl därunder föras endast rättsförhållanden,
som äro af offentlig rätts natur. - Näringsrätt,
en benämning, som torde förekomma endast i den
svenska rätten, har ett vidsträcktare omfång, i det
att därunder omfattas äfven en del stadganden af
civilrättslig natur, som icke ha sin plats i systemet
för allmänna civilrätten. Hit räknas lag-
stiftningen ang. grufvor, jakt,
fiske, skiftesväsendet, stämpel,
vattenrätten o. s. v. Jfr Ekonomirätt.
Th.R.* Näringslegitimationsbevis
(ty. gewerbe-legitima-tionskarte), i svensk-tyska
handels- och sjöfartstraktaterna af 8 maj 1906 och af
2 maj 1911 stadgade bevis, hvarmed köpmän, fabriks-
och andra nä-
S ver i ge.
Sehw&le».
l Tyska riket
(Stötig fat J)i»t»<ihe» Rtlekt, Inn«ttafvares
Faksimile (förminskadt till Va) af framsidan å
svenskt näringslegitimationsbevis (icke ifylldt).
ringsidkare skola vara försedda, för att,
vare sig personligen eller genom i deras
tjänst anställda resande (handelsresande),
komma i åtnjutande af de i traktaterna angifna
förmånerna. Näringslegitima-tionsbevisen, som
utfärdas af vederbörande myndighet i hemortslandet på
resp. svenska eller tyska, utvisa, att innehafvarna
uti den ’stat, där de ega hemvist, erlägga
stadgade skatter och afgifter. Bevisen innehålla
vidare innehafvarens signalement och utdrag ur
traktatsbestämmelserna. Senare har Sverige äfven
med hänsyn till andra länder utsträckt användandet
af näringslegitimationsbevis. Närmare bestämmelser
rörande dem finnas utfärdade genom k. kung. 14
juni 1906 (i "Svensk förf.-saml." n:r 41).
H£n-
Näringslösning, löt. Se Närlösning.
Näringsmedel, fysiol., detsamma som lifsmedel och
födoämnen. Se Fodermedel, Födoämnen, Näring och
Näringspreparat.
Näringspolitirätt. Se Näringslagstiftning.
Näringspreparat, med., äro särskildt beredda födoämnen
åt sjuka och klena, afsedda att förskaffa sådana
personer en lätt tillgodogjord och koncentrerad
näring. Otvifvelaktigt finnas många fall, då sådana
preparat göra verklig nytta. Å andra sidan torde dessa
ofta dyra medel ej sällan kunna billigare ersättas
genom en förståndig reglering af dieten. Genom
intensiv reklam för diverse dylika preparat ha
deras värde och användning delvis öfverdrifvits
och allmänheten blifvit utan motsvarande gagn
oskäligt pungslagen. Ett rikligt bruk af på förhand
fabriksmässigt digererade och mycket koncentrerade
födoämnen har ej sällan vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
