Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grund, så att farkoster, som ligga djupare
än 1,5–1,8 m., ha svårt att komma fram vid lågt
vattenstånd, hvarför den egentliga sjöfarten på
älfven kan sägas sluta vid N. Platsen har genom
sitt läge ganska stor betydelse för handel och
sjöfart. Midt emot, vid Sandslån, ligger en stor
timmersorteringsbom för flottningsvirke. Inom
samhället finnas läkare och apotek, bankkontor
(A.-b. N:s folkbank, afdelningskontor af
Bank-a.-b. Norra Sverige), gästgifvargård samt flera
handlande och handtverkare.
Nylander, Johan, finsk biskop, f. 1698 i Uleå-borg,
d. 1761, studerade i Uppsala och Åbo samt antogs
1725 till konrektor vid trivialskolan i Helsingfors
och s. å. till lektor vid Borgå gymnasium. Han
prästvigdes 1727. N. representerade vid flera
riksdagar Borgå stift och var 1743 medlem af den
kommission, som dömde Lewenhaupt och Budden-brock
till döden. 1745 valdes han till biskop i Borgå stift.
M. G. S.
Nylander. 1. Karl Uno N., universitetslärare,
skolman, präst, f. 6 maj 1852 i Tranemo i Älfsborgs
län, d. 21 nov. 1901 i Strängnäs, blef student
vid Uppsala universitet 1871, filos, kandidat 1877,
filos, licentiat 1881, docent i semitiska språk 1882,
filos, doktor 1883 och docent i gamla testamentets
exegetik 1894, allt i Uppsala. S. å. blef han
lektor i kristendom och grekiska språket vid
h. allm. läroverket i Strängnäs och 1897 domprost
där. N. var under många år lärare vid Fjellstedtska
skolan i Uppsala och föreståndare för den privata
lärokursen för teol.-filos, examen och uppfördes 1892
å andra förslagsrummet till professuren i semitiska
språk vid Uppsala universitet. Bland hans arbeten
märkas Om kasusändelserna i hebräiskan (1882),
Lärobok i hebräiska språket till läroverkens och
det tidigare universitetsstudiets tjänst (1887),
under många år använd vid de svenska universiteten,
Semitiska studier i Sverige under flydda tider
(i "Ny svensk tidskr.", 1889), Om papyrus Rainer
(i Uppsala universitets årsskr. 1890), Über die
Upsalaer handschrift Daläil al Nubuwwa des Abu Bakr
Ahmed al Baihaqi (1891), Om skrifkonsten i Israel
på Moses tid (1893) och <i>Inledning till Psaltaren,
isagogisk-exegetisk afhandling (1894). Därjämte utgaf
han M. Enemans "Resa i Orienten 1711-1712" (1889).
2. Sixten Oskar N., den föregåendes broder, ingenjör,
riksdagsman, statsråd, f. 4 dec. 1853 i Tranemo,
Älfsborgs län, aflade 1877 afgångsexamen från
Teknologiska institutet och blef 1879 disponent
och verkställande direktör för Axelfors fabriks
aktiebolag. Han har dessutom varit verkställande
direktör för Svenljunga folkbank 1894–1903. Som
riksdagsman i Andra kammaren 1891–1911 för Kinds
och Redvägs domsaga framträdde N. som utpräglad
konservativ och protektionist och tillhörde
landtmannapartiets förtroenderåd. Han var led. af
bankoutskottet 1896–97 och af särskilda utskottet i
riksbanksfrågan 1897, af statsutskottet 1898–1909,
försvarsutskottet 1901, läroverksutskottet 1904
och af rösträttsutskottet 1907. Som reservant i
försvarsutskottet 1901 framlade han jämte J. Hjelmérus
och E. Lindblad det kompromissförslag om en till 240
dagar begränsad öfningstid, hvilket sedan antogs af
Andra kammaren och väsentligt låg till grund för
det af riksdagen slutligen antagna
sammanjämkningsförslaget. N. var bland dem, som af
regeringen togs till råds före framläggandet af
de kungl. rösträttsförslagen 1907, men förenade
sig i särskilda utskottet med Hans Andersson och
E. Lindblad om en reservation, som upptog Daniel
Perssons förslag om nedsättande till hälften af
valbarhetscensus till Första kammaren och om
arfvode för dess ledamöter. Denna reservation
blef sedermera af Andra kammaren antagen. Vid
jordbruksministern A. Peterssons i Påboda afgång ur
Lindmansministären 1909 blef N. hans efterträdare och
afgick med hela ministären 7 okt. 1911. N. var led. af
prästlöneregleringskommittén (1897–1903), kommittén
för granskning af förslag till kasernbyggnader
(1901–02) och af patentlagstiftnings-kommittén
(1908–09). Sedan 1906 är han led. af
Landtbruksakad. Han var led. af kyrkomötet 1908.
1. K. V. Z. 2. T–s.
Nylander. 1. William N., finsk naturforskare,
f. 3 jan. 1822 i Uleåborg, d. 29 mars 1899, blef
student i Helsingfors 1839, filos, kandidat 1843
samt med. och kir. doktor 1847. Hans tidigaste
arbeten voro af entomologiskt innehåll och skattas
ännu i dag som betydande bidrag till kännedomen om
de nordiska steklarna. Snart vändes dock hans håg
uteslutande åt botaniken, och han egnade sig nästan
h. o. h. åt studiet af lafvarnas systematik. Största
delen af N:s vetenskapliga utveckling och verksamhet
egde rum i Frankrike. Där offentliggjorde han Essai
d’une nouvelle classification des lichens (1854-55),
ett nytt system, som han med obetydliga förändringar
bibehöll, Herbarium lichenum parisiensium (1853-56),
Prodromus lichenographiæ Galiæ et Algeriæ (1857,
prisbelönt af Académie des sciences etc. i Bordeaux),
Énumération générale des lichens avec l’indication
sommaire de leur distribution géographique (1858)
samt sitt mest omfattande arbete: Synopsis methodica
lichenum omnium hucusque cognitorum, I (1858–60,
fortsatt 1886, men oafslutadt). 1857 blef N. förste
innehafvåren af lärostolen i botanik i Helsingfors
och verkade med outtröttlig energi för höjande af
de botaniska studierna. På hans initiativ begynte
Societas pro fauna et flora fennica 1858 utge
sina "Notiser". Allt hvad universitetets samlingar
innehöllo af finska växter sammanställdes (i samarbete
med Th. Saelán) i Herbarium musei jennici (1859),
exkurrenter utsändes, deras samlingar bestämdes,
afhandlingar publicerades. Från denna tid daterar
sig ett af N:s hufvudarbeten: Lichenes Scandinaviæ
(1861, i "Notiser"). Men förhållandena i Helsingfors
tilltalade icke N. 1863 erhöll han begärdt afsked från
sin professur och bosatte sig i Paris, där han lefde
i yttersta anspråkslöshet och tillbakadragenhet. Han
råkade i delo med alla människor, med hvilka han kom
i beröring, både vetenskapsmän och andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
