Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny-Grekland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanlagdt 1,876 tons dräktighet. Troligen har N. det
närbelägna Dueholms kloster (se d. o.) att tacka för
sin uppkomst och nämnes som stad 1299. Västerhafvets
genombrott vid Agger 1825 har mycket bidragit till
stadens förkofran. 1909 restes där en staty af
Kristian IX. – Jfr C. V. Christensen, "N. paa Morsö
1299–1899" (1902). – 3. N. på Själland ligger på öns
norra sida, i Ods härad, vid en vik af Isefjorden
(N. bugt). 2,100 inv. (1911). Orten har blott ringa
betydelse, ehuru den är en af Själlands äldsta städer
och under medeltiden hade stort sillfiske. Sedan 1890
har N. järnvägsförbindelse med Holbæk.
1. E. Ebg. L. W:son M. 2–3. E. Ebg.
Nyklassicism, konstt. Se Empirestil.
Nykroppa, järnbruk med 2 masugnar, 2
bessemerkonvertrar, valsverk, ånghammarsmedja,
3 martinugnar, gjuteri och mek. verkstad i Kroppa
socken, Värmlands län, vid N. station på
Mora–Vänerns järnväg, tillhör Storfors bruks a.-b. (se
Storfors).
Nyktalopi (af grek. nyx, natt, och ops, öga),
med. Se Dagblindhet.
Nykterhetsorden Ve’rdandi (N. 0. V.), ett 2
febr. 1896 i Stockholm bildadt nykterhetssällskap,
som i olikhet med andra sådana är fullständigt
neutralt i religiöst afseende samt starkt betonar
alkoholfrågans sociala innebörd, har socialdemokratisk
läggning och i hufvudsak verkar bland de organiserade
arbetarna. Anledningen till N. 0. "V:s bildande gafs,
då godtemplarordens i Stockholm loge 378 S:t Göran af
storlogens verkställande råd dömdes till en månads
suspension därför, att den intagit en medlem, som
ej besvarat den religiösa frågan på föreskrifvet
sätt. Då logen fortsatte sitt arbete, blef den
utesluten ur internationella god-templarorden och
bildade sedan ofvannämnda dag N. 0. V. Sveriges
riksloge af N. 0. Y. bildades i Stockholm 24-25
maj 1896. Det enda villkoret för medlemskap i
N. 0. V. är fullständig afhåll-samhet från alla
berusande drycker, och målet är samhällets befrielse
från rusdryckerna. Orden hade 31 dec. 1912 18,798
medlemmar i 405 loger; härtill komma 4,205 medlemmar
i 75 ungdomsafdelningar. Sedan 1907 utöfvar orden
särskild bildningsverksamhet, som f. n. (1913)
omfattar ett hundratal studiecirklar. Sedan 1897
utges i Stockholm veckotidningen "Verdandisten". Att
arbetarpartiet helt och hållet har förändrat sin
ståndpunkt i alkoholfrågan från Göteborgskongressen
1894 till kongressen i Stockholm 1911, då det
allmänna rusdrycksförbudet uppfördes på programmet,
torde till väsentlig del kunna sägas vara på
N. 0. V:s tillskyndelse. - Från Sverige har
N. 0. V. utbredt sig till Danmark och Norge samt
genom utvandrare äfven till Nord-Amerikas förenta
stater. I Norge infördes orden 1899; 31 dec. 1912
var medlemsantalet 1,600 i 51 loger. Till Danmark
kom N. 0. V. 1903; där finnas 13 loger och 600
medlemmar. I Förenta staterna bildades den första
Yerdandilogen 1903, och ett 15-tal loger arbeta där.
I- N-n.
Nykterhetsrörelsen. Bruket af rusgifvande ämnen är
gammalt, och nästan lika gammalt är sträf-vandet att
i större eller mindre grad afhålla människor från
den fara, som detta bruk redan från början visade
sig innebära. Kedan i fornegyptiska
papyrer förekomma varnande ord mot dryckenska-pen,
likaså i Israels heliga skrifter, och den nordiska
Eddasången Håvamåls ord "värre vägkost var ej på
en vandring med än många mått öl" och "ej är så
godt som godt det säges ölet för människors ätt"
äro ju välbekanta. Äfven en viss systematisk kamp mot
dryckessederna har funnits i vidt aflägsna tider. Ett
af Buddhas bud till sina trogna lydde: "du skall
icke smaka rusgif-vande drycker", och Muhammed har
i koranen gett ett liknande råd åt islams bekännare
("förbannad vare den, som planterar vin, bär vin och
dricker vin"). Huru allvarligt detta en gång tagits,
visar bl. a. det faktum, att Främre Asien och norra
Afrika, som under den antika och bysantinska kulturens
tid haft riklig vinodling (något som äfven för ännu
äldre tider bestyrkes, hvad Främre Asien beträffar,
af assyriska bildverk), under islams välde fått
vinrankan så godt som fullständigt utrotad. I de
kristna länderna har religionen lämnat frågan om de
starka dryckernas njutning öppen och betraktat saken
som ett adia-foron, hvaremot gifvetvis deras missbruk
till dryckenskap alltid, åtminstone teoretiskt,
ogillats. I Medelhafsländerna med deras friluftslif
i ett mildt klimat har frågan varit mindre aktuell,
medan däremot de nordligare boende folken, särskildt
germaner och nordslaver, visat sig lättare falla offer
för dryckenskapen. Det är också bland de germanska
(inklusive de angelsaxiska) folken, som den moderna
organiserade nykterhetsrörelsen tagit sin början och
slagit djupare rot. Dryckenskapen nådde hos dessa
folk sin höjd, sedan den af medeltida arabiska läkare
uppfunna destilleringskonsten blifvit allmännare känd
i Europa och gett upphof till bruket af det starkt
alkoholhaltiga brännvinet (se d. o.). Uppfinningen
hörde till de österländska förvärf, som blefvo en
indirekt frukt af korstågen, och under medeltidens
senaste århundraden blef kännedomen om den spridd
bland europeiska läkare och apotekare. Under några
pestartade epidemier på 1500-talet blef brännvinet
allmännare bru-kadt af en större allmänhet som ett
förmodadt pre-servativ mot sjukdomen, och en gång
lössläppt ur apoteksskåpen, lät det sig icke med
lätthet åter instängas. Under 1600- och 1700-talen
fortgick i Nord-Europa, på Brittiska öarna och
bland den till Nord-Amerika emigrerade europeiska
befolkningen bruket af brännvin och andra brända
och destillerade drycker i oroväckande stegrad
grad, så att läkare, folkuppfostrare och statsmän
alltmer började reflektera på stränga åtgärder
mot den öf-verhandtagande dryckenskapen. I Sverige
uppträdde Urban Hjärne och Karl von Linné kraftigt
emot brännvinet, och vid flera tillfällen under
perioden 1719-72 utfärdades efter öfverläggning vid
riksdagarna mer eller mindre långvariga förbud mot
brännvinsbränning, särskildt ur synpunkten af det
knappa sädesförrådets behöflighet till undvikande af
hungersnöd under vissa missväxtår.
Den egentliga organiserade nykterhetsrörelsen
är emellertid en den nordamerikanska kulturens
skapelse. Som dess förste mera specielle förkämpe
räkna amerikanerna läkaren Benjamin Rush> som på
1790-talet uppträdde och förordade en allmän bojkott
af spritdryckerna på det sätt, att man öfverallt
skulle bilda föreningar af aktade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
