Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 217-218 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny-Grekland ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

217

Nykarleby- Nykjöbing

218

betonande af de empiriska sidorna i Kants lära Fr. P
au l se n. Längre i sistnämnda riktning gå de tyske
positivisterna, Laas och Kiehl m. fl., som emellertid
ock söka anslutning till Kants kritiska principer. -
Äfven i andra länder än Kants fädernesland har hans
filosofi tagits till utgångspunkt af flera senare
tänkare, så i Frankrike af R e n o u-vier, Lachelier
och Boutroux, i England af G r e e n, Caird och A
d a m s o n samt i Italien af Testa, Cantoni och T
occo. s~e.

Nykarleby (fi. Uusikaarlepyy). 1. Domsaga
i Finland, uteöres af 3 tingslag och omfattar
Pedersöre, Purmo, Esse, Larsmo, Nykarleby,
Munsala, Kauhava, Yli- och Alahärmä socknar samt
Jeppo kapellförsamling. Areal 2,531 kvkm. 46,356
inv. (1910), till närmare 2/3 svensktalande. –
2. Stad i Vasa län, Finland, en liten, men prydlig
ort, ligger vid Lappo l. Nykarleby älf, 4 km. från

Fig. 1. Nykarlebys vapen.

dess utlopp i Bottenhafvet. Stadens underlydande mark är
21,3 kvkm.; dess stadsplan upptar 11,8 har. 1,317
inv. (1910), till största delen svensktalande. Öfver
älfven, som invid staden bildar en strid fors, går
allmänna landsvägen förmedelst en präktig bro. Stadens
skeppshamn och varf äro belägna vid älfvens utlopp,
å Djupstens holme, och upplagsplatsen för tjära och
utskeppningsvirke

Fig. 2. Situationsplan af Nykarleby.

omkr. 3 km. från staden, vid älfvens mynning.
Tulluppbörden uppgick 1903–12 till i medeltal 36,000
mark årligen. Förnämsta utförselartiklar äro trävaror
och tjära samt hafre och ladugårdsprodukter. 1910
funnos 13 handlande. Handelsflottan, som för några
årtionden tillbaka var mer blomstrande, utgjordes
vid utgången af 1911 af blott 2 större segelfartyg,
om tillsammans 960 reg.-ton. Invånarnas taxerade
inkomster uppgingo s. å. till 667,000 mk, hvaraf
321,000 beräknades för näring och rörelse. Kommunens
utgifter 1910 utgjorde 40,000 mk. I staden finnes
ett svenskt folkskollärarseminarium. Staden anlades af Gustaf II Adolf
1617 och erhöll sina första privilegier 1620. Den var
under 1600-talet en tid säte för landshöfdingen i
Österbotten. Jämte Jeppo kapellförsamling, som dock är
bestämd att afskiljas till egen kyrkoherdelägenhet,
bildar Nykarleby stads- och landsförsamling ett
konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Jakobstads
prosteri, Åbo ärkestift. Areal 437 kvkm. 7,401
inv. (1910), svensktalande. – Vid N. utkämpades
24 juni 1808 en mindre strid mellan en liten rysk
afdelning, som betäckte den på återtåg söderut
stadda armén, och de på flera olika vägar anryckande
2:a och 3:e finska brigaderna. Ryssarna rymde
snart fältet, och förlusterna voro obetydliga. 13
sept. s. å. räddade von Döbeln genom segern vid
Jutas, strax s. om N., den finska arméns återtåg.
1 o. 2. A. G. F.

Nykarleby älf. Se Esse och Lappo 4.

Nykatoliker, den franska skönlitterära skola,
som, delvis rekryterad af konvertiter från
protestantismen, under senare hälften af 1800-talet
vändt sig från radikal skepticism eller ateism till
försvar för den ultramontana katolicismen, från
nihilismens ytterlighet till religionsauktoritetens
ytterlighet, såsom Huysmans, Feuillet, Halévy, Bazin,
konvertiterna Brunetière, Coppée, Bourget, m. fl.
Hj. H-t.

Nykil, socken i Östergötlands län, Valkebo
härad. 12,628 har. 1,864 inv. (1912). N. utgör ett
pastorat i Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt.

Nykjöbing [-kö-], tre danska städer. 1. N.
på Falster ligger på öns västra sida,
vid Guldborgsund. 11,000 inv. (1911). Säte för
stiftsamtmannen och biskopen öfver Lolland-Falsters
stift samt för ett högre allmänt läroverk och
Classenska provinsbiblioteket. Där finnas ej få
stora fabriker, hvaribland en sockerfabrik och
ett svinslakteri, samt filialer af national- och
landtmannabankerna, sedan 1907 dessutom en industri-
och landtmannabank. Från N. utgå 4 järnvägar, till
Orehoved (sedan 1872), Gjedserodde (sedan 1886),
Stubbekjöbing (sedan 1912) och Nysted på Lolland
(sedan 1910). Den förstnämnda förenades 1875 genom en
bro öfver Guldborgsund med järnvägen till Nakskov;
ännu en bro (svängbro) öfver sundet byggdes redan
1867. N. omtalas först i midten af 1200-talet, men den
befästa borgen är säkerligen byggd redan på 1100-talet
under kriget mot venderna. I N. dog Kristofer II 1332
och afslöts freden med hansestäderna 1365. Slottet var
1588–1714 tidtals änkesäte för danska drottningar;
det återuppbyggdes af änkedrottning Sofia, men
såldes 1767 och blef nedrifvet. Karl X Gustafs plan
att befästa N. medhanns ej före Roskildefreden, men
danskarna upptogo Karl X:s plan. Mycket var dock
ej gjordt, då svenskarna under Wrangel 28 april
1658 togo N. i besittning, hvarefter de påbörjade
befästningsarbetena fullföljdes af dem. Försvarsverken
underhöllos sedan länge af danskarna, men äro nu
slopade. Ett vackert korsvirkeshus från 1600-talet
bevaras som "tsar Peters hus", ty han bodde där
1716. – 2. N. på Morsö ligger på öns östra sida, vid
en liten vik af Limfjorden. 6,918 inv. (1911). Bank,
sparbank och flera ansenliga fabriker, bl. a. ett
järngjuteri och en tobaksfabrik. 1910 hade staden 65
fartyg, hvaraf 2 ångare med sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>