Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyblom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på sådana skattehemman, som uppkommit af
nybyggen. Anförda bestämmelser hade ej afseende på
lappmarkerna; beträffande dessa stadgades 3 nov. 1867
och 19 april 1872 motsvarande förbud, hvilket
upphört genom afvittringsstadgan 3O maj 1873. I de
norrländska länen ha nybyggesanläggningarna företagits
antingen utan eller, i senaste tider, företrädesvis i
sammanhang med afvittringen (se Afvittra), genom
hvars fortgång tillfällena till sådana anläggningar
blifvit väsentligt begränsade. Beträffande
nybyggesanläggningar, där sådana fortfarande kunna
komma i fråga, gälla numera hufvudsakligen följande
bestämmelser. Kronan upplåter, efter ansökning, genom
K. M:ts befallningshafvande för ändamålet tjänlig
mark i oafvittrade skogar eller af öfverloppsmark,
som ej lämpar sig att afsätta till kronopark. För
anläggningen utstakas genom afvittringslandtmätare
områden af högst 1 mantal, hvartill anslås mark
till areal, som till minimum och maximum bestämts
genom särskilda författningar. Minsta området
för ett nybygge är 1/8 mantal; mindre lägenheter
upplåtas till odling som kronotorp. Landtmätaren
föreslår nybyggets ränta, kronotionde och mantal,
hvarefter K. M:ts befallningshafvande fattar beslut
därom samt om nybyggets upplåtande och villkoren
därför. Nybyggaren skall, alltefter det större eller
mindre arbete, som fordras för odlingen, åtnjuta
vissa, högst 30, frihetsår, från utskylder såväl till
kronan som till prästerskapet och till kommunen;
dock skulle, sedan tre fjärdedelar af frihetsåren
gått till ända, halfva räntan och kronotionden
utgöras. Därjämte erhåller nybyggaren af staten
spannmålsunderstöd (8 tunnor korn), hvartill i
Jämtland kommer penningunderstöd. Däremot åligger
det nybyggaren att inom föreskrifven tid företaga och
fullfölja nybyggesanläggningen och att vederbörligen
fullgöra de byggnads- och odlingsskyldigheter, som
uti K. M:ts befallningshafvandes tillståndsresolution
bestämmas. Nybyggare innehar nybygget under enahanda
rätt som den, hvarmed vanligt kronohemman innehas
af kronoåbon; dock om efter besittningsrättens
öfverlåtande på annan nye innehafvaren nödgas
efter klander afträda besittningsrätten till förre
innehafvarens skyldeman, är han ej berättigad
till lösen, hvarförutom besittningsrätt till
nybygge anses ej kunna bli föremål för utmätning
eller utgöra tillgång i konkurs. Genom syner, som
hållas hvart tredje år, pröfvas, huru byggnads- och
odlingsskyldigheterna fullgöras. Genom försummelse
förverkas nybyggesrätten. Tvist härom afgöres af
allmän domstol. Ha byggnads- och odlingsskyldigheterna
vederbörligen fullgjorts, erhåller nybygge skattenatur
utan erläggande af köpeskilling, för vissa fall
endast med inskränkt dispositionsrätt till skogen.
K. H. B. (C. v. O.)
Nyböl, by på halfön Sundeved, i Slesvig, vid en
bukt af Flensborgf jorden (Nyböl nor), är bekant
genom träffningen 28 maj 1848, hvari danskarna under
general Hedemann kastade de tyska rikstrupperna ur
deras ställning på Dybbölbanken bort mot Gravenstein.
E. Ebg.
Nycander, Fredrik Axel, författare, f. 19 dec. 1867
i Uddevalla, studerade 1887-92 i Uppsala, var 1892-97
redaktionssekreterare i "Fi-garo’’ och har sedermera
verkat som medarbetare, särskildt på litteratur-
och teaterkritikens
område, i flera skilda organ. N. ar en alsterrik och
mångsidig författare, hvars verk äro stämninss-fulla
och ha af gjorda förtjänster genom okonstlad form
och folklig karakteristik. Hans debutarbete var
diktsamlingen Röda skyar (1892), som följts af Trä är
(1894), Det klingar (1901), Fäst (1904), Vindleka
(1905), Storm och stiltje (1907), Marin och idyll
(1910), Gullskon (1911) och Jag älskar mitt land
(1912), en melodiös och innerlig lyrik, som framför
allt hämtar sina motiv från hembygden och inbragt
honom hedersnamnet "Västkustens skald". N:s noveller,
V estkust (1896), Haj och fjord (1898), Ungfolk’och
gamlingar (1900), Vildbygd (1908), Vidd och vrå
(1909), Syner och sant (1913) m. fl., äro likaledes
främst hembygdskonst. Hans dramer, Dekadans (1900),
Villa C ar eg g i (1901), Teaterlyckan (1902),
trilogien Nero (1904), Hans Fjord (1905) m. fl., ha
att uppvisa starka effekter och verkningsfulla scener,
ehuru intet förmått hålla sig kvar på spellistan någon
längre tid. Efter att med framgång ha uppträdt som
recitatör och konferencier debuterade N. 1906 som
skådespelare i Viktor Bratts roll i "Hans Fjord"
och var 1906-08 anställd vid Svenska teatern i
Helsingfors, där han bl. a. uppträdde som lord Goring
i O. Wildes "En idealisk äkta man", Jack T ann er i
B. Shaws "Mannen och hans öfverman" och doktor Rank
i Ibsens "Ett dockhem". 1912 började han utföra
friluftsspel i en klippgrotta vid Ståii^e-hufvud
nära Lysekil, hvarvid gafs hans e se t stycke
Fostbrödralag med N. själf som Elif Tor-fimison. 1913
gafs på samma ort ett nytt stycke af honom,
Hamingja, likaledes mottaget med lifliat bifall.
R-n Ii.
Ny Carlsberg. Se Carlsberg 2.
Ny Carlsbergfonden. Se Ca r l sbe r gf o n-den (äfven
i SuppL).
Ny Carlsberg giyptotek (i Köpenhamn) kallades
urspr, en samling skulpturarbeten, grundlagd 1882
af bryggaren K. Jacobson (se denne) och uppställd i
en särskild byggnad nära bryggeriet Ny Carls-berg
(se C a ris ber g 2). Den omfattade arbeten dels
af danska konstnärer efter Thorvaldsen, särskildt
H. V. Bissen, H. E. Freund och J. A. Jerichau, dels
af nyare, framstående franska bildhuggare. Tack vare
stiftarens gifmildhet skänktes den 1888 till staden
Köpenhamn med det villkor, att denna kommun och
staten tillsammans bekostade en särskild praktbyggnad
till dess härbärgerande. Byggnaden (se fig. 13 å
pl. III till art. K ö-penhamn) uppfördes 1892-97 af
V. Dahlerup vid Vestre Boulevard, nära Tivoli, och
kostade 750,000 kr., hvarjämte bildades en grundfond
af l mill. kr. till samlingens bibehållande och ökande
; af denna summa tillsköt Jacobsen 750.000 kr. Nu
rymmer samlingen omkr. 480 danska och 22’j nyare
franska arbeten (i sistnämnda hänseende säkerligen
den största utanför själfva Paris) samt en del
renässansskulpturer, inalles 862 bildhuggar» arbeten,
240 medaljer och plaketter samt 258 målningar, hvaraf
90 danska. Längs byggnadens fasader äro uppställda
bronsafgjutningar af berömda konstverk från äldre och
nyare tid. Sedan denna samling öfverförts ti)l sin
nya bestämmelseort, använde-den gamla byggnaden att
inrymma Jacobsens 188V grundlagda och ständigt växande
samlingar af antik konst, ej blott grekisk-romersk
(bl. a. er.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
