Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nutritiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya England-Nya Extra posten
13G
och inhämta visst pensum i alla ämnen, innan flyttning
till högre klass kunde ifrågakomma); växelundervisning
och monitörsystem (se Växelundervisning); utvidgning
af de moderna språkens studium, som började före
latinläsningen (latinet var valfritt och började
läsas först i 2:a klassen, men uppsköts sedermera
till 3:e och slutligen, från 1851, till 5:e
klassen). Enligt skolans ursprungliga grundsatser
skulle all öfverläsning försiggå på lärorummet och
endast skriftliga uppsatser utarbetas i hemmet. För
att med hemmets vård sammanknyta skolans infördes
s. k. anmärkningsbok (se d. o.); disciplinen skulle,
så långt möjligt, upprätthållas utan kroppslig aga.
De idéer, för hvilkas utförande N. blef en
försöksanstalt, gjorde sig genom dess exempel i flera
afseenden gällande för den svenska skolundervisningen
i dess helhet, sådan den ordnades genom k. cirk. 6
juli 1849. (Se härom föredrag af J. A. Hazelius i
N:s "Årsberättelse för läseåret 1861- 62".) Men
på samma gång har N. själf under tidens lopp
modifierat ett och annat i den ursprungliga
planen. Monitörsystemet, i början be-traktadt
som regel, medan lärarens undervisning gällde som
undantag, ansågs redan på 1840-talet endast som
ett viktigt "hjälpmedel" åt läraren, inskränktes
sedan början af 1860-talet alltmera och upphörde
alldeles på 1870-talet. Den s. k. fria flyttningen
inskränktes likaledes successivt, delvis redan på
1870-talet, men i synnerhet från midten af 1880-talet,
då den meningen kraftigt började göra sig gällande
bland lärarna, att denna frihet icke borde inträda,
förrän lärjungarna vunnit tillräcklig utveckling för
att med verklig fördel kunna begagna densamma. I
anslutning härtill upphörde den fria flyttningen
i 3:e och 4:e klasserna 1885 och 1886, men i den
5:e först 1896. I sammanhang med den äldre l är ar
generationens successiva afgång ordnades samtidigt
undervisningen alltmera efter bruket vid de öfriga
allmänna läroverken, och slutligen afskaffades den
fria flyttningen med dess under de nya förhållandena
ganska betungande komplement, flyttningsexamina i
hvarje särskildt ämne, fullständigt genom k. br. 4
juni 1897. Gifvetvis upphörde med klassläsningens
införande och monitörsystemets försvinnande
öfverläsningen på lärorummet.
N. började sin verksamhet med 6 lärare och 3 "mästare"
(öfningslärare) samt ett beräknadt maximum af 100
lärjungar, men 1859 bestämdes de sistnämndes antal
till 200 och 1862 till 300. (Alltifrån början har
N. varit inrymd i kvarteret mellan Mästersamuelsgatan
och Hötorget samt nuv. Slöjd- och Sergelgatorna,
där skolans lägenheter varit växlande och efter
hand ökats genom nybyggnad, hvarförutom annex
varit förhyrda i närheten.) Efter fullbordandet af
skolhusets tillbyggnad 1899 har lärjungeantalet
småningom ökats till omkr. 450 (464 höstterminen
1913). I sammanhang med det växande elevantalet har
lärarnas antal naturligtvis ökats; mot slutet af
1880-talet (1887) hade det sålunda stigit till 19 och
utgör f. n. (1913), oberäknadt 5 timlärare, 31. -
Den lärarna från början åliggande skyldigheten att
författa lämpliga läroböcker har haft den följd, att
skolan under de gångna 60 första åren af sin tillvaro
åstadkom en samling dugliga läroböcker, så stor, att
intet annat svenskt läroverk därtill kan uppvisa ett
motstycke - inalles 155 läroböcker i 335 upplagor
(bland dessa Almquists "Svensk språklära", Oides
"Fransk grammatik", Pallins hist. läroböcker,
Calwagens läroböcker i moderna språk). Efter nämnda
tid ha flera af skolans yngre lärare framgångsrikt
fullföljt dessa traditioner, hvarpå bl. a. Edströms
läroböcker i franska, Fagerlunds i geografi och
Hellstens i naturvetenskap för mellanstadiet kunna
tjäna som exempel.
I början af 1887 ingick N:s direktion till K. M:t
med ett inom läroverkskollegiet utarbetadt,
i flera viktiga punkter förändradt program för
skolans framtida verksamhet, som upptog åtskilliga
reformförslag, hvilkas betydelse småningom erkänts
dels redan på 1890-talet, dels vid genomförandet
af 1905 års skolorganisation eller f. n. (1913)
stå främst på dagordningen. Under de två senaste
årtiondena har det ena pedagogiska försöket aflöst det
andra och ledt till efterföljd i flera fall. Bland
dessa nya rön må nämnas hemarbetets lättande dels
genom begränsning af de skriftliga arbetena och
deras förläggande till skolan, dels genom lex-frihet
för måndagarna; försöket med den s. k. praktiska
afslutningskursen 1897- 1903, som blef en föregångare
till den 1905 införda realskolexamen; valfrihetens
tillgodoseende dels genom det 1896 påbörjade försöket
med alternativt fransk eller engelsk språklinje
fr. o. m. 4:e klassen, dels genom senare försök
med valfrihet mellan engelska och tyska som första
främmande språk och fr. o. m. höstterminen 1912 med
en s. k. nyspråklig linje med ryska i st. f. latin
å latingymnasiet.
Skolans ställning har väsentligen förändrats
genom det af K. M:t 2 dec. 1905 utfärdade
reglementet. Visserligen har denna fortfarande
till "särskild uppgift att vara ett läroverk,
där ifrågasatta förändringar med afseende
å undervisningea vid de allmänna läroverken
samt organisationen af desamma företrädesvis må
kunna på försök till-lämpas". Men i verkligheten
är uniformitetens seger nu fullständig. Skolan
sorterar nu liksom huf-vudstadens öfriga allmänna
läroverk under Direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk som eforalstyrelse och i
öfrigt under Läroverksöfversty-relsen, som efter
skolkollegiets hörande besluter om ifrågakommande
pedagogiska prof. Kollegiet anhöll emellertid
1911 hos K. M:t, att denna dess särställning,
på grund af skolans bekymmersamma ekonomisk. och
lokala förhållanden måtte upphöra. Jfr G. Sjöberg,
"Bidrag till Nya Elementarskolans historia under de
första femtio åren af hennes tillvaro" (1878-85),
samt läroverkets års-redogörelser med därvid fogade
"Meddelanden från Statens profskola", I-XLVI.
Ho Hd.
Nya England. Se New England.
Nya Extra posten, en i Stockholm två gånger i veckan
(måndag och torsdag) förr utkommande tidning, hvars
första nummer utgaf s 4 okt. 1819. Den uppsattes
af boktryckaren Joh. Imnelius, antagligen i samråd
med L. Hammarsköld, som blef tidningens förnämste
medarbetare, möjligen dess ledare. Andra medarbetare
voro K. F. Dahlgren och P. A. Sondén, och tidningen,
som hade till uppgift bl. a. att mer än sina samtida
sysselsätta sig med litterära frågor och teatern,
blef sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
