Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nutritiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återtog denna titel 1912; emellertid inrymmes vissa
dagar en afdelning för kyrkliga spörsmål.
Trots de skarpa vapen, hvarmed N. D. A., icke minst
under sin nuv. redaktör, kämpat för utprägladt
konservativa intressen och försvarsväsendets
stärkande, har tidningen under senare åren vunnit
ökad spridning äfven bland politiskt oliktänkande,
sedan redaktionen, särskildt under afdelningen
"Tidens frågor. Uttalanden af sakkunniga i olika
ämnen" (fr. o. m. 1912), lämnat ansenligt utrymme
åt förfäktare af olika tankeriktningar att uttala
sig. Upplagan uppges vara 30,000 ex.
I "Nya dagligt allehandas" redaktion ingick
vid dess grundläggning en del af "Svenska
tidningens" redaktionspersonal. Bland de många,
som varit anställda inom dess redaktion,
må nämnas redaktionssekreterarna H. Hörner,
J. R. Spilhammar, J. A. Björklund, E. G. Hallgren,
E. Sundin, H. A. Ring, C. M. Palm, G. Kock
och N. Jacobsson, vidare O. Fr. Klewerström,
J. Wendel och O. H. Dumrath (utrikesafdelningen),
K. W. Bauck, J. L. Höijer, E. von Qvanten, Conny
Burman, O. Byström, Fr. Cronhamn, H. L. Victorin,
A. Assar och A. Hallén (musikafdeln.), H. Bjursten,
K. Wetterhoff, Hj. Sandberg, J. Neander, N. Erdmann
och Jacobine Ring (litteratur- och konstafdelningen),
A. Axelsson (teater), vidare B. F. Schöldström,
J. Linck, Hj. Wallgren, J. G. Renholm (Parisbref
1869–90), som kåsörer L. A. Ahlgren ("Papirius")
och H. Seldener ("Bon soir").
Af "Nya dagligt allehanda" ha flera upplagor
utgetts. Själfva hufvudupplagan har städse utkommit på
aftnarna, men 1865–t o. m. 31 mars 1867 utkom däraf
äfven en "morgonupplaga". Hufvudupplagans format
har växlat från 5-spaltig till 7- à 8-spaltig folio;
prenumerationspriset å densamma var först 16 rdr, men
ökades 1861 till 19 rdr och 1863 till 20 rdr. 1897
blef prenumerationspriset 12 kr., och 1903 höjdes
det till 14 kr. Vid sidan däraf utgafs från 16
mars 1861 en "veckoupplaga" (fr. o. m. 1863 kallad
"halfveckoupplaga"), som utkom till slutet af 1872
två gånger i veckan i 6- à 7-spaltigt folioformat
samt kostade 10 rdr för åren 1861–65 och 7 rdr
1866–72. Med undertiteln "hvarannandagsupplagan" utgafs
den därefter 3 gånger i veckan i 5- à 7-spaltigt
folioformat 1873 t. o. m. 30 nov. 1878 till ett pris
af 9 kr. för år. Fr. o. m. 2 dec. 1878 förändrades
"hvarannandagsupplagan" till daglig tidning med
undertiteln "lilla upplagan". Denna var ursprungligen
afsedd endast för landsorten, men blef från 27
sept. 1879 tillgänglig äfven i hufvudstaden och
förändrades då till "Morgonupplaga af Nya dagligt
allehanda. Lilla upplagan". 1882 erhöll den titeln
"Lilla upplagan af Nya dagligt allehanda". Dess
format växlade mellan 5- och 7-spaltig folio,
och prenumerationspriset, som 1879 var 12 kr. för
år, var fr. o. m. 1880 10 kr. "Lilla upplagan af
N. D. A." utges fr. o. m. 1894 under titeln "Nya
dagligt allehanda. Nationalupplagan" i 4–8 sid. à
5–6 spalter. Prenumerationspriset på densamma sattes
1896 till 4 kr., med Stora upplagans extrablad
5 kr. pr år, och höjdes 1903 till kr. 7,50. Af
dagliga upplagan utges dessutom sedan 1906 en
s. k. kvällsupplaga. Lösnummerpriset är 5 öre. Ett
biblad till tidningen är "Ångaren. Annonsblad för
kommunikationsväsendet", som sedan 1886 utges
under seglationstiden 3 à 6 ggr i veckan och hvarå
prenumerationspriset är 4 kr. (N. D. A. åtnjuter
sedan gammalt förmånen att få mottaga fullständigare
sjöfartsannonser än någon annan daglig tidning i
Sverige.) Ett andra biblad är "Svensk
flagg. Veckotidning för sjöfart", som utges
sedan 1903 och hvarå prenumerationspriset
är kr. 4,75. Annonspriset är i hufvudupplagan 8
à 14 (i nationalupplagan 6–12) öre pr mm.,
beroende på annonsens plats. Den för
tidningens bolag gällande ordningen stadfästes af K.
M:t 3 aug. 1866; ny bolagsordning sanktionerades
14 maj 1880, då bolagets namn tillika ändrades
till Nya dagligt allehandas tidningsaktiebolag.
Nu gällande bolagsordning för Aktiebolaget Nya
dagligt allehanda fastställdes 27 mars 1912.
B. L.*
Nya elementarskolan i Stockholm, högre
allmänt läroverk, skulle enligt stadgan af 14
aug. 1856 ha den särskilda uppgiften att vara en
ständig profskola, hvarest förbättringar
i lärosättet kunde försökas med afseende på
elementarundervisningens fortgående utveckling.
I början af 1820-talet förspordes i Sverige
från många håll, där man intresserade sig
för uppfostringsväsendet, ett lifligt ogillande
af det sätt, hvarpå de allmänna skolorna voro
ordnade. Man yrkade, att de moderna pedagogiska
grundsatserna, som lämnats obeaktade i 1820 års i
viss mån reaktionära skolordning, skulle tillämpas
äfven i vårt land. Gifvande vika för de ifriga
ropen på reform, tillsatte regeringen 1825 den
s. k. Stora uppfostringskommittén, som hade till
uppgift att i ett sammanhang granska tillståndet
hos rikets allmänna uppfostringsverk och att föreslå
förbättringar i dem. Denna kommitté utarbetade på
initiativ af en af dess medlemmar, öfverste J. P.
Lefrén, ett motiveradt förslag till upprättande
af en profskola, där de nya grundsatserna inom
pedagogiken kunde praktiskt tilläm-j pas. K. M:t
gillade 20 juni 1827 kommitténs för-| slag och
tillsatte en särskild direktion (J. O |
Wallin, J. P. Lefrén, N. M. af Tannström och
; A. von Hartmansdorff) för organisationen och led-j
ningen af en sådan skola. Sedan direktionen med i
d9 af denna tillsatte lärarna (bland dem märktes
j A. Lagergren, K. J. L. Almquist och A. Fryxell) j
öfverenskoramit om detaljerna i läroplanen och om de
för skolan särskildt utarbetade lärokurserna,
[ begynte Nya elementarskolan 15 sept.
1828 sin l verksamhet. 1849 uppfördes den på
ord. stat bland j rikets fullständiga läroverk.
’ De nya grundsatser N. enligt
förslagsställarnas mening skulle förverkliga
voro: tillfälle till klas-; siskt lärd och högre
medborgerlig bildning i samma läroverk under en
för alla gemensam undervisning, ’ i motsats till de
då skilda lärdoms- och apologist-skolorna samt de
förras fortsättning, gymnasierna; ; "ämnesläsning"
för såväl lärare som lärjunge, d. v. s.
undervisning af samme lärare i samma ämne hela
skolan igenom i förening med lärjunges rätt att
fritt fortgå i ett ämne (rätt att när som ; helst
under läsåret undergå examen samt omedel-i bart
därefter öfvergå till högre kurs, s. k.
"fri flyttning"), utan att bindas af senfärdiga
kamrater \ eller af ringare insikter i andra ämnen,
detta i motsats till den då rådande "klassläsningen"
(lärjunges skyldighet att en viss tid stanna i
en klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
